Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kattstrupeforsens kraftverk - Kattsvans - Kattuggla - Kattun - Kattunga - Kattöga - Katwijk - Katynskogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATYNSKOGEN
Kattuggla.
Ur ”Våra fåglar i Norden”.
1 6,5 m fallhöjd. K. äges av ab. Kattstrupeforsen,
vari Staten är delägare med 55 °/o och Östersunds
elektriska ab. med 45V0.
Kattsvans, bot., art av släktet Acal’ypha*.
Kattuggla, SyPnium alu’co, av ordn. ugglor, den
i Sverige vanligaste ugglan, utmärkt av att den
mjuka, yviga fjäderdräkten ovan är spräcklig i
gråbrunt el. gulbrunt, grått och svartbrunt,
undersidan ljusgrå med
svarta längdstreck
och skulderfjädrar,
ving- och
stjärtpennor försedda med
vita fläckar. Längd
37—45 cm. K.
bebor hela Europa och
går i Sverige upp
till Jämtland. Den
trives bäst i gammal
lövskog, där boet
lägges i ihåliga träd
el. gamla kråkbon.
Vintertid uppehåller
den sig dock gärna
vid gårdar och i
städer. Födan utgöres
av gnagare, mera
sällan av insekter
och fågelungar. Den
är i rörelse blott om
natten och låter då
ofta höra sitt läte
”klivitt”, vilket i
folkfantasien anses
båda dödsfall (”klä
vitt”). Hannens rop
om våren är ett upprepat ”hoho”. K. är
fridlyst. H.Bn.
Kattu’n (ty. Kattun, fra. coton, eng. cotton;
ytterst arabiskt), tunt, täml. fast, tuskaftat bomullstyg
med tryckt mönster (se Tygtryck). K. tillverkades
förr mest i England, Tyskland och Schweiz samt
användes till enklare klänningar; mycken k.
exporterades till tropikerna och användes där i stor
skala som bytes- och betalningsmedel till
naturfolken. — Jfr Chints och Kretong.
Kattunga, socken, se Surteby-Kattunga.
Kattöga. 1) Reflexanordning på cyklar o.a.
fordon, vilken vid belysning återkastar rött sken. K.
består av ett litet cirkelrunt rött glas, bakom vilket
är anbragt en plan el. parabolisk, blank
metallplåt. K. skall vara av godkänd konstruktion. Enl.
vägtrafikstadgan 23/io 1936 skall vid cykelåkning
under mörker cykeln baktill vara försedd med
reflexanordning, som vid belysning återkastar rött
sken. Även på med dragare förspänt fordon skall,
om sådant av behovet uppenbarligen påkallas på
viss väg med livlig trafik, finnas reflexanordningar,
som vid belysning återkasta sken såväl framåt som
bakåt, el. ock tänd lykta. Länsstyrelsen skall
härom besluta och utfärda kungörelse. [v.S.JK.
2 ) Miner., prydnadssten med sidenskimrande
glans, oftast kvarts med fintrådiga inneslutningar
av asbest (s k i 11 e r k v a r t s). K. är grönt. Det
slipas i runda former. Jfr Cymofan och Tigeröga.
Katwijk [-veik], stad i prov. Sydholland i
Ne
derländerna, på kusten n.v. om Leiden; 20,222 inv.
(1948). Fiske och livligt besökt havsbad (K.
aan Zee).
Katynskogen, vid orten Katyn (Katin) i
Ryssland, vid Dnjepr 20 km v. om Smolensk, blev
under ohyggliga omständigheter världsbekant
1943. Från Berlin tillkännagavs 13/4 d.å., att
ett tyskt truppförband i K. hade upptäckt och
öppnat massgravar, innehållande liken efter o.
10,000 polska officerare, avlivade genom
pistolskott i nacken. Med anledning härav hänvände
sig polska exilregeringen i London 16/4 till
Internationella Röda korset med anhållan om en
undersökning. Sedan närmare 2 år hade de fria
polackerna förgäves försökt att i Sovjetunionen
återfinna de officerare, som 1939 hade
tillfångatagits av ryska armén i ö. Polen (enl. ryska
uppgifter o. 10,000). Enl. det polsk-ryska fördrag,
som slöts kort efter Tysklands angrepp mot
Sovjetunionen 1941, skulle alla tillfångatagna och
deporterade polacker frigivas och en ny
nationell polsk armé upprättas på rysk mark under
befäl av general W. Anders. Till
organisations-basen för denna armé, urspr. Buzuluk, senare
Tasjkent, strömmade frivilliga polacker, främst
f.d. krigsfångar, från olika delar av Sovjetunionen
men blott ett fåtal officerare. De polska
myndigheterna hade utrönt, att 3 större officersläger för
polacker hade upprättats 1939, näml. Kozielsk,
250 km s.ö. om Smolensk, Starobielsk, nära
Char-kov, och Ostaszkov, i trakten av Kalinin. I april
—maj 1940 hade dessa läger upplösts, varvid
fångarna successivt hade bortförts i grupper.
Deras öde därefter var okänt. Blott några hundra
anlände till Anders’ armé. På upprepade,
enträgna framställningar svarade sovjetregeringen,
att alla polska krigsfångar, inkl, officerarna, hade
frigivits. Tillfredsställande förklaring på
officerarnas faktiska försvinnande erhölls icke, och
gåtan var olöst, då Anders’ trupper 1942
förflyttades till Orienten. Icke minst på gr. av dessa
förhållanden uppstod en polsk-rysk spänning,
som häftigt skärptes, då exilregeringen efter
fyndet i K. begärde en undersökning i detta av
tyskarna behärskade krigsområde trots risk, att en
kris skulle uppstå i det allierade lägret mitt under
kriget. Tyskland förklarade sig redo att
acceptera en Röda kors-undersökning, men
Sovjetunionen vägrade och begagnade tillfället att rikta en
hård stöt mot polska exilregeringen genom att
26/4 1943 avbryta de diplomatiska förbindelserna
med denna. Konflikten fick även i fortsättningen
allvarliga politiska följder (se Lublinregeringen
och Polen, historia). Tyskarna föranstaltade
själva en ”internationell” undersökning i K. av
rättsmedicinska experter, av vilka flertalet kommo
från tyskockuperade länder; dock medverkade
även en schweizare. Enl. deras uppfattning hade
liken legat i massgravarna sedan våren 1940. De
tyska grävningarna avbrötos i juni 1943 (en
vitbok, avsedd att bevisa, att ryssarna hade förövat
massakern, publicerades i Berlin i sept. s.å.). Efter
återerövringen av Smolensk och K. i sept. s.å.
arbetade en helt rysk kommission på platsen och
avgav rapport i jan. 1944. Tyskarna anklagades
och påstodos ha begått massmorden på hösten
1941. V. om Smolensk hade, hette det, funnits
— 1077 —
— 1078 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
