Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keeler, James Edward - Keelingöarna - Keelung - Keene, Charles Samuel - Keep smiling! - Keesom, Willem Hendrik - Keewatin - Kefa (Kefas) - Kefalhematom - Kefalin - Kefalindex - Kefallenia - Kefalos - Kefas (Kefa - Kefeus - Kefija, keffiye - Kefir - Kefisodotos - Kefissos - Kéflavik - Kefren - Kegums - Kehillah - Kehl - Kehler, Henning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEELINGÖARNA
dusters made with the Crossley reflector 1898—
1900”, i ”Lick Observatory Publications”, 8,
1909). M.
Keelingöarna [kiTip-], se Cocosöarna.
Keelung [ki’lou], stad på Formosa, se Kürun.
Keene [kin], Charles Samuel, engelsk
tecknare och grafiker (1823—91), verkade från 1851
som tecknare i ”Punch” och skildrade med
älskvärd humor och skarp iakttagelse den engelska
medelklassens och den lägre stadsbefolkningens
liv och vanor. En saml. av K:s teckn. (”Our
people”) utkom 1881. — Litt.: Monogr. av G. S.
Layard (1892).
Keep smiling! [ki’p smaMing] (eng., eg.: håll
[dig] leende!), håll humöret uppe!
Keesom [ke’såm], Willem Hendrik,
holländsk fysiker (f. 1876), prof, i Utrecht 1918, i
Leiden 1923, har teoretiskt och experimentellt
undersökt olika ämnens egenskaper i närheten
av den absoluta nollpunkten. K. lyckades 1926
framställa fast helium, vilket ämne befanns sakna
trippelpunkt.
Keewatin [ki’Qatin el. kipå’tin], distrikt i
Northwest Territories*, Canada.
Kefa’ (Kefas), se Petrus (apostel).
KefaThematom [-å’m], en under förlossningen
uppkommen blodsvulst på det nyfödda barnets
huvud, vanl. över hjässan. Skadan uppstår
därigenom att ett blodkärl brister, från vilket sedan
blödning pågår mellan benet och benhinnan,
upplyftande den senare och bildande en svulst, som kan nå
hönsäggstorlek. Blodet resorberas småningom,
ehuru det kan taga lång tid, och åkomman är
ofarlig.
Kefali’n, kem., se Fosfatider.
KefaTindex, huvudets (med mjukdelar) största
bredd i procent av dess största längd (se
Huvudform).
Kefalle’nia, ö, se Joniska öarna.
Kef’alos, grek, myt., attisk heros, son av
Her-mes, älskades av Eos, som skänkte honom
förmågan att byta gestalt. Driven av svartsjuka
begagnade han denna förmåga för att pröva sin
maka Prokris, Erechtheus’ dotter, och då han
lyckades vinna hennes gunst, försköt han henne.
Makarna försonades dock åter, men då Prokris,
som nu tvivlade på K:s trohet, bespejade honom
under en jakt, dödade K. henne av våda. Den
populära sagan om K. har poetiskt behandlats
av Ovidius. K.H.
Kef’as (K e f a), se Petrus (apostel).
Kefeus [ke’féus, grek. utt. keféus’] (lat.
Ce’-pheus*), grek, myt., konung i Etiopien, far till
Andromeda*.
Kefi’ja, k e f f i y e, arabisk huvudbonad, se
Kufija.
Ke’fir, alkoholhaltig dryck, beredd av mjölk*.
Kefisod’otos, grekisk bildhuggare, verksam på
370- och 360-talen f.Kr., sannol. far till
Praxi-teles, till vars konst K:s arbeten synas ha bildat
ett förstadium; mest bekant av hans i litteraturen
omtalade skulpturer är ”Eirene med
Plutosbar-net”, varav en god kopia finns i Münchens
glyp-totek. — En yngre Kefisodotos, son till
Praxi-teles, fortsatte traditionen från denne och
skapade, delvis tills, med sin bror Timarchos, ett
flertal i litteraturen omtalade verk, bl.a. ett
porträtt av Menandros, känt genom flera kopior,
de bästa i Boston och Köpenhamn (se bild 26
å pl. vid art. Grekisk konst). [E.WAK.H.
