Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kateket - Kateketik - Kateketskola - katekin - Katekisation - Kateku - Katekumenat - Katekumener - Katepsin - Kateríne, Katerini - Katet - Kateter - Katetometer - Katexochen - Kathakali - Kathareu usa - Katharsis - Kathiawar - Kathleen - Katholikos - Katigenfärgämnen - Katilinariska sammansvärjningen - Kation - Katipo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATIPO
skolor funnos i Alexandria (under Clemens och
Origenes), Antiokia, Caesarea och Edessa. — I
senare tid har i Sverige k. brukats som titel för i)
av staten anställda, lappfödda lärare (tidvis även
verksamma som predikanter) i Lappmarken, 2) de
av sällskapet Pro fide et christianismo i Stockholm
anställda präster, vilkas uppgift f.n. är att biträda
vid konfirmandberedelsen (avdelningar av
efterblivna barn), söndagsskolan och ungdomsarbetet,
3) infödda lärare på missionsfältet. A.Mn.
Kateketi’k, den gren av den praktiska teologien,
som behandlar kyrkans (och i viss mån skolans)
elementära kristendomsundervisning (jfr Katekes).
Anvisningar för denna gav redan Augustinus i ”De
catechizandis rudibus”. Den evang. k. grundlädes
genom A. G. Hyperius’ avh. ”De catechesi”, vars
indelning (undervisningens historia, stoff, metod)
i regel bibehållits. Pietismens k. (J. J. Rambach,
”Wohlunterreichteter Catechet”, 1724) införde
bibliska historien och betonade undervisningens
personligt uppbyggliga art. Rationalismen reagerade
mot den mekaniska utanläsningen; kristendomens
sanningar skulle hämtas fram genom utredande
frågor (sokratisk metod). Schleiermacher gav k.
en mera vetenskaplig karaktär genom att
framställa den som en kyrkans livsfunktion. — Litt.:
G. Lizell, ”Den kateketiska undervisningen” (5 bd,
1920); L. Fendt, ”Katechetik” (1935). A.Mn.
Kateketskola, se Kateket.
Kateki’n, se Katechu.
Katekisatio’n, undervisning genom frågor och
svar, särsk. om sådan elementär undervisning i
kristendomens grundstycken (se Katekes); i trängre
mening: lektion, vari ett parti av katekesen
behandlas. K., som tidigare hade stort utrymme i
skolans verksamhet (katekes- och
kommunionför-hör), förekommer nu nästan uteslutande vid
konfirmandberedelsen.
Kateku, se Katechu.
Katekumena’t, se Katekumener.
Katekume’ner (grek. katechum’enoi, de som
undervisas), de som genom kyrkans undervisning och
fostran förbereddes för dopet. Katekumenatet
fanns redan på 100-talet men nådde sin fulla
utbildning först på 300-talet, då det omfattade 2—3
år. K. deltogo i församlingsgudstjänsten men
fingo icke närvara vid nattvardsfirandet. Från de
egentliga k. avskildes s.k. competen’tes,
dopkandidater, vilka, i regel under fastetiden, undervisades
i kyrkans tro och sedelära. Med katekumenatet
förbundos talrika ceremonier, delvis hämtade från
utomkristna mysteriekulter. Vid senare
massöver-gångar till kristendomen förkortades det dopet
föregående katekumenatet och bortföll, då barndopet
blev sed. Namnet k. användes dock stundom i
teologisk litteratur om de döpta som föremål för
kyrkans fostran. A.Mn.
Katepsi’n, ett enzym, som nedbryter
äggviteämnen.
Katerfne, K a t e r i n i, stad i n. Grekland, vid
Thessalonikevikens västsida och vid järnvägen
söderifrån till Thessalonike; 16,330 inv. (1940).
Kate’t (av grek. kath’etos, lodlinje), benämning
på de två sidor i en rätvinklig triangel, vilka bilda
den räta vinkeln (se Hypotenusa).
