Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kemikalier - Kemi lappmark - Kemiluminiscens - ab. Kemi oy. - Kemiska apparater - Kemiska eldsläckningsapparater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEMISKA ELDSLÄCKNINGSAPPARATER
Kemika’lier [C-], ämnen, som framställts på
kemisk väg, kemiska preparat.
Kem’i lappmark, under svenska tiden använd
benämning på ett område i nordligaste Finland,
motsv. de nuv. kommunerna Kuusamo, Posio,
Kuolajärvi, Kittilä, Sodankylä, Pelkosenniemi,
Utsjoki och Enare.
Kemiluminiscens [c-], fys., se Luminiscens.
ab. KenTi oy., Kemi, finskt trävaru- och
cellulosabolag, grundat 1893 genom sammanslagning
av firmorna J. W. Snellman G:son och C. & G.
Bergbom. Dess huvudanläggningar äro belägna
vid Karihaara, nära Kemi stad. Årsproduktionen
uppgår till c:a 50,000 stds sågade trävaror, delvis
i form av trähus, 50,000 t sulfitcellulosa, 65,000 t
sulfatcellulosa, 2,500 t sulfitsprit, 1,200 t
destillerad tallolja, 600 t tallharts och 800 t beck.
Aktiekapitalet utgör 206,6 mill. fmk och antalet
industriarbetare o. 2,000. A.Lg.
Kemiska apparater användas vid kemiska,
syntetiska el. analytiska arbeten. K. fordra material
med god motståndskraft mot värme och kemiskt
angrepp (av t.ex. syror el. alkalier). — I
labo-rotorieskala användes mest apparatur av glas
och porslin. Glasdelarna till en k. förbindas vanl.
med varandra genom glasrör och gummislangar.
Ofta äro de så utförda, att de kunna
sammansättas direkt medelst på varandra inslipade delar.
Dessa äro numera standardiserade och kallas
normalslipningar. — Den vanligaste
kemiska operationen är uppvärmning av vätskor el.
blandningar av vätskor och fasta ämnen.
Beroende på mängderna och operationens syfte
användas härför provrör, kolvar el. bägare
av glas. Kolvarna äro vanl. sfäriska, upptill
försedda med hals. Kolvar med randad botten
(randkolvar) motstå yttre tryck och kunna
användas för vakuumdestillationer. Sättkolvar
ha plan botten och kunna ställas på ett bord.
Fraktionskolvar ha ett sidorör i halsen.
Mätkolvar ha bestämd volym och användas
för uppmätning av vätskor. Konisk form ha de
s.k. erlenmeyerkolvarna.
För uppvärmning av fasta ämnen, som ofta
skola smältas, användas porslinsskålar el.
porslinsdeglar, ibland även metalldeglar
av nickel el. platina, särsk. när ämnena skola
inaskas el. glödgas. I laboratorierna användes
för uppvärmning allmänt
bunsenbränna-ren* med direkt gaslåga. Jämn temp. erhålles
medelst vattenbad, luftbad el. sandbad
(se Bad 2). Numera användes ofta även elektrisk
uppvärmning, för höga temp. i slutna
elektriska ugnar. Temp.-kontrollen sker medelst
kemiska termometrar*, vid högre temp. även
genom termoelement* el. optiska
pyro-metrar*. — För att skilja icke biandbara
vätskor användes en sep arer- el.
skiljetratt (se Extraktion, fig. 1). För extrahering
av en beståndsdel ur en blandning genom ett
lösningsmedel användes en soxhletapparat
(se Extraktion, fig. 2). Biandbara vätskor skiljas
genom destillation. En destillationsapparat*
består vanl. av destillationskolv för
uppvärmning med liebigkylare för kondensation
av den bortdestillerande ångan och förlag för
upptagning av destillatet. En äldre form är
r e t o r t med förlag. Destillation kan även ske
under vakuum. Fraktionerad destillation sker med
hjälp av kolonnapparater. För att skilja
fasta ämnen från flytande användas f i 11 r e
r-tr a t tar av glas el. porslin, büchnertrattar,
med inlägg av filtrerpapper. Det finnes även
filtrer-trattar med glasfilterplattor med bestämd
pordiameter. För att påskynda filtreringen
användas filtrerkolvar, anslutna till en
vatten-strålpump (se Luftpump), som suger lösningen
genom filtret. Sprutflaskan* användes för
rentvättning av fällningar på ett filter. — För
torkning av fasta ämnen begagnas torkskåp* av
metall och exsickatorer* av glas. För
torkning av gaser ledas dessa genom glasrör med
fukt-absorberande kemikalier. För elementaranalys
finnas förbränningsugnar med tillhörande
ab-sorptionskärl (se Analys, fig. 2), för gasanalys
användes orsatapparaten (se Analys, fig. 1),
för gasutveckling kippapparaten*. — Föi
vägning användas känsliga analysvågar (se
Våg), för uppmätning av vätskor mät
cylindrar, mensure r, vid titrering by r e 11 e r*
och p i p e 11 e r*. Spec. v. av vätskor
bestämmes medelst a r e o m e t r a r* el. p y k n
o-metrar* och av fasta ämnen medelst m o h r s k a
vågen*. — Dessutom har numera införts en
mångfald av fysiska apparater för kemiska
mätningar, varvid framför allt optiska och elektriska
metoder användas. Här må endast nämnas
apparater för bestämning av vätejonkoncentrationer,
kolorimetrar, nefelometrar, ultramikroskop,
inter-ferometrar, kvarts- och röntgenspektrografer. —
I teknisk skala ha många av de i
laboratorie-skala förekommande apparaterna av glas och
porslin utbytts mot sådana av stengods och
syrafasta och rostfria järn- och metallegeringar, och
varje industrigren har utvecklat sina speciella
apparater för de vanliga kemiska operationerna,
ss. uppvärmning, kylning, indunstning, filtrering,
lösning, extraktion, sublimering, destillation m.m. El.
Kemiska eldsläckningsapparater äro
handeld-släckningsredskap, avsedda att kväva eld
omedelbart efter utbrottet, innan den hunnit ta fart och
sprida sig. Apparaterna kunna med hänsyn till
släckningsmedlet indelas i fem grupper. — V a
t-tensläckaren består av en behållare,
innehållande i vatten löst natriumkarbonat. Inuti
behållaren finns en glasflaska med blypropp el.
en sluten glastub med svavelsyra. Apparaten är
försedd med slang el. enbart munstycke.
Utlösningen uppkommer genom kemisk reaktion
mellan svavelsyran och natriumbikarbonatet. På gr.
av det härvid uppkomna trycket i behållaren
sprutar vattnet ut. Vattensläckare användes mot
eldsvådetillbud i fibrösa ämnen såväl inom- som
utomhus. — Klorvätskesläckaren, där
den släckande vätskan utgöres av koltetraklorid
el. trikloretylen, som utsprutas genom gastryck
från en kolsyrepatron el. medelst en handpump
el. också hälles över eldhärden. Apparaten är
icke lämplig att användas inomhus utan bör
begagnas endast vid eldsvådetillbud utomhus i
motorer, drivna av flytande bränsle. —
Pulver-släckaren utgöres av en behållare med
pulver-formigt släckningsmedel, bestående av
natrium
— 1169 —
— 1170 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
