Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kempe, 4. Frans - Kempe, 5. Lotty - Kempe, 6. Seth - Kempe, 7. Carl - Kempe, 8. Erik - Kempe, 9. Ragnar - Kempe, David - Kempe, 1. Reinhold - Kempe, 2. Janne - Kempe, Margery - Kempen - Kempeneer, Pieter - Kemperle, Tobias - Kempes minne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEMPES MINNE
betare vid de kempeska verken. 1900 fil. heders-dr
i Uppsala. E.Gp.
5) Charlotte Henriette (L o 11 y) K., den föreg:s
syster (1855—1941), g.m. läkaren Ragnar Bruzelius,
se Kempes minne.
6) S e t h Michael K., den föreg:s halvbror,
industrimän (1857—1946), fullföljde bl.a. genom sina
energiska insatser för utvecklingen av Norrlands
skogs- och jordbruk Kempe-släktens strävanden
på det ekonomiskt-sociala området. Han
grundade tills, med sin halvbror K.4) 1878 Dals
ångsåg. K. var verkst. dir. vid ab. Robertsfors
1899—1928, led. av styrelsen för Mo & Domsjö
ab. 1879—1920 samt bolagets styrelseordf. 1922—
30. Han blev 1908 led. av Lantbruksakad. och
1920 hedersled, där. A.Lg.
7) Johan Carl K., son till K.4), industriman
(f. 8/i2 1884), erhöll efter studier i Uppsala 1903
—05 anställning i Mo & Domsjö ab. K. blev
1913 verkst. dir. i
Sul-fit-ab. Mo & Domsjö
samt 1917 i Mo &
Domsjö ab. Han har
vid nämnda företag
genomfört ett
omfattande rationaliserings-arbete och företagit
stora industriella
utvidgningar, bl.a. i
syfte att så långt som
möjligt förädla
skogsråvarorna. Sålunda
tillverkas vid Mo &
Domsjö rayon-massa
i stor utsträckning,
träfiberplattor (sedan 1930) samt plastråvaror. K.
är verkst. dir. i Gideå & Husums ab. sedan 1922, i
Sandviks ångsåg sedan 1941; led. av styrelsen
för Sveriges trävaruexportförening från 1914,
föreningens ordf. 1931—41, led. av styrelsen för
Svenska träforskningsinst. och en av dettas
initiativtagare 1942. K. erhöll 1934 Illis quorum. A.Lg.
8) Frans Olof Erik K., son till K.6),
industrimän (f. 15/t 1898), fil. dr i Uppsala 1924
(”Studier angående de svenska
hushållningssällskapen”, 1923). K. var 1928—48 disponent och
verkst. dir. för Robertsfors ab. och dess
dotterbolag Åsträsks ångsågs-ab., blev 1940 v. verkst.
dir. och 1949 verkst. dir. för Mo & Domsjö ab.
med dotterbolag. Han tillhör styrelserna för bl.a.
ab. Gellivare malmfält, Grängesbergs grufve-ab.,
Trafik-ab. Grängesberg-Oxelösund och
Luossa-vaara-Kiirunavaara ab., styrelsen och
arbetsutskottet i Sveriges industriförbund och styrelsen för
Svenska träforskningsinst. Han var led. av 1933
års motorbränslesakkunniga och 1944 års
norr-landsutredning. K. har tills, med S. Humble utg.
”Släkten K. från Pommern” (1937). Th.
9) Carl Ragnar K., den föreg:s bror,
ingenjör, industriman (f. 21/s 1901), civilingenjör 1924.
K. var anställd hos Asea 1925—35, där han
1930—35 var chef för bolagets
högspännings-och kortslutningslaboratorium i Ludvika, ingick
i släktkoncernen Mo & Domsjö ab. 1935, främst
som verkst. dir. och styrelseled. i Robertsfors
ab. och dess dotterbolag Åsträsks ångsågs ab.,
Örnsköldsvik. K. är styrelseordf., resp,
styrelse
led. i stiftelserna Seth M. Kempes minne och
J. C. Kempes minne samt bl.a. inspektor sedan
1948 för örnsköldsviks högre allm. lärov. Th.
