Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katrinedal - Katrinefors ab. - Katrineholm - Katrineholms-kuriren - Katrineholmsverken - Katrinplommon - Katsa - Katslösa - Katsukawa el. Katsugawa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATRINEDAL
Katrinedal, egendom i övergrans sn i Uppland,
vid Ryssviken av Mälaren 13 km v. om Sigtuna,
omfattar 550 ha, därav 240 åker, med ett
taxeringsvärde av 386,500 kr. Huvudbyggnaden är
i en våning med frontespis och brutet tak;
handelsträdgård och vidsträckt park. Egendomen, som
förr kallades Skämma, är känd sedan 1500-talet;
den har ofta skiftat ägare och tillhör nu greve
G. Bonde. — Skämma skrevs 1286 de (in)
Skæm-mo, en avledn. till adj. skammr, kort, med bet.
stuga. Namnet har avlösts av det modebetonade
K., ovisst efter vem. P.;Er.
Katrinefors ab., Mariestad, pappersbruk och
wallboardfabrik vid Katrinefors invid Mariestad,
tillverkar sulfitmassa samt sulfitpapper (rent och
sliphaltigt) för egen förarbetning till
omslagspapper, påsar, toilettpapper, silkes- och
kräpp-papper, cellulosavadd, greaseproof och
tändsticks-papper, vidare lumpråpapp, vulkanfiberpapp och
trämassepapp för tak- och förhydningspapp.
Bolaget äger egen kraftstation om c:a 6,000 kW.
Den normala årstillverkningen utgöres av 20,000
t sulfitmassa, 30,000 t papper och papp samt
14,000 t wallboard. Aktiekapital 7,1 mkr,
omslutning c:a 28 mkr; antal anställda o. 800. Bolaget
äger ab. Tidan, Mariestad (fabrik i Katrinefors
för vulkanfiber och produkter härav) och äges
av Svenska tändsticks-ab. A.Lg.
Katrineholm, stad i s.v. Södermanlands län;
21,24 km2, därav 18,07 land; 19,4 °/o av landarealen
äro åker, 11,2% äng, 26,2% skogsmark och
återstoden övrig mark inkl, tomtmark; 14,223 inv.
(1950). K. har växt upp som knutpunkt för V.
och ö. stambanorna, vilka i sin helhet voro
färdigbyggda 1864, resp. 1874. 1880 hade K. o.
400 inv., blev 1883 municipalsamhälle, vilket
utvidgades 1895 och 1913, samt Vi 1917 stad under
landsrätt (Oppunda och Villåttinge hds
domsaga); K. hade då 6,615 inv. 1937 inkorporerades
en del av St. Malms sn, varigenom stadens areal
ung. fördubblades. 1940 hade K. 10,894 inv- K.
är en ganska utpräglad industristad. 1940 levde
57,4 °/o av befolkningen av industri och hantverk,
15,0% av handel, u,i°/o av samfärdsel, 7,7% av
allmän förvaltningstjänst och fria yrken, 4,6 °/o
av jordbruk med binäringar, 2,8% av husligt
arbete och 2,7 °/o av ospecificerad verksamhet. 1947
hade K. 43 industrianläggningar med
sammanlagt 2,614 arbetare och en förvaltningspersonal
om 433 personer. 1876 grundade Aug. Kullberg
handelsfirman Kullberg & co., som utvecklat sig
till Skandinaviens största specialaffär i
jordbruksmaskiner och som gett upphov till nya företag,
bl.a. G. R. Grönkvists mekaniska verkstäder
(1886). Dessa inköptes 1917 av ab. Svenska
kullagerfabriken, som upprättade
Katrineholmsver-ken (c:a 1,000 arb.). 1916 grundades en annan
av K:s större industrier, ab. Pump-Separators
gjuterier (c:a 300 arb.). Bland övriga industrier
märkas Katrineholms träförädlings ab. (1876; c:a
200), Svenska karosseri verkstäderna (1927; 200),
Strands konfektions ab. (1923; 140), Jakobsdals
textilindustri (1935; 80) och ab.