Kefi’ssos (grek. Kefisos’), i antiken namn på
flera floder i Grekland, av vilka en (i sitt nedre
lopp nu kallad Mavronero) upprinner vid
Parnassos’ fot i Beotien och mynnar i
Kopais-sjön, en annan är Ättikas huvudvattendrag och
bevattnar slätten v. om Aten.
Kéflavik, flygplats på Island, c:a 50 km v.s.v.
om Reykjavik. K. har fyra rullbanor av 2,000
m längd och utnyttjas bl.a. för den flygtrafik,
som bedrives av de båda isländska flygbolagen
Flugfélag Islands H/F och Loftleidir H/F.
Under 2:a världskriget användes K. som militärt
flygfält av engelska och amerikanska
luftstridskrafter, och flygplatsen benämndes M e e k s
F i e 1 d.
Kefren, fornegyptisk konung, se Chefren.
Kegums, kraftverk i Düna, c:a 50 km ö. om
Riga. K., som byggdes 1936—39, är
dimensionerat för 70,000 kW, varav t.v. två aggregat om
tillsammans 35,000 kW ha installerats.
Dammlängden är 440 m, fallhöjden c:a 15 m.
Huvudparten av effekten går till staden Riga med
omgivningar. K. har projekterats av svenska
ingenjörer, och byggnadsarbetena ha utförts av svenska
entreprenadfirmor. Likaså har all
maskinutrustning levererats från Sverige enl. ett med lettiska
staten 1936 träffat kreditavtal. — Bild se pl. vid
Damm. A.Lg.
KehilFah, se Kahal.
Kehl [kel], stad i Baden, vid Kinzigs mynning
i Rhen, viktigt brohuvud och järnvägsknut mitt
emot Strasbourg, till vars befästningsområde K.
hörde till 1918; 12,138 inv. (1939). K. blev stad
1774 °ch har ofta varit omstritt. God hamn
sedan 1900 samt livlig handel och industri.
Kehler, Henning, dansk författare (f. 1891).
K. blev mag. i franska 1916, var attaché vid
danska legationen i Petrograd 1917, konsul i
Tomsk 1918—19, medarbetare i ”Politiken” 1920
—25, i ”Kristeligt Dagblad” 1925—27 och i
”Ber-lingske Tidende” sedan 1928. K. framträdde
först som litteraturhistoriker med ”Studier i det
Ibsenske Drama” (i ”Edda”, 4—5, 1915—16) och
har även senare utg. några mera fackbetonade
skrifter i litteraturhistoria, ss. ”Program for
Forskning og Undervisning i nordisk Litteratur” (1935)
och ”Litteraturen og Demokratiet” (s.å.),
närmast litteratursociologiska studier. K. har
emellertid gjort sin viktigaste insats som kulturkritiker,
en ypperlig skribent, orienterad på skilda områden,
icke blott litteratur utan även historia, politik
och religion, alltid inställd på att ställa problem
under debatt. Han slog igenom som författare
med en rad livfulla skildringar från Ryssland
under revolutionens första år, ”Russiske
Kroniker” (1920), först publicerade i ”Politiken”, där
han med energi och stridslust fullföljde linjen
från Georg Brändes (”Kronik og Kritik”, 1922),
men mot mitten av 1920-talet visade det sig, att
han tagit avgörande intryck av den opposition,
som efter I :a världskriget växt fram i Danmark
och utlandet mot den naturalistiska och
kosmopolitiska radikalismen; K. anslöt härvidlag bl.a.
till H. Rode och G. K. Chesterton. Med samma
— 1127 —
— 1128 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