Kempe, David Teofil, kemist, ämbetsman
(f. 3/s 1864), fil. kand. 1893, examinerad från
Tekniska högsk. s.å., assistent där 1893—97,
yr-kesinspektör fr.o.m. 1900, i Malmö distrikt 1904,
led. av Trafiksäkerhetskommissionen 1912. K.
har utg. en lärobok i oorganisk kemi (1894, 3
uppl. 1903) och framträtt som uppfinnare inom
flera områden av den kemiska industrien. Den
ursprungliga luxlampan uppfanns av K.
Kempe. 1) Anders Reinhold K., missionär
(1869—1941), utsändes 1897 till Svenska kyrkans
missionsfält i Sydafrika, där han verkade på
stationerna Ekutuleni och från 1912 Dundee, där han
1935 blev konferensordf. och prost. K.
representerade även missionen i den av regeringen
tillsatta kommittén för skolväsendets ordnande,
verkade för det lutherska samarbetet samt utg. arbeten
på zuluspråket, varav han var en framstående
kännare.
2) Johan (Janne) K., den föreg:s bror,
bergsingenjör, gruvdisponent (f. llh 1878), avlade
bergsingenjörsexamen vid Tekniska högsk. 1902
och innehade därefter befattningar som
gruv-mätare och gruvingenjör vid olika mellansvenska
gruvor. Han var disponent vid Gruv-ab. Dalarne
1914—38 och vid Idkerbergets gruv-ab. 1914—43.
Han anlitades som konsulterande gruvingenjör
och var under många år verksam på ledande
poster inom gruvhanteringens organisationer, bl.a.
som ordf, i Mellansvenska gruvförbundet och
Jernkontorets gruvbyrå. L.Vr.
Kempe, M a r g e r y, engelsk mystiker (o. 1373
—1431), dotter till en ansedd borgare John
Burn-ham i Lynn, g.m. John K. o. 1393, företog 1413—15
en pilgrimsfärd till Palestina och Rom, 1417 till
Compostella i Spanien, o. 1433 till Tyskland. K.
var påverkad av 1200—1300-talens stora kvinnliga
mystiker (bl.a. Birgitta) och blev anklagad för att
tillhöra lollarderna. 1934 fann man en tidig kopia
av ett manuskript till hennes självbiografi, vilken
ansetts förlorad. Den torde ha skrivits av präster
efter K:s diktamen på 1430-talet. Den innehåller
berättelser om samtida händelser, uppenbarelser
och meddelanden om K:s liv och resor; utg. av
det nyfunna manuskriptets ägare W.
Butler-Bow-den, ”The book of M. K. 1436” (1936) samt i ”Early
English text society. Original ser.”, 212 (1940). —
Litt.: K. Cholmeley, ”M. K.” (1947). S.N.
Kempen, landskap i Belgien och Nederländerna,
se Campine.
Kem’peneer, Pieter, målare, se de Campana.
Kem’perle, Tobias, målare, se Gemperlin.
Kempes minne, två av professorskan Charlotte
Henriette (Lotty) Bruzelius, f. Kempe (1855—
1941; jfr Bruzelius 4), upprättade stiftelser, J.
C. Kempes minne (1936) och Seth M.
Kempes minne (1941), avsedda att erinra
om hennes fader, resp, broder (se Kempe 1) och
6). Stiftelserna, vilkas grundkapital utgör
vardera o. 15,000 aktier i Mo & Domsjö ab., skola
i Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens
län fullfölja religiösa, välgörande, sociala,
vetenskapliga, konstnärliga o.a. kulturella syften samt
främja dessa läns jordbruksnäring. C.
SU 15., — 1185 —
38 — Red. avsl. a/s 50,
— 1186 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
