Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katolska ligan - Katolsk-apostoliska kyrkan - Katolska reaktionen - Katolsk konung, katolskt majestät - Katolsk-social - Katoslkt majestät - Katolyt - Katona, Georg - Katoptrik - Katoskop - Katowice - Katr - Katralglas - Katrine, Loch - Katrineberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATRINEBERG
lige medl., blev förbundsöverste. Ligans mål var
försvar, framför allt av den katolska religionen,
och den sökte genast förbindelse med andra
katolska makter, även utom Tyskland. Kurmainz’
försök att i ligan intaga Habsburg och Sachsen
medförde 1616 Maximilians utträde och förbundets
upplösning, men 1619 återställdes det i sitt forna
skick, och dess trupper under befäl av
Maximilians generallöjtnant Tilly hade under de följ, åren
huvudandelen i katolikernas framgångar. Slaget
vid Breitenfeld 1631 bröt ligans övermakt,
Frankrikes försök att åstadkomma ett
neutralitetsför-drag mellan Gustav Adolf och densamma
misslyckades, och dess flesta medl. tvingades utträda
el. miste sina områden under den svenske
konungens segertåg. Formellt bestod dock K. ända
till freden i Prag 1635, då alla dylika särförbund
inom riket förbjödos. P.S.
Katolsk-apostoliska kyrkan (”irvingianer”),
samfund, uppkommet i London kring E. Irving*, efter
Irvings död (1834) konstituerat som k. Det
karakteristiska för denna är icke den eklektiska
teologien el. den rikt utformade liturgien, som anknyter
både till den grekisk- och romersk-katolska och
till den anglikanska ritualismen, utan dess
kyrko-begrepp och utformning av de kyrkliga ämbetena.
I själva namnet ligger ett avvärjande av att bli
betraktad som en sekt, samfundet vill vara
katolskt, d.v.s. allmänneligt, och apostoliskt, grundat
på apostlarnas läror. Statskyrkodömet innebär
enl. k:s uppfattning en förvanskning av kyrkans
väsen, och den lär därför en återgång till den
ur-kristna kyrkans församlingsbildning. Efter
förebild av Ef. 4;ii föreskrives för den allmänneliga
kyrkan apostla-, profet-, herde- och lärareämbete
och för de enskilda församlingarna änglar (Joh.
upp. 2:1), äldste, präster och diakoner.
Apostola-tet utgör dock samfundets högsta ledning. 1835
utsågos 12 apostlar, som finga olika delar av
Europa sig anvisade som missionsfält. Nya
apostlar ha ej utsetts inom modersamfundet; den siste
dog 1901. Den tidigare extasen och apokalyptiska
inriktningen har avtagit (tusenårsriket och Jesu
ankomst hade beräknats till vissa år flera gånger,
utan att det inträffade). Modersamfundet för nu
en mera undanskymd tillvaro, dess medl. stanna
ofta kvar i samfund, som de tidigare tillhört. Mera
livaktig blev den s.k. n y-a postoliska
kyrkan (”ny-irvingianer”), som på 1860-talet uppstod
i Tyskland, då k. där utnämnde nya apostlar, vilket
ej godkändes av modersamfundet. Den gjorde
anspråk på att vara ”den av Gud återställda
apostoliska kyrkan” och den enda, som ”motsvarar den
gudomliga ordningen”. — I Sverige funnos
1933 o. 400 medl. av den äldre grenen, av vilka
o. 200 tillhöra församlingen i Stockholm, som där
har egen kyrka; filialer finnas i Göteborg,
Härnösand, Jönköping, Malmö, Norrköping, Sundsvall,
Uppsala. Organ: ”Pastorala meddelanden”. Medl.
av den yngre grenen finnas i Stockholm. — Litt.:
”Allmänna inre husregler jämte trosbekännelsen
för den nyapostoliska församlingens ämbeten .. .”
(1924); P. Scheurlen, ”Die Sekten der
Gegen-wart” (4 Aufl. 1930); K. Algermissen,
”Konfes-sionskunde” (1939); M. Neiiendam, ”Frikirker og
Sekter” (3 Udg. 1948). S.N.
