Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kemp, Tage - Kemp, Paul - Kempe, Anders - Kempe, släkt - Kempe, 1. Carl - Kempe, 2. Henrik - Kempe, 3. Wilhelmina - Kempe, 4. Frans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEMP
human Arvebiologi og Eugenik 1938; prof, i
samma ämne 1948. K. är huvudred, för ”Acta
pathologica et microbiologica scandinavica” sedan
1941. Bland hans skrifter märkas ”Studier over
Könskarakterer hos Fostre” (dr-avh., 1927),
”Læ-rebog i Endokrinologi” (1934, tills, med H.
Okkels, 2 Udg. 1937; ty. ed. 1936), ”Prostitution. An
investigation of its causes, especially with regard
to hereditary factors” (1936), ”Statistiske Metoder
i Medicin og Biologi” (1942), "Arvelighedslære for
Studerende og Læger” (1943). Mng.
Kemp, Paul, tysk teater- och filmkomiker
(f. 1899), var under 6 år engagerad vid
Kam-merspiele i Hamburg, där hans största succé
var i ”Charleys tant”, och kom sedan till Berlin,
där han bevisade sin förmåga till djupare
rolltolkningar som den dödssjuke men
livshungri-ge, fattige kontoristen Kringlein i Vicki Baums
”Människor på hotell” (Reinhardts regi). I
Berlin spelade han även operettroller, ss. Menelaus
i ”Sköna Helena”. I början av 1930-talet kom
K. till filmen, och sedan dess har han befäst
sin popularitet i ett stort antal filmkomedier och
-lustspel, bl.a. ”Dolly gör karriär”, ”Ungerskt
blod”, ”En sång till Dig”, ”Csårdåsfurstinnan”,
”Charleys tant”, ”Lille Don Juan”, ”Amphitryon”,
”Boccaccio” och ”Alltid blott du”. B.Hgn.
Kempe, Anders Pedersson, alkemist (1622
—89), blev som art.-löjtnant på Frösö skans
invigd i alkemien av sin chef, överstelöjtnant M.
Drakenberg, erhöll 1664 avsked och ägnade sig
åt läkekonsten i Trondhjem och från 1675 i
Hamburg och Buxtehude. Med sina hemmalagade
mediciner vann han stort rykte. K. översatte P.
Felgenhauers skrifter ”Perspicillum bellicum”, vari
han uppträdde som fredsapostel, ”Probatorium
theologicum” (bägge 1664) och ”Harmonia fidei
et religionis” (1671), vilka böcker på regeringens
befallning brändes av bödeln 1671. I ”Die
Spra-chen des Paradises” (1688) lärde K., att de första
människorna talat svenska. — Litt.: C. J. E.
Hasselberg i ”Från ådalar och fjäll” (1921) och i
”Jämten”, 1926 och 1927. C.V.J.
Kempe, från Stralsund stammande släkt,
inkommen till Sverige i början av 1800-talet.
1) Johan Carl Christoffer K., industri- och
affärsman (1799—1872), född i Stralsund. K.
erhöll 1819 praktikantplats hos sjökaptenen och
sågverksägaren J. Wikner i Ångermanland
(sedermera K:s svärfar) och bildade 1823 tills, med
sin svåger firman J. Wikner & co.; samtidigt
erhöll han tillstånd
att idka affärsrörelse
i Härnösand. Denna
verksamhet kom snart
att innefatta även
varvs- och
rederirörelse. Han anlade
1840 Bondsjö varv
(”Nya varvet”) och
ägde vid denna
tidpunkt andelar i ett
10-tal fartyg. 1861—
62 anlade han
Sör-åkers ångsåg och
skeppsvarv i Hässjö
sn i Medelpad. K:s huvudintresse var dock
knutet till Ångermanland, där J. Wikner & co. redan
1823 blivit huvuddelägare i Mo vattensåg, Mo
sn. Kompanjonen Wikner utträdde 1836 ur
firman, varvid K. för egen del erhöll anläggningarna
vid Mo. Här byggde han på 1840-talet
manufakturverk och stångjärnshammare. Sin gamla
firmarörelse överlät han 1858 på sönerna Olof
Bernhard och Elias Wilhelm men behöll Mo sågverk
och bruk under firma J. Kempe. Han anlade vid
mitten av 1860-talet Domsjö ångsåg och företog
under denna uppgångsperiod för svensk
sågverksindustri stora skogsköp samt lät utföra
omfattande strömrensningar och flottledsbyggen. — K.
var preussisk vicekonsul 1849—68. A.Lg.
2) Wilhelm Heinrich (Henrik) K., den
föreg:s bror, affärs- och industriman (1807—83),
kom till Sverige från födelseorten Stralsund o.
1823 för att hos morbrodern A. B. Wallis i
Stockholm bedriva praktiska affärsstudier. Ett
10-tal år senare öppnade K. egen
affärsverksamhet, först tills, med kompanjonen L. Tydén,
sedermera självständigt och med träexport som
främsta intresse. K. förvärvade tills, med
göte-borgsfirman W. Röhss & co. Woxna bruk med
tillhörande vidsträckta skogar, inkl, en egendom
i Norrljusne; på sistn. plats byggdes 1860 et1
sågverk, sedermera även en mekanisk verkstad
med gjuteri. Dessutom inköptes
bruksegendomarna Dalfors och Furudal (i Ore sn,
Dalar-ne). K. blev 1881 ensam innehavare av samtliga
dessa företag och egendomar och bildade i
samband med förvärvet ett bolag, Ljusne-Voxna ab.
Under K:s framsynta chefskap utvecklades
bolaget till ett av Sveriges största inom sin bransch.
K., på sin tid en av Sveriges mest förmögna
personer, donerade till sin nya hembygd medel
för ombyggnad av Voxna kyrka och understödde
dessutom frikostigt bl.a. Nordiska museet och
Tyska församl. i Stockholm. A.Lg.
3) Anna Fredrika Wilhelmina K., den föreg:s
dotter (1844—1930), g. von Hallwyl*.
4) Frans Christopher K., son till K.i),
industrimän, donator (1847—1924), ägnade sig först
åt medicinska och botaniska studier och avlade
med. kand.-examen 1873, övergick därefter till
praktisk verksamhet och var under många år chef för
Mo-Domsjö sågverksbolag, som grundats av hans
far. K. var en föregångsman i fråga om rationell
skogsvård, anlade på egen bekostnad ett vidsträckt
experimentalfält och stod i livlig kontakt med
vetenskapsmän inom de
forskningsområden,
som beröra
skogsvården. Hans
skogs-vårdsgrundsatser till-lämpas nu i hela
Norrland. K.
donerade 1897 till Uppsala
univ. 150,000 kr för
inrättande av en
professur i växtbiologi.
K. var även socialt
intresserad och
donerade 1917 300,000 kr
till pensionerade ar-
— 1183 —
— 1184 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