Konfektionsdetal-jer (1938; 150). 1947 uppförde L. M. Ericssons
telefonab. en fabrik i K., som sysselsätter 280
arb. I K. finns ett av Europas största mejerier,
Mjölkcentralens fabrik för framställning av
torr
mjölk. Med undantag för området kring
järnvägsstationen, där äldre bebyggelse finnes, är
staden modernt bebyggd. Kyrkan invigdes 1902; fyra
frikyrkor; ny läroverksbyggnad 1949. K. har
lasarett (Kullbergska sjukhuset), statlig
samreal-skola och kommunalt gymnasium samt en stor
teknisk utbildningsanstalt, Katrineholms stads
praktiska skolor (700 elever). K. var den första
stad, som anställde kommunal musikledare. K. är
den viktigaste knutpunkten för v. Södermanlands
busslinjer. I K. utges ”Katrineholms-kuriren”.
Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet uppgick 1949 till 843,700 kr, å annan dyl.
fastighet till 78,849,700 kr, varav 14,215,200 för
svenska ab.; den till kommunal inkomstskatt
taxerade inkomsten uppgick s.å. för fysiska personer
m.fl. till 37,311,720 kr, för svenska ab. till 4,551,450
kr och för andra skattskyldiga till 84,580 kr. —
K. ingår i St. Malms pastorat i Oppunda v.
kontrakt, Strängnäs stift. — K. är uppkallat efter
herrgården Katrineholm, på vars ägor en del av
staden byggts upp och som i sin tur fått namn
efter Catharina Gyllenhorn, maka till friherre
Jakob von der Linde, ägare till säteriet
Cathrine-holm, hörande till Ericsbergs fideikommiss. —
Litt.: O. Strutz, ”K:s municipalsamhälle åren 1883
—1916” (1933). EC.
Katrineholms-kuriren, eftermiddagstidning,
grundad i Katrineholm 1916, daglig sedan 1934, organ
för Folkpartiet. Red. för K. var K. Hellberg
1916—44, som sistn. år efterträddes av Gustaf
Folke Hellberg (f. 1899).
Katrineholmsverken, se ab. Svenska
kullagerfabriken.
Katrinplommon (jfr t.ex. fra. prunes de Sainte
Catherine, efter ett katolskt helgon), se Plommon.
Katsa, fiskredskap (jfr d.o., sp. 825), bestående
av lodrätt ställda, i bottnen nedslagna, vanl. med
vidjor hopflätade spjälor, som nå upp över
vattenytan och bilda en med en smal, kilformig öppning
försedd inhägnad, ofta med en el. två innergårdar.
En ledarm av spjälor el. ris leder fisken till
ingången. Efter samma princip men med botten och
tak förfärdigas av metalltrådsnät små k., som
utsättas på bottnen som mjärdar el. i samband med
ledarmar. K. användas särsk. för fångst av gös
och gädda. N.Rn.
Katslösa, socken i Ljunits hd i s. Skåne,
Malmöhus län, och församling i Sjörups och
Katslösa pastorat i Ljunits och Herrestads kontrakt
av Lunds stift, v. om Ystad; 10,0 km2, därav 9,92
land; 342 inv. (1950; 34 inv. pr km2). 1860 var
folkmängden 843. K. är småkullig, bördig
slättbygd med åkern utgörande 91 % av landarealen,
skogsmarken endast 4%. Egendom: Kadesjö.
Den romanska absidkyrkan från 1100-talets slut
efterträddes 1866 av den nuv., vilken övertagit
uoo-talsdopfunten med mässingsfat, ett tyskt
arbete från senare delen av 1500-talet. — Namnet,
efter kyrkbyn, skrevs 1314 de Kastløsæ (avskrift).
Det är bildat till kast, något sammankastat, och
lösa, äng. Trol. avser förleden en uppkastad
jordvall, tjänande som inhägnad. Se J.
Sahl-gren i ”Hälsingborgstraktens ortnamn” (i
”Hälsingborgs historia”, utg. av L. M. Bååth, 1,
1925, sid. 119). P.;Er.
Katsukawa el. K a t s u g a w a, japansk konst-
— 1068 —
— 1067 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
