Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kautschuk, gummi (elasticum), rågummi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAUTSCHUK
butadien sker i Ryssland direkt ur potatissprit,
genom dess ledande över aluminium- el. zinkoxid
vid 4000:
2C2H5OH^ CH2=CH-CH=CH2+ 2H2O + H2.
I Tyskland utgår man från acetylen över
acetal-dehyd, aldol, 1,3-dioxibutan:
CH=CH + H20 -► CH3—CHO -> CH3 • CH(OH) •
•CH2 CHO->CH2(OH) ■ CH2-CH(OH) -ch8->
-> CH2=CH—CH=CH2.
Man kan också reducera bensol, CGH8, till
cyklo-hexan, C6H12, och spalta denna genom
upphettning, varvid etylen och butadien erhållas:
c6h12->c4h8 + c2h4 + h2.
I Amerika har en metod utexperimenterats, som
går över acetvlen, vinvlacetylen till butadien:
CH=CH CH=C—CH
CH2=CH—CH=CH2.
Ett annat billigt förfaringssätt är krackning av
olja, som ger en butanrik gas. Denna
dehydre-ras medelst katalysatorer till buten och butadien:
CH3 • CH2 ■ CH2 CHs -> CH3 • CH2 • CH=CH2 ->
-> CH2=CH—CH=CH2. .
Den tyska forskningen, representerad av I. G.
Farbenindustrie, var 1935 färdig med sitt första
kommersiellt producerade konstgummi, ”buna”,
vilket i likhet med ”neoprene” framställdes med
acetylen som råvara. Denna överföres till
butadien, vilken som monomer i gummimolekylen
H H H H
I I I I
får konstitutionen —C—C=C—C—. Vid den ur-
H H
sprungliga tyska framställningstekniken
genomfördes polymerisationen till en början med den
rena monomeren (blockpolymerisation), varvid
natrium begagnades som katalysator (härav
benämningen bu-na, &utadien-Matrium). Sedermera
ha tyskarna övergått till emulsionspolymerisering,
särsk. för att möjliggöra framställning av
bland-polymerisat med styrol, resp, akrylnitril, vilkas
H H
I I
kedjekonstituenter kunna tecknas —C—C—, resp.
H H H C6H5
I I
—C—C—. Det har nämligen visat sig, att nämn-
! I
H CN
da tillsatser reducera tendensen till nätbildning
mellan butadienmolekylerna, varför
gummiprodukten blir mera utpräglat termoplastisk och
sålunda lättare formbar. ”Perbunan”, ”Buna N”,
är en sådan tysk produkt, innehållande
akrylnitril och kännetecknad av utmärkt oljeresistens.
”Buna S” innehåller 20—25 °/o styrol och är den
syntetiska gummityp, som kommer naturgummit
närmast i fråga om slitstyrka och allmän
användbarhet. För vissa fabrikationsändamål
användes buna-latex (”Igetex”) direkt på samma
sätt som naturlig latex. I termoplastiskt tillstånd
har ingen buna-kvalitet fullt den mjuka och
klibbiga konsistens, som kännetecknar
naturgummit, varför den medför vissa om också
överkomliga svårigheter vid fabrikation av t.ex. bildäck.
— I detta sammanhang bör påpekas, att man
ännu ej förfogar över någon i praktiken till-
lämpbar metod att syntetiskt framställa en
gummiprodukt med identiskt samma uppbyggnad som
naturlig k., närmast därför, att naturens sätt att
polymerisera isoprenmolekylerna icke har kunnat
reproduceras. I USA var man tidigt medveten
om att ”neoprene” icke lämpligen kunde
användas för bilgummifabrikation och sålunda ej kunde
lösa aktuella försörjningsproblem i händelse av en
avspärrningssituation. De tyska
tillverkningsmetoderna för ”Buna S” höllos strängt hemliga, varför
amerikanerna hade att gå fram på egna vägar, i
syfte att få en försökstillverkning i gång. Den
produkt man valde var i det närmaste identisk med
”Buna S” men framställdes ur andra råmaterial,
än dem tyskarna använt. — Enl. den amerikanska
metoden emulsifieras en lämpligt proportionerad
blandning av butadien och styrol i en såplösning,
vartill sättas dels en katalysator (av hemlighållet
slag), dels vissa ”regulatorer”, bl.a. koltetraklorid.
Blandningen hålles i ständig rörelse under en tid
av c:a 15 tim vid en temp. av 50 å 6o° och ett
häremot svarande övertryck. Den fortskridande
polymerisationen avbrytes genom tillsats av
fe-nyl-/?-naftylamin. Man urtappar härefter den
konstgjorda latexen, som omedelbart koaguleras
med ättiksyra, tvättas och torkas på vanligt sätt.
— Denna gummikvalitet benämndes först
”chemi-gum” men fick härefter, i samband med
standardisering av tillverkningsmetoderna, heta ”GR-S”,
kortform för ”government rubber, styrene”.
Gummiliknande produkter kan man också
erhålla genom polymerisation av isobutylen,
CH=C—CH3. Dessa tillverkas i Tyskland un-
CH3
der namnet o p p a n o 1, i USA v i s t a n e x.
Lågpolymera isobutylener äro oljor, högre sega,
plastiska massor, och ännu högre polymerer likna
rå-k. Vid vulkanisering erhållas utmärkt
isolerande vulkanisat, vilka användas i den elektriska
industrien. Även blandningar av oppanol med
buna el. natur-k. användas mycket.
Blandpoly-merisat av isobutylen och butadien gå i USA
under beteckningen butylgummi, som
sedan slutet av 1930-talet tillverkas av Standard
Oil Co. Man avpassar mängden isobutylen (som
i molekylkedjan ej innehåller några
dubbelbindningar) på sådant sätt, att antalet
kvarstående dubbelbindningar pr k.-molekyl ej blir
högre, än vad som fordras för vulkaniseringen.
Produkten blir sålunda i vulkaniserat tillstånd
mättad och får på denna grund mycket goda
åldringsegenskaper. Det har dessutom visat sig,
att dess permeabilitet för luft är exceptionellt låg,
varför butylgummi fått stor användning för
tillverkning av innerslangar till bildäck.
I.G. Farbenindustrie tillverkade 1936 c:a 1,500 t
buna, 1939 var produktionen uppe i 25,000 t och
1940 60.000 t, varigenom Tyskland praktiskt taget
blev självförsörjande. När Amerika genom
krigshändelserna i Fjärran östern blev avskuret från
tillförseln av natur-k., uppbyggdes en jättelik
tillverkning av syntetisk k. Med de oerhörda
behov, som kriget framkallade, var man 1944
uppe i följ, planerade produktionssiffror, som i
det närmaste torde ha uppnåtts: ”Buna S” 720,000
t, butylgummi 40,000 t, neopren 50,000 t och ”Buna
— 1101 —
— 1102 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
