Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kattegatt - Kattegattpokalen - Kattenbusch, Ferdinand - Katter - Kattfotsläktet - Kattfrettsläktet - Kattfågel - Kattgina - Kattguld - Kattgut - Katthammarsvik - Kattisnabbe - Kattkäft - Kattkätting - Kattleka - Kattljus - Kattlo - Kattlunds - Kattmaki - Kattmiddagsblomma - Kattmyntsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATTMYNTSLÄKTET
låg- och högvatten vid normal springflod är vid
Fredrikshavn något över 30 cm, i Göteborgs hamn
c:a 20, vid Varberg c:a 10 cm. Ebb och flod äro
emellertid iakttagbara endast vid stabila
väderleksförhållanden, då de oregelbundna ändringar i
vattennivån, som växlingar i lufttryck och vindar
åstadkomma, äro betydligt större. — Namnet K.
är av lågtyskt el. snarare holländskt ursprung och
är givet av sjöfarare. Dess senare led (se Gatt)
betyder smyghål o.d.; namnet betyder alltså eg.:
katthål. Från Nederländerna känner man K. som
namn på trånga och svårnavigerade farvatten,
och namnet torde i Norden urspr. ha tillkommit
endast någon viss del av nuv. K. J.C.;L.
Kattegattpokalen, pris, uppsatt 1902 i
tävlings-segling mellan Kongelig dansk Yachtklub,
Göteborgs kungl. segelsällskap och Kongelig norsk
seilforening (först i 9 m sedan i 8 m klassen). K.
skulle vinnas 5 ggr för att bli ständig egendom.
Sedan Kongelig norsk seilforening för alltid
erövrat två k. 1928, uppsattes den senast vunna
som ständigt vandringspris.
Katt’enbusch [-boj], Ferdinand, tysk teolog
(1851—1936), prof, i systematisk teologi i Halle
1906—21. K., som var lärjunge till Ritschl, har
gjort sin huvudsaki. insats inom dogmhistorien och
Lutherforskningen och var jämte Fr. Loofs en av
banbrytarna för symboliken som självständig
vetenskap (”Lehrbuch der vergleichenden
Confes-sionskunde”, 1890, ”Das apostolische Symbol”, 2
bd, 1894—1900). — Litt.: Självbiogr. i ”Die
Re-ligionswissenschaft der Gegenwart in
Selbstdar-stellungen”, 5 (1929). K.Gw.
Katter, germanfolk, se Chatter.
Kattfotsläktet, Antenna’ria, släkte av fam.
korgblommiga växter, omfattande o. 25 arter i n.
tempererade och
arktiska trakter (en art
är subantarktisk),
skildkönade, i
mattor växande, låga
växter, ofta med
revor. Många äro
apo-gama. I Sverige
förekomma 4 arter, av
vilka kattfot,
vanlig kattfot,
A. dioica, är allm. i
hela landet ända upp
i fjällen; holkfjällen
äro vita el. skära.
Fjällkattfot, A.
alpi’na, utbredd i
fjällen från
Härjedalen till Lappland,
har i spetsen bruna
holkfjäll. Hos
denna växt fastställdes
apogami f.f.g. inom
fanerogamerna. De
två andra, glatt
fjällkattfot, A. PorsiVdii (A. glabra’td), och
1 a p p k a t t^f o t, A. carpa’tica, äro inskränkta till
fjälltrakter i Lappland. W.
Kattfrettsläktet, Bassaris’cus, av fam. halvbjörnar,
är utbrett över s. delarna av Nordamerika och
kännetecknas av lång, rävlik kropp och lång, ring-
Nepeta Mussinii, tillhörande kattmyntsläktet.
Foto A. Fors.
lad svans. Kattfretten el. kattskunken,
B. astu’tus, blir 95 cm lång och är till färgen
brungrå med insprängda svarta stickelhår; buken är
gul-vit och svansen vit med 8 svarta tvärband.
Den är en god klättrare och lever i ihåliga träd,
helst i närheten av människoboningar. Födan
ut-göres av fåglar och mindre däggdjur.
Kattfågel, Galeoscop’tes caroline’nsis, av fam.
härmtrastar, liknar till storlek och utseende en
trast. Den är grå till färgen, huvud och stjärt
svarta, undre stjärttäckare rödbruna.
Förekommer i Canada samt ö. och mell. USA. Flyttfågel.
K. har stor förmåga att härma andra fåglars läten.
Kattgina, grov talja, varmed ankare upphissas
från vattenytan el. klyset till kranbalk el.
ankar-dävert (ankaret ”kattas”) för uppläggning ombord.
Kattkätting är en smäcker kätting för
samma ändamål.
Kattguld, miner., (allmoge-)benämning på
guldglänsande fjäll av glimmer (se Glimmermineral).
Kattgut (eng. catgut, eg. katt-tarm), trådar, som
sammantvinnas av delar från tunntarmar,
steriliseras och användas, då man syr i sår el.
underbinder blodkärl. Råmaterialet erhålles huvudsaki.
från får och getter och är starkt bakteriehaltigt.
Att pålitligt sterilisera k. är en omständlig och
viktig procedur; flera metoder finnas, och många
olika antiseptika användas. K. erbjuder den
fördelen framför silke, att trådarna inom några
veckor förintas genom de vita blodkropparnas
verksamhet. Se även Desmoidreaktion. P.M.S.
Katthammarsvik, fiskläge i östergarns* sn på
Gotland.
Kattisnabbe, gods i Skåne, se Trolleholm.
Kattkäft, bot., namn på arter av släktet
Fau-ca’ria*.
Kattkätting, se Kattgina.
Kattleka, bot., art av kattmyntsläktet*.
Kattljus, bot., art av kungsljussläktet*.
Kattlo, se Lodjur.
Kattlunds, medeltida gård i Grötlingbo*.
Kattmaki’, art av underordn. halvapor*.
Kattmiddagsblomma, art av släktet Fauca’ria*.
Kattmyntsläktet, Ne’peta, av fam. läppblommiga
— 1073 —
— 1074 —
Kattfot.
Foto A. Fors.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
