Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kentucky - Kenya, Kenia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KENYA
av Indiana, av löss. Kalkstensområdena äro rika
på grottor med droppstensbildningar; Mammoth
Cave (Mammutgrottan) vid Green River, n.ö. om
Bowling Green, är den mest berömda och den
största i världen. Medeltemp. för kallaste och
varmaste mån. är i Louisville i°3 och 25%
årsnederbörden uppgår till 1,130 mm. K. var urspr. och
är ännu i stor utsträckning, särsk. inom den
bergiga ö. appalachiska platån, lövskogsbeväxt (ek,
sockerlönn, Magno’lia, lind, hästkastanj m.m.). —
Under senare hälften av 1700-talet började de vita
kolonisera Ohiodalen. I början slogo sig
nybyggarna ned i större antal s. om Ohiofloden än n.
därom, senare blev det tvärtom. Det var särsk.
blue grayj-området, som drog immigranterna till
sig och med sin rika gräsväxt gav upphov till en
berömd hästuppfödning. Under 1800-talet avtog
immigrationen till K. alltmer, varför K:s vita
befolkning nu är nästan helt och hållet amerikansk,
d.v.s. de utlandsföddas antal är mycket ringa (jfr
tab. och karta vid Förenta staterna, sp. 1101—02,
resp. 1104). 1940 utgjordes befolkningen av
2,631,425 vita, 214,031 negrer (7,5%), 127 asiater
och 44 indianer. De utlandsfödda räknade endast
15,631 el. 0,5% av hela inv.-antalet; därav voro
4,630 tyskar, 1,326 ryssar, 1,302 italienare och 1,075
engelsmän. 29,8 °/o av befolkningen bodde i stad.
De största städerna äro Louisville (319,077 inv.),
Covington (62,018) och Lexington (49,304).
Huvudstad är Frankfort med 11,492 inv. De ledande
kyrkosamfunden äro baptist- (226,216 medl. 1936),
katolska (191,660) och Disciples of Christ-kyrkorna.
(99,371)- K. har två univ.: K. Univ. i Lexington
(statligt, grundat 1865, 8,583 studerande 1947/48)
och Univ. of Louisville (grundat 1837, 8,551
studerande). — K. är huvudsaki. ett jordbruksland.
1945 funnos 238,501 farmer med en sammanlagd
areal av 79,825 km2. Majsen upptar c:a 40% av
den besådda arealen, tobaken io°/o; den sistn. är
emellertid K:s värdefullaste jordbruksprodukt.
1947 skördades i K. c:a 195 mill. kg mot en
genomsnittlig skörd 1936—45 av c:a 157 mill. kg.
K. är näst North Carolina den viktigaste
tobaks-odlande staten i USA. Louisville är den största
tobaksmarknaden i världen. Innan biltrafiken fick
den omfattning, som den nu har i USA, spelade
hästuppfödningen en mycket stor roll i K.
Boskapsskötseln är fortfarande mycket betydande.
1947 funnos i K. 231,000 hästar, 176,000 mulåsnor,
1,502,000 nötkreatur, därav 622,000 mjölkkor,
787,000 får och 1,414,000 svin. K. har stora
kol-och oljefält (se Förenta staterna, sp. 1188 ff.).
1945 bröts 61,1 mill. t stenkol, och 1947 utvunnos
9,4 mill. barrels petroleum. 1939 funnos 1,640
industriella anläggningar med sammanlagt 62,794
arbetare och ett produktionsvärde av 481 mill. $.
— K. var urspr. en del av Virginia och upptogs
som stat i unionen 1792. Folkrepresentationen
består av en senat med 38 medl. och ett
representanternas hus med 100 medl. Till
unionskongres-sen sänder K. 2 senatorer och 9 representanter. J.C.
Ke’nya, K en i a [eng. utt. ki’nja el. ken’ja].
1) K., off. Kenya Colony and Protectorate, n.ö.
delen av Brittiska Östafrika (se kartor vid
Etiopien och Sydafrikanska unionen), mellan
Indiska oceanen, Rudolf- och Victoriasjön; 582,646
km2, 4,209,300 inv. (1948), därav 29,500 euro-
I Kentucky bruka hästuppfödare ej blott begrava sina
främsta avelsdjur utan även resa monument över dem.
péer, 90,900 indier och 23,900 araber. Härav
räknas till protektoratet en kustremsa om 16 km
bredd (5,645 km2), som formellt tillhör sultanen
av Zanzibar och arrenderas av Storbritannien.
Kustlandet nedanför 200-metersnivån har norrut
en bredd av 200—250 km men avsmalnar söderut
till blott 20—40 km. Trots att regntid inträffar
två ggr om året, råder här, med undantag av
själva den rikt bevattnade kustremsan, buskstäpp
med periodisk gräsväxt, där somali, galla, randile
och masai nomadisera. Vid de från regnrikare
högländer kommande floderna Uaso Nyiro, Tana och
Sabaki bedrives åkerbruk. Kustlandet övergår
genom mindre branter i det inre östafrikanska
höglandet, som fått sin växlande terräng genom
väldiga instörtningar, t.ex. Rudolfsjön (407 m ö.h.),
Naivasha-graven och Magadisjön, som alla ingå
i det östafrikanska gravsystemet, och tertiära
vulkanutbrott, genom vilka bergjättar som Mouni
Elgon (4,486 m ö.h.) på gränsen till Uganda och
K.2) ö. om Naivasha-graven upprests el. stora
lavaplatåer utgjutits. Större delen har en
gräs-stäppvegetation med akasiabuskar och apbrödträd.
Befolkningen på grässtäppen utgöres av samma
folk som på buskstäppen, särsk. masai. På de
regnrika, över 1,500 m ö.h. liggande områdena
på ömse sidor om Naivasha-graven samt på
Elgon och K.2) utbreda sig stora skogar, som
på bergstopparna småningom övergå i fjällbeten
och högfjällsöken. Kring Rudolfsjön bo
turkana, suk och randile, som driva
boskapsskötsel; nilotiska sudannegrer träffas vid Victoriasjöns
n.ö. strand. Större delen av befolkningen utgöres
dock av bantunegrer; den talrikaste stammen är
wakikuju. De odla bananer, taro, jordnöt, majs,
hirs, maniok, bönor, ärter och sockerrör. De vita
ha i första hand slagit sig ned på Kikuyuplatån
mellan Nairobi och K.2), där c:a 33,000 km2 av
den tjänligaste jorden äro reserverade för
europeisk kolonisation. Här odlas i sht sisal, vete,
majs, kaffe (291 km2 1948) och te. Viktiga
produkter i kusttrakterna äro kokosnötter, bomull
och sockerrör. Skog förekommer nästan endast
i de högre delarna och innehåller bl.a. ceder och
lager. Höglandet är ett berömt jaktområde, men
trots den ursprungliga rikedomen på storvilt
reduceras stammen efter hand så påtagligt, att man
nu upprättat vidsträckta och noga kontrollerade
viltreservat. De hittills kända mineraltillgångarna
äro obetydliga: 1947 utvunnos soda och produk-
— 1193 —
— 1194 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
