Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Katarina II Alexejevna (Sofie Auguste Friederike, kejsarinna av Ryssland) - Katarina Alexejevna - Katarina av Alexandria - Katarina av Aragonien - Katarina av Braganza - Katarina av Genua - Katarina av Medici - Katarina av Siena - Katarina församling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATARINA ALEXEJEVNA
Katarina II av Ryssland.
Målning av A. Roslin. Detalj.
tiga frågor ängsligt ta hänsyn till adelns och
prästernas intressen. Peter III:s kyrkliga
förvalt-ningsreformer omintetgjordes. Den förbjudna
seden att avyttra livegna utan samband med
jordförsäljning blev de facto tillåten, och även eljest
ledo bönderna, vilkas ställning förvärrades under
K:s regering, hårt. Det dova missnöjet
underblåstes av förföljda sekterister, bland vilka skoptserna,
som dyrkade Peter III som helgon, gjorde sig
bemärkta. 1773 urladdade sig förbittringen i ett
stort uppror i s.ö. Ryssland under ledning av J.
Pugatjov*; det kuvades först hösten 1774. En
ofarligare fiende hade K. i den s.k. furstinnan
Tarakanova*, som en tid uppträdde som
tronpretendent. Ehuru K. av många hänsyn
hindrades i sina avsikter, gjorde hon dock en varaktig
insats i Rysslands inre politik: en ny
provinsindelning genomfördes, förvaltningen centraliserades
— härunder förlorade Ukraina sin självstyrelse
—, en akademi för det ryska språket och
litteraturen bildades, de folktomma stäpperna
koloniserades med tyskar. I alla samhällets
livsfunktioner (undervisning, hygien och näringsliv)
ingrep K. med samma intresse. Alla hinder för
handel mellan rikets olika delar avlägsnades. 1767
inkallade K. en av allehanda instruktioner
kringgärdad ständerförsamling, ”den stora
grundlags-kommittén”. Efter att ha styrkt sin fullständiga
oduglighet blev den upplöst i stillhet. K. utgav
emellertid en ny lagbok. K:s utrikespolitik var
mycket kraftig och framgångsrik. Hon deltog i
Polens tre delningar (1772, 1793 och 1795), varvid
hon tog lejonparten, och hon förde 1768—74 samt
1787—92 krig med turkarna, varunder hon
betydligt utvidgade Rysslands område (se Ryssland,
historia). 1783 förvärvade hon kanatet Krim.
Hennes svenska politik blev resultatlös. K.
brev-växlade med Voltaire och d’Alembert och kallade
Diderot till sitt hov; F. M. v. Grimm var hennes
agent. Rousseau avskydde hon, och hon blev en
bitter fiende till franska revolutionen. K. har
efterlämnat en mängd skrifter på franska och
ryska, flera skådespel, en opera, satirisk med udd
mot Gustav III (förf. 1778), en handledning för
sonsönernas lärare m.m. — Litt.: K:s samlade
skrifter utgåvos 1901—08 i 12 bd, hennes
memoarer, som gå fram till 1759, ha utgivits av
bl.a. A. Herzen, ”Mémoires de l’impératrice
Catherine II, écrits par elle-meme” (ty. övers., 2 bd,
1913; sv. övers. 1915). Memoarerna rymma
brottstycken av K:s brevväxling. Andra delar härav
ha utgivits 1924 av prinsessan C. de Ligne,
omfattande K:s brev till prinsen av Ligne, och av G.
Oudard 1934, ”Lettres d’amour de Catherine II å
Potemkine”. Någon modern vetenskaplig biogr.
över K. finns icke. Föråldrad är A. Brückners
biogr. från 1883. Utan djupare vetenskaplig
förståelse men av litterärt värde är K. Waliszewski, ”Le
roman d’une impératrice” (1893; sv. övers. 1897).
De populära biogr. av G. Aretz (på ty. 1919; sv.
övers. 1923) och Gina Kaus (på ty. 1935; sv. övers,
s.å.) äro att betrakta som historisk
underhållnings-litteratur. P.Dhl;B.
Katarina Alexe’jevna, kejsarinnor, se Katarina,
Ryssland 1) och 2).
Katarina av Alexandria, helgon, se Katarina, sp.
1040.
Katarina av Aragonien, drottning, se Katarina,
England 2).
Katarina av Braganza, drottning, se Katarina,
England 5).
Katarina av Genua, helgon, se Katarina, sp. 1041.
Katarina av Medici, drottning, se Katarina,
Frankrike.
Katarina av Siena, helgon, se Katarina, sp. 1041.
Katarina församling i Stockholm omfattar mell.
Södermalm; 1,73 km2, allt land; 53,368 inv. (1949).
K. bildades 1654 genom delning av Maria
Magdalena förs.; 1917 avskildes härifrån Sofia förs.
—■ I trakten av den nuv. församlingskyrkan hade
redan tidigt funnits smärre sakralbyggnader,
under medeltiden ett kapell, uppfört till minne av
Torgils Knutssons avrättning, och senare det
s.k. Sturekapellet, som på Johan III:s initiativ
uppfördes 1586—90 på platsen för de vid
Stockholms blodbad avrättade Sturarnas gravar. I
samband med församlingsbildningen planerades
en större kyrkbyggnad, vars konstnärliga
utformning anförtroddes kungl. arkitekten Jean de la
Vallée; ritningarna förelågo färdiga i jan. 1656.
På gr. av ekonomiska svårigheter och
stridigheter inom byggnadsledningen fördröjdes arbetet
betydligt; 1671 avlöste Matthias Spihler de la
Vallée i den praktiska byggnadsledningen, och
när kyrkan 1695 slutgiltigt stod färdig, hade N.
Tessin d.y. några år varit knuten till densamma
som konstnärlig rådgivare. Byggnaden är en
korskyrka med krönande centralkupol mellan
hörntureller; lösningen anknyter till såväl
italienska som franska formidéer, och fasadernas
pilastersystem står nära Riddarhusets. I
interiören hade arkitekten planerat en central uppställ-
— 1047 —
— 1048 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
