Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Kauffmann, Henrik - Kaufman, George - Kaufmann, Walter - Kaufmann, Karl - Kauhajoki - Kauhava - Kaukas - Kaukasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAUFMAN
starka ställning inom dansk utrikespolitik efter
2:a världskriget framträdde tydligt vid
förhandlingarna om Danmarks anslutning till
Atlantpakten 1949. J.D.
Kaufman [kau’fman], George Simon,
amerikansk författare (f. 1889). K. studerade ett slag
juridik men prövade sedan en rad skilda yrken,
slog sig på journalistik och debuterade 1918 som
förf, för scenen. Han har, vanl. i samarbete
med någon annan, särsk. Marc Connelly, Ring
Lardner, Edna Ferber och Moss Hart, skrivit
en lång rad realistiska komedier, vanl. satiriska,
och sångspel, som åtnjutit en ovanlig
popularitet i och utom USA. Det är främst den
amerikanske affärsmannen, som är föremålet för
K:s satir, icke minst den nyrike, men han har
också vänt sig mot teatern och Hollywood. K:s
satir är kraftig, men hans dramatik saknar djup.
Bland hans skådespel märkas ”Merton of the
movies” (1922), ”Beggar on horseback” (1924),
”The royal family” (1927), ”June moon” (1930),
”Of thee I sing” (1931), ”Dinner at eight” (1932),
”Merrily we roll along” (1934), ”You can’t take
it with you” (1936), ”The American way”
(1939), ”The man who came to dinner” (s.å.) och
”George Washington slept here” (1940). E.
Kaufmann [kau’f-], Walter, tysk fysiker (f.
1871), prof, i Bonn 1903, i Königsberg sedan
1908. K. har grundlagt en metod att bestämma
spec. laddningen för en elektron, beroende på
katodstrålars el. /?-strålars avböjning i elektriska
och magnetiska fält, och utförde 1901—06 en
serie berömda försök, varvid han lyckades
experimentellt påvisa, att elektronens massa ökas
med växande hastighet av densamma. K. har
även uppfunnit en roterande kvicksilverpump
(1905)- Re.
Kaufmann [kau’f-], Karl Maria, tysk
arkeolog och konsthistoriker (f. 1872), utbildades till
präst och har främst ägnat sig åt den kristna
konstens och arkeologiens studium, prof, vid
univ. i Frankfurt a.M. 1921. 1905 fann K. på
en studieresa i Egypten och Libyska öknen
den gammalkristna Menas-staden och har senare
fortsatt sina forskningar i Egypten, Syrien och
Mindre Asien. Bland K:s skrifter märkas
”Hand-buch der christlichen Archäologie” (1905, 3 Aufl.
1922), ”Handbuch der altchristlichen Epigraphik”
(1917), ”Die heilige Stadt der Wüste” (1918, 4
Aufl. 1924) m.fl. N.V.
Kauhajoki [ka’o-], kommun i Vasa län,
Finland. s.ö. om Vasa stad; 1,298 km2; 17,031 inv.
(1948: 13 inv. pr km2), finsktalande. Akern
upptar 188 km2 (14% av arealen), skogsmarken 622
km2. Finskt samlyceum. — Vid K. besegrade 1808
en brigad under v. Döbelns befäl en rysk styrka.
Kauhava [ka’o-], kommun i Vasa län, Finland,
ö. om Vasa stad; 485 km2; 10,738 inv. (1948; 22
inv. pr km2), finsktalande. Åkern upptar 146 km2
(30% av arealen), skogsmarken 179 km2. Finskt
samlyceum. K. är berömt för sin
slidknivsin-dustri, som omfattar 9 specialfabriker. I
kommunen finnas inalles 21 arbetsställen inom
industrien med 223 arbetare (1947).
