Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kemi - Sammanslutningar och tidskrifter - Kemi (stad) - Kemigraf - Kemigrafi - Kemijoki - Kemijärvi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEMI
Kemi.
”Beilsteins Handbuch” är den organiska k:s
huvudarbete, och dess utgivning fortsätter i
Tyskland med internationellt stöd); ”Organic synthesis”
(1921 ff., hittills 29 bd utkomna); V. Richter &
R. Anschütz, ”Chemie der
Kohlenstoffverbin-dungen” (12 Aufl., 3 bd, 1928—35); ”Physical
methods of organic chemistry”, utg. av A.
Weissberger (2 bd, 1945—46); L. Smith,
”Lärobok i organisk kemi” (3 uppl. 1945), ”Organisk
syntes. Reaktionslära och inledning till
kvantitativ elementaranalys” (3 uppl. 1948); P.
Kar-rer, ”Lehrbuch der organischen Chemie” (10 Aufl.
1948). — Analytisk kemi:
”Chemisch-tech-nische Untersuchungsmethoden”, utg. av E. Berl &
G. Lunge (8 Aufl., 5 bd, 1931—34, Erg.-werk, utg.
av J. D’Ans, 3 bd, 1939—40); ”Physikalische
Me-thoden der analytischen Chemie”, utg. av W.
Böttger (3 bd, 1933—39); W. W. Scott,
”Standard methods of Chemical analvsis” (5 ed., 3 bd,
1939); F- P- Treadwell & W. T. Hall, ”Analytic
chemistry” (9 eng. ed., 2 bd, 1937—42); I. M.
Kolthoff & E. B. Sandell, ”Textbook of
quan-titative inorganic analysis” (ny ed. 1943); F.
Pregl, ”Quantitative organische Mikroanalyse” (6
Aufl. 1949). — Fysikalisk kemi: K.
Jel-linek, ”Lehrbuch der physikalischen Chemie” (2
Aufl., 5 bd, 1928 ff.); G. Angel, ”Elektrokemi”
(1930); W. Ostwald & R. Luther, ”Hand- und
Hilfsbuch zur Ausführung physiko-chemischer
Messungen” (5 Aufl. 1931); S. Glasstone,
”Textbook of physical chemistry” (1940); ”Handbuch
der Katalyse”, utg. av G. M. Schwab (8 bd,
1940—49); J. N. Brönsted, ”Lærebog i fysisk
kemi” (2 Udg. 1943); J. Reilly & W. N. Rae,
”Physico-chemical methods” (bd 1—2, 4 ed. 1944,
bd 3, 1948); G. Hägg, ”Kemisk reaktionslära (4
uppl. 1948); A. E. Alexander & P. Johnsson,
”Col-loid Science” (2 bd, 1949). — Historik: E. v.
Meyer, ”Geschichte der Chemie” (4 Aufl. 1914): C.
Graebe & P. Walden, ”Geschichte der organischen
Chemie” (2 bd, 1920—41); ”Das Buch der grossen
Chemiker”, utg. av G. Bugge (2 bd, 1929—30).
— Teknisk kemi, se Kemisk teknologi. —
Tidskrifter, se ovan Sammanslutningar och
tidskrifter (sp. 1165 f.). [Lj.]El.
Kem’i, stad i Lapplands län, Finland, vid
utloppet av Kemi älv i Bottniska viken; 84 km2;
23,387 inv. (1949), finsktalande. K. grundades
1869. Med staden införlivades 1931 vidsträckta
förortsområden, varigenom folkmängden
mångdubblades. Den äldre delen av staden har en
stadsplan enl. rutsystemet med breda, planterade
gator. Bebyggelsen består övervägande av låga
trähus. Bland större byggnader märkas kyrkan
(uppförd 1902, arkitekt J. Stenbäck), samlyceet
och det tornlika stadshuset i elva våningar
(uppfört 1940, arkitekt B. Strömmer). — Antalet
industriella inrättningar är 49 med 3,670 arbetare
(1947). Mest betydande äro ab. Kemis stora sågar
i Laitakari och Karihaara, sulfit- och
sulfat-cellulosafabriker på Pajusaari samt trähusfabriker
och mekanisk verkstad, det statsägda Veitsiluoto
ab:s såg och sulfitcellulosafabrik samt Isohaara*
stora kraftverk. K. är n. Finlands största
exporthamn för trävaror med uthamn på
Ajos-saari. Kajlängden i den inre hamnen är 400 m.
Lastningen av trävaror sker huvudsakl. på
redden, som har ett djup av 5,5—8 m.
Järnvägsförbindelse söderut erhölls 1903, norrut till
Rovaniemi 1909. Finskt samlyceum. Mdn.
Kemigra’f [c-], benämning på inom kemigrafiska
yrket sysselsatt person.
Kemigrafi’ [c-], metoden att, vanl. med
fotografiens tillhjälp, på kemisk väg genom etsning i
metall framställa klichéer. Jfr Fotokemigrafi.
Kemljoki, se Kemi älv.
Kem’ijärvi, kommun i Lapplands län, Finland;
3,562 km2; 11,147 inv. (1948; 3 inv. pr km2),
finsktalande. Åkern upptar 25 km2 (1 °/o av arealen),
skogsmarken 1,227 km2. K., som är en av
Finlands mest vidsträckta kommuner, härjades svårt
under tyska arméns reträtt på hösten 1944.
— 1167 —
— 1168 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
