Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kerry - Kerschensteiner, Georg - Kersh, Gerald - Kerst, Donald - Kersten, Felix - Kerstin - Kersö - Kerteminde - Kertj - Kerub
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KERUB
rikt. Befolkningen har under sista seklet starkt
reducerats (293,880 1841). Huvudstad är Tralee. P.
Kerschensteiner [kär’janjtainar], Georg
Mi-chael, tysk skolman (1854—1932)» folkskollärare
1871, fil. dr 1883, gymnasielärare 1881—95,
folkskolinspektör i München 1895—1919, honorärprof.
vid Münchens univ. 1911. K. var en av sin tids
ledande pedagoger och verkade spec. för
inrättandet av fackliga
fortsättningsskolor och
tekniska gymnasier,
för omgestaltning av
tecknings- och
slöjdundervisningen (konstuppfostran) samt för
införandet av
moderna undervisningsmetoder. Han var pionjär
för arbetsskolans idé,
varvid han avsåg en
manuell undervisning,
som gav övning för
det kommande
yrket. Någon enhetlig
uppfostringslära har han icke skapat men har i
sina talrika skrifter givit en mängd värdefulla
uppslag till pedagogiskt reformarbete. K:s
huvudarbete är ”Theorie der Bildung” (1926); i
svensk övers, föreligga ”Grundfrågor rörande
skolans organisation” (i ”Pedagogiska skrifter”,
54, 1910) och ”Medborgerlig uppfostran” (därst.,
60, 1912). [H.Sd]E.Bng.
Kersh [ka’]1], Gerald, engelsk författare och
journalist (f. 1909). K. gick igenom en teknisk
skola men försökte sig tidigt som skribent, gick
ut i 2:a världskriget 1940, blev
krigskorrespondent 1943, hade uppdrag i arméfilmavd. och
infor-mationsministeriet 1943—44, har verkat som
filmmanuskriptförfattare, medarbetare i ”The People”
1941—45. K., som tagit intryck av modern
amerikansk litteratur, har bl.a. utg. ”Jews without
Jehova” (1934), ”Men are so ardent” (1935),
”Night and the city” (1938; sv. övers. 1947), en
bred londonroman med skarpetsade bilder ur
slumlivet i Sohos och Bloomsburys bakgator
och nattlokaler, ”They die with their boots clean”
(1941), ”The dead look on” (1943; sv. övers. ”De
döda skola döma”, s.å.), som bygger på
händelserna i den tjeckiska staden Lidice, som under
2:a världskriget utplånades som repressalieåtgärd
för mordet på en tysk polisgeneral, ”Brain and
ten fingers” (1943), ”An ape, a dog, and a
ser-pent” (1945), ”Clean, bright and slightly oiled”
(1946), ”The song of the flea” (1948; sv. övers.
1949), en fränt realistisk skildring från Londons
undre värld, och ”Clerk without hands” (1949). £•
Kerst [ka’st], Donald William, amerikansk
fysiker (f. 1911), phil. dr, prof, i fysik vid Univ.
of Illinois, Urbana (Ill.), har studerat metoderna
för acceleration av elektroner till höga
hastigheter. K. var den förste, som lyckades konstruera
en funktionsduglig betatron* (1940). Till
utvecklingen av denna accelerator, särsk. i riktning mot
större elektronenergier, har K. verksamt bidragit.
Kersten, Felix, finländsk naturläkare (f. 1898),
född i Dorpat, gick 1919 in i finska armén och
blev 1920 finsk medborgare. Han utbildade sig
till massör, flyttade 1922 till Berlin och blev
assistent och senare efterträdare till en kinesisk
fysioterapeut. K. kom på modet och fick ett
stort antal förmögna patienter. Himmler
började 1939 anlita K. för behandling av ett nervöst
maglidande och blev mycket beroende av denne.
Bland övriga patienter märktes Hess, Ley, v.
Ribbentrop och Ciano. K. utnyttjade sitt
inflytande över Himmler i humanitärt syfte, räddade
många människor ur nazisternas våld och
underlättade Folke Bernadottes räddningsexpedition
till koncentrationslägren. K. har berättat
minnen från Tredje riket i ”Samtal med Himmler”
(1947)- S-Br.
Kerstin, svensk namnform av Kristina.
Kersö, gods i Ekerö sn i Uppland, på Ekerön
i Mälaren, vid Långtarmen 16 km n. om
Södertälje, omfattar 350 ha, därav 160 åker, med ett
taxeringsvärde av 320,000 kr. Huvudbyggnaden
av sten i två våningar med två flyglar är
uppförd efter eldsvåda 1755 på en äldre, välvd
källarvåning efter ritning trol. av J. de la Vallée samt
omges av stor park. K. omtalas f.g. 1287, då
Birger Jarls son Bengt testamenterade det till
S:ta Klara kloster. 1627 tillbytte sig riksrådet
Johan Skytte egendomen. Med ett par korta
avbrott, under reduktionen och o. 1760, innehades
K. från 1671 till 1800-talets mitt av ätten
Gripen-stierna. 1903 kom det i släkten Kjellbergs ägo
och tillhör nu syskonen Britt, Kjell, Eleonor och
Rolf C:son Kjellberg. P.
Kerteminde [-minn’a], stad i Danmark på n.ö.
Fyn vid Stora Bält och längst in i
Kerteminde Bugt, där denna med ett smalt inlopp står
i förbindelse med Kerteminde Fjord, vilken
sträcker sig långt in i landet: 3,732 inv. (1945).
Från K. bedrives ett betydande fiske, spec.
sillfiske. Konservindustri, fabrikation av järnvaror,
frörenseri. I K. finnas några gamla
korsvirkeshus från 1600- och 1700-talen. K. fick
stadsrät-tigheter 1413 och blev senare Odenses hamnstad,
innan denna stad fick egen sjöfartsled. N. om
K. ligger en folkhögsk. K. har utmärkt
badstrand. — I närheten av K. finns det berömda
Ladbyskeppet, ett gravsatt vikingaskepp. V.Hn.
Kertj, hamnstad i Krimområdet, RSFSR, vid
Kertj sundet mellan Azovska sjön och
Svarta havet; 104,471 inv. (1939; 34,600 1926). K.
grundades på 500-talet f.Kr. av greker från
Mi-letos, under namn av Pantikapaion, och
blev snart centrum i Bosporanska riket*. Sedan
300-talet e.Kr. har K. lytt under östromerska
riket, goterna, det ryska furstendömet
Tmutara-kan, tatarerna, Genua (från 1318) och turkarna
(från 1475). 1774 avträdde de sistn. K. till
Ryssland. Under 2:a världskriget blev en stor del
av staden förstörd. — Sedan 1800-talets början
ha arkeologiska utgrävningar företagits i K.,
och betydande fynd ha gjorts. — I närheten av
K. finnas järn- och kopparmalmsfyndigheter samt
olje- och svavelförekomster, varför K. under de
senaste årtiondena utvecklat sig till en betydande
industristad. ’ Ney.
Keru’b [c-] (hebr., plur. kerüvim),
blandningsvä-sen i den orientaliska mytologien, ofta omtalat i
GT, utförligast beskrivet i Hes. 1 som ett bevingat
fabeldjur med fyra ansikten, av människa, lejon,
— 1213 —
— 1214 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
