Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kattmyntsläktet - Kattnäs - Kattormsläktet - Kattostsläktet - Kattostvisslare - Kattostväxter, malvaväxter - Kattowitz - Kattrejarbåt el. kattdrejarbåt - Kattrigg - Kattrygg - Kattsilver - Kattskinn - Kattskunk - Kattsläktet - Kattstrupeforsens kraftverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATTNÄS
Kattorm.
växter, omfattar o. 150 arter i Gamla världens
tempererade områden, till utseendet mycket växlande
örter med toppställda, i axlik ställning sittande
blomkransar med vanl. blå el. vita blommor. I s.
och mell. Sverige förekommer här och där vid
gärdesgårdar och på gamla tomter N. Cata’ria,
kattmynt a, kattleka, en 3—8 dm hög,
flerårig, starkt luktande ört med hjärtlika,
grov-sågade blad och små, vita blommor; användes
tidigare i husmedicinen. N. Mussi’nii från Kaukasus
är en i Sverige mycket odlad, halvt nedliggande,
rikblommig kantväxt med väldoftande, blåvioletta,
av bin gärna besökta blommor. A.Ve.
Kattnäs, socken i Daga hd i Södermanland
och församling i Frustuna och Kattnäs pastorat
i Daga kontrakt av Strängnäs stift, n.n.v. om
Gnesta; 23,86 km2, därav 17,52 land; 187 inv. (1949;
11 inv. pr km2), till folkmängden en av länets
allra minsta socknar. Den omfattar det till större
delen odlade näset mellan Storsjön, Frösjön och
Klemmingen samt en bergig skogstrakt n.ö.
därom. Åkern utgör 35 °/o av landarealen,
skogsmarken 45%. Egendom: Norrtuna med
konvalescenthem, tillhörande landstinget. Avfolkningen
här går snabbt; ännu 1910 bodde i K. 362
personer. Den vackert belägna kyrkan av gråsten
torde i stort sett vara från 1100-talet, valven från
1400-talets slut. Nuv. tornhuv uppsattes 1874;
klockan är trol. från noo-talet. Triumf krucifixet
antas stamma från senare delen av 1400-talet, en
oljemålning uppges vara av El Greco, den nutida
kalkstensdopfunten är från 1667 och den
gustavianska altarprydnaden från 1785. Kyrkans
ålderdomliga charm är sällsynt väl bevarad. —
Namnet skrevs 1314 in parochia kattynæs
(avskrift), i K. sn. Dess förled är trol. gen. sing.
el. plur. av katt-, efterleden är näs, väl syftande
på kyrkans läge på en udde i sjön Klemmingen
el. på landtungan mellan denna och Frösjön. P.;Er.
Kattormsläktet, Tar’bophis, av fam. snokar,
förekommer i Afrika och v. Asien. En art,
kattor-men,?. fallax, finns på Balkanhalvön och i Mindre
Asien; längd 1 m; nattdjur; lever av ödlor.
Kattostsläktet, Malva, av fam. kattostväxter,
omfattar o. 30 arter i n. tempererade området. De äro
1- el. fleråriga örter med handflikade blad och
ensamma el. i knippen ordnade, röda el. vita
blommor. I Sverige förekomma 5 arter, av vilka 2 äro
allmänna vid vägkanter, på bygator och odlade
ställen, näml. M. negle’cta (M. rotundifoVia),
katt
ost, och M. pusilVa (M. borea’lis),
dvärgkattost, båda nedliggande. I s. och mell. Sverige
växa på odlade ställen, vägkanter o.d. 3 upprätta
arter: M. silves’tris, röd kattost, M.
moscha’-ta, d e s m e r o s, och M. Al’cea,
rosenkatt-o s t; de båda sistn. arterna odlas som
prydnadsväxter. Blommor och blad av Malva-arter
användas i medicinen under namn av fofium mal’vae,
kattost-te. A.V e.
Kattostvisslare, art bland de oäkta dagfjärilarna*.
Kattostväxter, malvaväxter, Malva’ceae,
fam. av ordn. Malva’les med o. 900 arter och
o. 42 släkten i tropiska och tempererade
områden, örter, buskar el. träd med
spiralställ-da, handnerviga blad med stipler samt oftast
stora, regelbundna, vackert färgade blommor,
med 3—flerbladigt ytterfoder. Frukten är en
kapsel el. klyvfrukt. K. ha stor betydelse som
spå-nads-, medicinal-, prydnadsväxter m.m. De
viktigaste släktena äro Ma’lope, Abu’tilon, Lavate’ra
(poppelrossläktet), Althae’a (stockrossläktet),
Malva (kattostsläktet), Malvas’trum, Sida, Pavo’nia,
Hibiskus, Abelmos’chus och Gossyp’vum (bomull). A.Ve.
Katt’owitz, tyska namnet på Katowice.
Katfrejarbåt el. kattdrej arbåt (holl.
ka-draaier, av port, catraia, benämning på en mindre
båttyp på floden Tajo), mindre båt, som för ut
el. försäljer proviant o.d. till fartyg.
Kattrigg, riggen till ett enmastat, flatbottnat
centerbordsfartyg. Masten står längst fram och
uppbär ett stort gaffelsegel men inga försegel.
Kattrygg, sjöv., se Ryggbrutet.
Kattsilver, miner., (allmoge-)benämning på vita,
glänsande fjäll av glimmer.
Kattskinn, skinn av tamkatten, se Pälsverk.
Kattskunk, art av kattfrettsläktet*.
Kattsläktet, Felis, släkte av fam. kattdjur,
omfattar huvudmassan av kattdjuren och numera ofta
uppdelat i flera undersläkten. K. kännetecknas av
indragbara klor, lång svans och frånvaro av
öron-tofsar. Bland hithörande arter må nämnas katt,
vildkatt, lejon, tiger, puma, leopard, jaguar, irbis, ozelot,
serval, fiskarkatt, jaguarundi och pampaskatt.
Kattstrupeforsens kraftverk, i Indalsälven, 10
km nedom Storsjöns utlopp, byggdes 1939—42
med 2 turbiner om tillsammans 40,000 kW vid
Kattostsläktet. Fr. v.: kattost, röd kattost och
dvärgkattost.
— 1075 —
— 1076 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
