Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Katarina av Braganza (drottning av England) - Katarina av Medici (drottning av Frankrike) - 1. Katarina I Alexejevna (kejsarinna av Ryssland) - 2. Katarina II Alexejevna (Sofie Auguste Friederike, kejsarinna av Ryssland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATARINA
Katarina Parr.
politiska skäl g.m. Karl
II. I hemgift medförde
hon bl.a. Tanger och
Bombay. Föga
tilldragande försummades K.
uppenbart av sin gemål
och var på gr. av sin
katolska tro föremål
för många angrepp.
Då hon ej fick några
barn, var skilsmässa
allvarligt på tal, men
Karl vägrade. 1692
återvände K. till
Portugal, där hon
medverkade till
Methuen-fördraget och 1704
un
der sin brors sjukdom var regentinna. — Litt.:
Biogr. av L. C. Davidson (1908). P.S.
Frankrike. Katarina av Medici (fra.
Catherine de Médicis), drottning (1519—89), dotter av
Lorenzo II Medici och Madeleine de la Tour
d’Auvergne, förmäldes 1533 av politiska skäl med
prins Henrik (II) av Frankrike. Åsidosatt av sin
gemål och barnlös under de första 10 åren av sitt
äktenskap sökte K. på allt sätt, t.o.m. genom stor
uppmärksamhet mot makens allrådande älskarinna,
Diane de Poitiers, förekomma utförandet av de
redan diskuterade skilsmässoplanerna. När K. 1544
födde en son — hon fick sedan ytterligare 8 barn —,
tryggades visserligen hennes ställning, men något
inflytande utövade K. ej under Henriks livstid.
Även under den äldste sonen, Frans II, trängdes
K. helt åt sidan, nu av guiserna. Vid Frans’ tidiga
död 1560 var K:s tid kommen. Till namnet katolik
men utan religiösa intressen, till ytterlighet
makt-lysten och samvetslös, utnyttjade K. med stor
skicklighet de på en gång religiösa och politiska
motsatserna mellan
katoliker och hugenotter,
guiser och bourboner
till en
vågmästarpoli-tik, som för en lång
tid gjorde henne till
Frankrikes verklige
regent (se Frankrike, sp.
289 f.). När 1572
denna hennes ställning
syntes hotad genom
Colignys tilltagande
inflytande över Karl IX,
drog sig K. ej för att
först genom ett
mordanslag mot denne och
sedan genom Bartolomeinattens blodbad trygga
sin ställning. Ansvaret för detta faller således
nog främst på K. Under hennes älsklingsson
Henrik III:s regering var K:s inflytande på
konungen större än någonsin, men under de långvariga
partistriderna och den överhandtagande
upplösningen hade konungamakten sjunkit, och
vågmästar-politikens gyllene dagar voro förbi. Kungaättens
utslocknande slapp K. att bevittna, hon dog strax
före den siste sonens mord. Som en äkta Medici
var K. mycket konstintresserad och tog bl.a.
livlig del i utformandet av planerna till de av henne
uppförda Tuilerierna. — Litt.: Biogr. av J. H. Ma-
riéjol (1920), P. van Dyke (2 bd, 1923) och R. Roeder
(1937; sv. övers. 1938). P.S.
Ryssland. 1) Katarina (ry. Jekaterina) I
Alexejevna, kejsarinna (före 1685—!727)- Av
omtvistad härkomst och nationalitet, möjl. dotter
till en litauer Samuel Skavronskij, upptogs K.
som barn hos en pastor Glück i Marienburg,
Livland; hon kallades där Martha och
undervisades i den evang. läran men lärde sig icke
skriva. Kort efter hennes bröllop med en svensk
dragon Johan Cruhs erövrades Marienburg 1702
av ryssarna. K. blev tillfångatagen, väckte de
ryska officerarnas uppmärksamhet och blev slutl.
furst Mensjikovs älskarinna. Genom Mensjikov
blev hon bekant med tsar Peter I; sedan K. 1703
fött denne en dotter, övergick hon till
grekiskkatolska läran och antog efter sin fadder tsarevitj
Alexej namnet Katarina Alexejevna. K. var liten
och undersätsig, klädde sig utan smak men
fängslade tsaren genom smidig älskvärdhet och ett
visst moderligt intresse för hans person. Hon
hade förmåga att följa honom i hans tankegångar
och nog uthållighet att ledsaga honom under
hans strapatser. 1712 lät Peter viga sig vid henne.
Vid tsarens död 1725 lät Mensjikov trupperna
utropa K. till regerande kejsarinna. Hon lät
Mensjikov styra och tog ej initiativ till någon
regeringshandling av vikt. Bland hennes 8 barn
märkas Anna, g.m. Karl Fredrik av Holstein, och
Elisabet, sedermera regerande kejsarinna. — Litt.:
J. Grot, ”Om K. I:s härkomst” (i ”Hist. bibi.”,
1880); R. N. Bain, ”The pupils of Peter the
Great” (1897). P.Dhl.
2) Katarina II Alexejevna, kejsarinna
(1729—96), eg. Sofie Auguste Frieder
i-k e, dotter till ståthållaren i Stettin, furst Kristian
August av Anhalt-Zerbst och Johanna Elisabeth
av Holstein-Gottorp. Uppfostrad i nästan
småborgerliga förhållanden sändes hon 15 år
gammal till S :t Petersburg för att förmälas med den
17-årige ryske tronföljaren Karl Peter Ulrik,
sedermera Peter III, och antog vid övergången till
grekisk-katolska bekännelsen namnet Katarina
Alexejevna. Äktenskapet blev olyckligt.
Tronföljaren var sin gemål intellektuellt underlägsen
och bemötte henne så, att man misstänkte, att
han tänkte skilja sig från henne. Själv inledde
hon allehanda sexuella förbindelser, 23-årig med
en kammarherre Sergej Saltykov, som, trol. med
orätt, utpekats som far till hennes son Paul. Den
ene älskaren avlöste sedermera den andre ända
in i K:s ålderdom; bekanta äro S. Poniatowski,
G. Orlov och — efter 1774 — G. A. Pofjomkin.
Tidigt vunnen för upplysningstidens idéer visade
sig K. i mots. till gemålen mycket försiktig, höll
sig väl med de andliga, visade respekt för rysk
kultur och lärde sig ryska språket grundligt. I
jan. 1762 blev Peter III kejsare men gjorde sig
omöjlig. Samtidigt blev förhållandet mellan
makarna kritiskt, och då Peter tänkte upplösa
gardesregementena, företog K. med hjälp av dessa
natten 8ä—(28/e g. st.) s.å. en statsvälvning.
Peter avsattes och mördades. K. utropades till
kejsarinna. Som sådan har hon fått en plats
bland 1700-talets s.k. upplysta despoter. Till men
för sina reformsträvanden måste dock K., en
främling på Rysslands inkräktade tron, i alla vik-
— 1045 —
— 1046 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
