Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kedjebrev - Kedjebråk - Kedjegång - Kedjehandel - Kedjeindex - Kedjekorall - Kedjekulor el. kedjelod - Kedjelinje, catenaria - Kedjelod - Kedjereaktion - Kedjereflex - Kedjerost - Kedjeslut - Kedjestygn - Kedjesåg - Kedjesöm - Kedrenos, Georgios - Kedum - Keel - Keeler, James Edward
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEELER
till viss länga. K. ha också utnyttjats i
bedrägligt vinningssyfte, därigenom att adressaten
uppmanats sända pengar till brevskrivaren. Sn.
Kedjebråk, uttryck av formen Q1 +––––—––––,
där Qlt Q2, Q3,... äro positiva tal i ändligt el.
oändligt antal. K., där samtliga tal Q äro hela
tal, användas vid framställningen av reella tal.
Rationella tal representeras av ändliga k.,
irrationella tal av oändliga; om spec. det
irrationella talet är rot till en andragradsekvation
med heltalskoefficienter, så är k. periodiskt, t.ex.
\/2 = I 4––––––-
2 + —–––-
2 + . . .
(i forts, idel 2-or). De
rationella tal, som erhållas genom avbrytande av
utvecklingen av ett tal efter ändligt många steg,
betecknas som k:s konvergenter och ha
den egenskapen, att de approximera talet bättre
än varje bråk med mindre nämnare. Så t.ex. är
n = 3 +–––––––-, vars två första konver-
22 355
genter ha värdena .—, resp. -— och utgöra ofta
7 »3
använda närmevärden på n. N.E.F.
Kedjegång, se Ur.
Kedjehandel, handel, som bedrives av
detaljhan-delsorganisationer med utbrett nät av filialaffärer
(kedjeaffärer, eng. chain stores) på skilda orter.
Som ex. kunna nämnas de i Sverige efter utländskt
mönster organiserade s.k. Epa- och
Tempo-affärerna. — Uttrycket begagnas även i helt annan
bemärkelse, näml, som beteckning för affärer, som
förmedlas av ovidkommande mellanhänder, vilka,
utan att göra någon eg. nyttig insats i
varuförmedlingen, pressa upp priserna (”jobberiaffärer”).
Kedjeindex, statist., se Index, sp. 239.
Kedjekorall, se Halysites.
Kedjekulor el. k e d j e 1 o d, vapentekn., 2 å 3
kulor, kulsegment el. järnplattor, förenade medelst
en järnkedja, brukades av art. i fästnings- och
sjökrig under 1500—1600-talen. Liknande
projektiler, där kedjan ersatts av en stång, kallades
s t å n g 1 o d.
Kedjelinje, catenaria, matem. När en
fullkomligt böjlig och otänjbar tråd (el. kedja), som
är homogen, d.v.s. vars vikt pr längdenhet överallt
är densamma, hänger fritt med sina ändar i två
fasta punkter, antager den formen av en bestämd
kurva, kedjelinje. Denna karakteriseras av att
den bland alla tänkbara former har den lägst
belägna tyngdpunkten. I ett passande koordinatsystem
X - X
, , , . x e b + e b
har k. ekvationen y = a cosh r = a ––––-, där
b 2 ’
a och b äro positiva konstanter.
Kedjelod, se Kedjekulor.
Kedjereaktion, kemisk reaktion, som beror på en
kedja av på varandra följande reaktioner, som
raskt fortskrida, sedan de en gång utlösts. En
blandning av klorgas och vätgas reagerar icke
märkbart i mörker. Vid bestrålning med ljus utlöses
reaktionen H, + Cl2 = 2 HC1. Tillräckligt stark
belysning (el. uppvärmning) på ett enda ställe av
gasblandningen räcker till för att bringa en stor
gasvolym till explosionsartad reaktion.
Reaktions-kedjan är troligtvis följande. Det primära är,
att några klormolekyler spjälkas i kloratomer.
Cl2—> Cl 4- Cl. Dessa reagera med molekylärt väte
under bildning av klorväte och atomärt väte.
Cl + H2-> HCl + H. Detta senare reagerar med
klormolekyler under bildning av klorväte och nya
kloratomer. H + Cl2 -> HCl + Cl, varefter
processen fortskrider. Ej heller väte och syre reagera
nämnvärt med varandra utan lämplig initiering.
En dylik kan ske genom antändning el. genom en
katalysator, exempelvis fint fördelad platina.
Härvid bildas en reaktionskedja, där den för
reaktionens fortskridande erforderliga aktiva gruppen OH
samt atomärt H och O deltaga i de på varandra
följande delreaktionerna. Kedjereaktioner utbildas
vid alla explosionsprocesser. El.
Kedjereflex, fysiol., en följd av betingade
reflexer, varvid en tidigare reflex (t.ex.
salivav-söndrihg) skapar gynnsamma betingelser för
utlösning av nya reflexer (t.ex. ätandet). Jfr Reflex.
Kedjerost, tekn., se Eldningsapparater, sp. 290.
Kedjeslut, log., se Sorit 1).
Kedjestygn, se Kedjesöm.
Kedjesåg, mek., se Såg.
Kedjesöm, prydnadssöm, som liknar en kedja.
Man syr i riktning åt sig. Varje
stygn (kedjestygn) bildar
en ögla, nålen stickes ned
genom tyget igenom föregående
ögla och upp inom den, som
det nya stygnet bildar. K.
användes både för konturer och
som utfyllande söm i många
broderier (jfr Opus). —
Tambur s ö m* liknar k. men utföres
med virknål.
Kedrenos, G e o r g i o s,
krönikör, se Georgios 4).
Kedum, socknar i Skaraborgs
län, se Norra Kedum och Södra Kedum.
Keel [kil] (eng.), se Kolmått.
Keeler [ki’la], James Edward, amerikansk
astronom (1857—1900), var 1884—86 assistent vid
Alleghenyobservatoriet och deltog då i Langleys
strålningsmätningar; kom därefter till
Lickobser-vatoriet i Kalifornien, där han ägnade sig åt
spektroskopiska undersökningar. Bl.a. studerade
K. spektra för 14 nebulosor och lyckades f.f.g.
mäta deras radialhastigheter (hastigheter i
synlinjens riktning) (”Spectroscopic observations of
nebulae”). K. utförde också de första tillförlitliga
visuella bestämningarna av radialhastigheter för
stjärnor (1890). 1891 kallades han till Allegheny
som direktor och utförde där sin berömda
undersökning över planeten Saturnus’ ringar (”A
spectroscopic proof of the meteoric constitution of
Sa-turn’s rings”, 1895), varvid han på spektroskopisk
väg bevisade riktigheten av den uppfattningen, att
Saturnus’ ringar bestå av ett oerhört stort antal
små satelliter, som kretsa omkring planeten (se
Planeter). K. blev 1898 direktor för
Lickobserva-toriet och ägnade sig där åt fotografiska
undersökningar av nebulosor och stjärnhopar,
publicerade efter hans död (”Photographs of nebulae and
— 1125 —
— 1126 —
Kedjesöm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