Katolska reaktionen, se Motreformationen.
Katolsk konung, katolskt majestät,
sedan tidig medeltid ofta förekommande och o. 1500
av påven Alexander VI de spanska kungarna
direkt tillerkänd titel.
Katolsk-social, benämning på den
romersk-katolska kyrkans ställning till och ingripande i de
nutida sociala frågorna (jfr Evangelisk-social).
Leo XIII gjorde med sin encyklika ”Rerum
no-varum” 1891 (sv. övers. ”Påfven Leo XIILs
rund-skrifvelse om arbetarfrågan”, s.å.) det mest
uppmärksammade uttalandet i dessa frågor: en
lösning kan endast ske på kristen grund genom
rättfärdighet och kärlek; okristlig kapitalism, som
utsuger arbetarna, fördömes, men rätten till
privategendom hävdas; socialism och kommunism
fördömas (vilket redan skett i Pius IX:s Syllabus
till encyklikan ”Quanta cura”, 1864), men katolska
arbetarföreningar gillas som nödvändig
organisationsform. Pius XI:s encyklika ”Quadragesimo
anno” 1931 (ty. övers. ”Rundschreiben über die
gesellschaftliche Ordnung”, s.å., sv. övers. 1940),
utg. till 40-årsminnet av Leos skrivelse, utgör en
kommentar till denna ”Magna charta för kristligt
socialt arbete”. Bland katolska socialpolitiker
finnes också en nyare riktning av mera radikal art.
— Litt.: V. Cathrein, ”Sozialismus und
Katholi-zismus” (1929); Th. Stadier, ”Die sozialen
Kund-gebungen der Päpste 1832—1931” (1935); S. v.
Engeström, ”Katolicismen i nutiden” (1941). S.N.
Katolskt majestät, se Katolsk konung.
Katoly’t, lösningen närmast omkring katoden
i en elektrolytisk cell; lösningen närmast omkring
anoden kallas a n o 1 y t.
Ka’tona, Georg, tysk-amerikansk psykolog (f.
1901), phil. dr i Göttingen 1921. Under sina
forskningar sysslade K. huvudsaki. med
experi-mentalpsykologi, varom han bl.a. utgav
”Psycho-logie der Relationserfassung und des Vergleichens”
(1924). K. emigrerade under 1930-talet till USA
och blev efter olika lärar- och forskaruppdrag
vid skilda inst. associate prof, vid Ann Arbor
Univ., Midi., 1946. Under senare år har K.
sysslat med social- och inlärningspsykologi och bl.a.
utg. ”Organizing and memorizing” (1940).
Katoptri’k, fys., se Dioptrik.
Katoskop [-å’p], kortord för
katodstråleoscil-loskop, d.v.s. oscilloskopet i en
katodstråleoscillo-graf (se Oscillograf).
Katowice [katåvJftsä], ty. Kattoimtz, huvudstad,
i vojvodskapet Slqsk, Polen; 128,290 inv. (1946;
134,500 1938/39). K. ligger 45 km v.n.v. om
Kra-köw inom Oberschlesiska kol- och
industriområdet och är en utpräglad industristad med
stenkols- och zinkgruvor, stora metallverk, mångsidig
kemisk industri, motor- och cementfabriker m.m.
Livlig handel, i sht med kol. K. blev stad 1865
och tillhör Polen sedan 1922. Staden besattes
5/n 1939 av tyskarna och i jan. 1945 av ryssarna.
Katr, halvö, se Katar.
KatraTglas, se Glasögon.
Katrine, L o c h K. [lå/’ kät’rin], sjö inom
grevskapet Perth i Skottland, m mö.h., 13 km lång,
högst 1,5 km bred och 151 m djup. K. avrinner
till Forth. Sedan 1859 för en vattenledning
härifrån till Glasgow. K. omges av berg och är
berömd för sin naturskönhet.
Katrineberg, se Hallands folkhögskola.
— 1065 —
— 1066 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