Kaukas [ka’o-], industrikoncern i Finland,
grundlagd i mitten av 1890-talet av överste Hugo
Standertskjöld, ägare från 1903 av ab. Kaukas
fabrik. Koncernen äger sulfitcellulosa-,
konst-silke-, faner- och trådrullfabriker samt såg i
Lauritsala köping, träsliperi och pappfabrik i
Eno, sulfatcellulosafabrik i Joutseno samt flera
sågar på olika orter i ö. Finland.
Aktiekapitalet är 270 mill. fmk. Produktionen omfattade
1948 45,000 t sulfitcellulosa, 17,000 t
sulfatcellulosa, 3,300 t kartong, 20,000 stds trävaror, 17,000
m3 faner, 8 mill. gross trådrullar och 24 t
konst-silke. Mdn.
Kauka’sien, ry. Kavkaz, landet mellan Svarta
havet och Azovska sjön samt Kaspiska havet, i
n. begränsat av Manytj-sänkan, i s. av Persien
och Turkiet. K. genomdrages av Kaukasus*.
Området mellan bergskedjans kam och
Manytj-sänkan kallas Ciskaukasien (ry.
Predkav-kaz’je) el. Nordkaukasien (ry. Severnyj
Kavkaz). Transkaukasien (ry. Zakavkaz’je)
omfattar resten av landet s. om Kaukasus.
Ciskaukasien utgör större delen av Krasnodar-,
Stavropol- och Groznyj-områdena med
underordnade Adygejskaja och Tjerkessiska autonoma
områdena, medan Dagestan, Nordossetien och
Kabardien bilda autonoma sovjetrepubliker.
Transkaukasien utgöres av 3 sovjetrepubliker,
Georgien, Azerbajdzjan och Armenien, samt 3
autonoma sovjetrepubliker, Abchasien, Adzjaristan
och Nachitjevan, samt 2 autonoma områden,
Sydossetien och Nagornyj-Karabagh.
Tillsammans omfattar K. 436,800 km2 med 15,471,896
inv. (1939).
Kaukasus’ nordsluttningar och förland omfatta
endast s. delen av Ciskaukasien, ung. till Terek—
Kubanlinjen. Längre bort sträcka sig de starkt
sönderskurna stavropolska höjderna. Dessa
utgöra en bred antiklinal veckbildning, som är
parallell med Kaukasus och långsamt sänker sig
i riktning mot Manytj-sänkan. Stavropolska
höjd-ryggen är vattendelare mellan å ena sidan
Kubans och å andra sidan Tereks och Kumas
flodområden. Kubanslätten består av mäktiga
kvartäravlagringar, vilkas uppkomst huvudsaki.
står i samband med Kaukasus’ nedisning.
Låglandet vid Kaspiska havet, som dräneras av
Ku-ma, är en fortsättning av nedre Volgas väldiga
halvöken. S. K:s centrala del utgöres av den
transkaukasiska gravsänkan, som skiljes från
Kaukasus i n. av en förkastning och av en
annan från det armeniska höglandet i s. Kaukasus
och det armeniska höglandet förbindas av de
intill 2,000 m höga, av kristallina skiffrar
uppbyggda, horstliknande s.k. Surambergen, som
skilja Rions bäcken från Kura-flodens. Det
förstn. bäckenet, även kallat Kolchiska slätten,
ligger i v. och utgöres i själva verket av
svarta-havsbäckenets östligaste del, som igenfyllts av
flodavlagringar. ö. delen av den transkaukasiska
gravsänkan avvattnas av Kura, som rinner upp
på det armeniska höglandet, upptar Aras från
h. och vid utloppet i Kaspiska havet bildar ett
stort delta. En betydande del av Transkaukasien
upptas av armeniska höglandet, som omges av
bergskedjor. De lägsta delarna av Aras-dalen
ligga här över 900 m ö.h., och en stor del av
höglandet höjer sig upp till 2,500 m och mer ö.h.
Landskapet påminner här ofta om ett stenhav.
På 1,000—2,000 m höjd finnas nästan jämna
— 1083 —
— 1084 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