Kate’ter (grek, katheter, av kathie’nai,
nedsänka). 1) Ett rörformigt instrument, avsett att
införas genom urinröret för tappning av
urin-blåsan. Med avseende på konsistensen skiljer man
på fasta (av silver el. nysilver), halvfasta (av
vulkaniserad kautschuk el. preparerad silkeväv)
och mjuka k. (av gummi). För kvinnor användas
ofta k. av glas. K. tillverkas ofta med
krökninga1-och böjningar, motsv. det manliga urinrörets
förlopp. — 2) Smala, böjliga s.k. uretär-k. kunna
med hjälp av cystoskop införas i urinledarna t.ex.
för undersökning av passagen i dessa el. för
undersökning av urinen från resp, njure. Uretär-k.
kan användas även vid hjärtkatetrisering*. — 3)
Rörformigt instrument, som via näsan införes i
eustachiska röret. — 4) Se Mjölkkateter. [N.LbglA.G.
Katetome’ter, fys., apparat för uppmätning av
vertikala avstånd. Den första k. konstruerades av
Dulong och Petit (1816). Längs en vertikal,
graderad pelare kan en med vattenpass försedd, vågrät
kikare förskjutas. Pelaren är vridbar kring en
vertikal axel. Kikaren, som är utrustad med
hårkors, inställes efter vartannat på de båda punkter,
vilkas höjddifferens skall bestämmas, t.ex. de båda
meniskerna i en kvicksilverbarometer. De båda
inställningarna avläsas på pelarens skala, som är
försedd med nonie. Re.
Kat’exochen [-kä’n] (grek.), företrädesvis, i
första rummet. I Apg. 25:23 använt i bet. de
förnämsta.
Kathakali, dansdramer, se Indien, sp. 299.
Kathareu usa [-réu’], se Nygrekiska språket.
Kath’arsis (av grek. kathdPrein, rena försona).
1) Rening, spec. den inre luttring, som enl. ett
oklart och mycket omdebatterat ställe i
Aristo-teles’ Poetik, kap. 6, åstadkommes av tragedien.
Jfr Drama, sp. 793, och Tragisk.
2) Psykol. Efter en av J. Breuer och S. Freud
använd psykoterapeutisk metod brukar k. avse
återuppväckandet och avreagerandet av
bortträngda emotionella upplevelser, som hämmande
el. missledande kunna påverka individen. De
bortträngda upplevelserna återupplivas genom
samtal el. associationsförsök. Stundom kan
åter-erinrandet och avreaktionen ske under hypnos.
I dyl. fall förekomma ofta starka affektiva
urladdningar. — Denna psykoterapeutiska metod
kallas ofta även psykokatharsis. E.Bng.
Kathiawa’r, halvö i v. Brittiska Indien, begränsad
i s. av Cambay-, i n. av Cutchviken; c:a 51,000 km2.
K. är ett lågt kullandskap, över vilket enstaka
berggrupper höja sig (Girnar 1,117 m ö.h.). Då
nederbörden är ringa, behövs konstbevattning för
odling av spannmål och bomull. Vid kusterna
ut-vinnes salt. Politiskt består K. av 188
infödings-stater, de större sammanslutna till Western India
States Agency.
Kathleen [käb’lin], engelsk smeknamnsform för
Catherine, Katarina.
Katholikos’ (grek., allmän; jfr Katolsk), namn
på högste föreståndaren för flera kloster i en stad;
hederstitel för den armeniska kyrkans överhuvud
(patriark).
Katigenfärgämnen [-je’n-], se Svavelfärgämnen.
Katilina’riska sammansvärjningen, se Catilina.
Kation [ka’t-jo’n], se Katjon.
Kati’po, Latrodeptus katipo, art av gruppen
Arachnomor’phae inom ordn. egentliga spindlar.
Flera i varmare länder förekommande arter av
SU 15. — 1057 —
34 — Red. avsl. Ws 50.
— IO58 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
