Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kenseikai - Kensington - Kensington Gardens - Kensington-stenen - Kent (grevskap) - Kent, titel - Kent, William - Kent, Charles - Kentaur, centaur - Kentauren - Kentfår - Kenthorn - Kentia - Kentkvarn - Kentska tärnan - Kentucky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KENSEIKAI
Kentaur och lapit. Metoprelief från Parthenons
syd-fris. British Museum, London. Se även bild 5 å pl.
vid Herakles.
Kenseikai, japanskt konstitutionellt parti, bildat
1915 av kretsar, som stodo de stora finanshusen
nära, uppgick 1927 i ett nybildat parti Minseito.
Se vidare Japan, historia.
Kensington [ken’ziijtan], stadsdel i v. London*.
Kensington Gardens [ken’ziijtan ga’dnz], park i
London, v. om och i anslutning till Hyde Park.
Kensington-stenen [ken’ziijtan-], runsten från
början av 1800-talet, enl. påstående funnen under
en trädrot nära den lilla orten Kensington i
staten Minnesota, USA. Den långa inskriften, som i
fantastisk runskrift på modern norska ger sig ut
för en rapport om en ”opdagelsesfærd” till
Amerika på 1300-talct, har tagits på allvar av flera
amerikanska o.a. språkforskare och arkeologer och
ofta lagts till grund för vittsvävande
spekulationer om svensk-norsk kolonisation av Amerika på
1300-talet, men något tvivel om att K. är en
förfalskning kan icke föreligga. — Litt.: S. B. F.
Jansson i ”Nordisk tidskr.”, 1949. [I.Lqt]L.
Kent, grevskap i sydöstligaste England,
mellan Kanalen och Thames’ estuarium; 3,949 km2,
1,437,500 inv. (1938). K., som genomdrages av
ö. delen av North Downs, är småkuperat och
bördigt, delvis parkartat (se bild 8 å pl. vid Europa),
med omfattande odling av vete, grönsaker, frukt
och humle samt högtstående boskapsskötsel. K:s
n.ö. halvö är Isle of Thanet; utanför östkusten
ligga Goodwin Sands. Huvudstad är Maidstone,
viktiga hamnar Dover och Folkestone, badorter
Margate och Ramsgate. — K. utgjorde under
äldre angelsaxisk tid ett av de förnämsta
små-rikena; bland dess kungar märkes Ethelbert (d.
616), som gynnade kristendomen. Från slutet av
700-talet lydde K. under Mercia, från 825 under
Wessex. Länge behöll dock K. en viss
självständighet. Under 2:a världskriget vållade tysk
flygbombning här omfattande skador. P.
Kent, engelsk earl-, markis- och hertigtitel, har
sedan 1465 burits av medl. av ätten Grey och
vid skilda tillfällen av medl. av de engelska
kungahusen.
Kent, William, engelsk konstnär (1684—
1748), verkade som arkitekt i klassicistisk riktning
(Horse Guards vid Whitehall, Devonshire House i
Piccadilly, London, samt Holkham House i
Norfolk) men bröt som trädgårdsanläggare med den
stränga franska stilen och införde en på friare
landskaplig skönhet inriktad, vilken blev den s.k.
engelska trädgårdsstilen, t.ex. vid Kew o.a.
platser vid London och Kensington Gardens inne i
staden. K. var också verksam som målare samt
gjorde utkast till möbler och monument. E.W.
Kent, Charles, norsk författare (1880—1938).
K. har i melodisk vers, fylld av resignation, främst
skildrat sin ungdoms Oslo: ”Juninætter” (1916),
”Min ungdoms by og andre vers” (1921), ”Den
gode strid” (1928). Han har också gjort sig känd
som essäist och reseskildrare: ”Dagdrömmen”
(1919), ”Under norsk flag” (1925), ”Amerika rundt”
(1926), ”Vestindiefart” (1929).
Kentaur [-taü’r], c e n t a u r, grek, myt.,
fabelväsen. till hälften häst, till hälften människa, av
konsten i allm. framställt som en häst, vars hals
och huvud ersatts med en mänsklig överkropp.
En äldre typ visar hel mänsklig gestalt, parad
med bakkroppen av en häst. K. voro, med
undantag av Chiron*, vilda och djuriska sällar,
lystna efter vin och kvinnor. Enl. en saga
härstammade de från Ixion. K. spela en stor roll
i myterna, bl.a. i Heraklessagan, där hjälten har
att strida dels med k. i allmänhet, dels med
enstaka k. En k., Nessos, blev orsak till hans död
(se Deianeira). Deras strid med lapiterna är ett
av den grekiska konstens älsklingsmotiv,
framställt bl.a. i metoperna på Parthenon. [H.Sj.lK.H.
Kentauren [-täu’-], stjärnbild, se Centauren.
Kentfår, ras av fårsläktet*.
Kenthorn, mässingsinstrument med klaffar
(klaff-horn; se Klaff), patenterat av Halliday i Dublin
1810, anses ha fått sitt namn efter drottning
Viktorias fader, hertigen av Kent, vilken lär ha infört
det i engelska armén.
Ken’tia, släkte av fam. palmer med ett 10-tal
arter, utbredda från Moluckerna till n. Australien.
De ha stora, parbladiga blad. — Två som
krukväxter under namn av K. Belmorea’na och K.
Forsteriana allm. odlade palmer tillhöra eg. icke
K. utan det närstående släktet Ho’wea.
Kentkvam, se Krossning.
Kentska tärnan, fågelart av tärnsläktet*.
Kentucky [kentuk’i], förk. Ky., en av de s.ö.
Centralstaterna i Förenta staterna (se karta vid
d.o.); 108,833 km2; 2,845,627 inv. (1940). K:s s.ö.
gräns utgöres av två av Appalachernas n.v.
höjd-ryggar, Pine Mountains och Cumberland
Moun-tains, som höja sig upp till 1,219 m ö.h. N.v.
därom utbreder sig den av paleozoiska bergarter
(huvudsaki. från karbontiden) uppbyggda, genom
floderosionen starkt sönderskurna och därför
bergiga appalachiska platån, som sakta sänker sig
mot n.v. men är skarpt begränsad mot den lägre
liggande Ohiodalen. Västligaste K. tillhör
Mississippis dalslätt. I n.ö. K. har genom förvittring
av kalksten bildats en utomordentligt bördig
jordmån, den s.k. blue grass soil. I v. delen av K.
täckes berggrunden, liksom i angränsande delar
— 1191 —
— 1192 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
