Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kerub - Kerubim - Kerularios, Michael - Kervo - Kerynitiska hinden - Kesa - Kesfil - Keshab Chandra Sen - van Kessel, familj - Kessel, Joseph - Kesselring, Albert - Kesser, Hermann - Kesslerapparaten - Kesslerloch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KERUBIM
tjur och örn (Hes. i:io), men även föreställt i
andra gestalter (Hes. 41:18 ff.). K. uppträda ant.
som väktare av det gudomliga, t.ex. utanför Eden
(1 Mos. 3:24), på förbundsarken (2 Mos. 37:5—9)
el. i templet (1 Kon. 6:23—28), varför de även
förekomma som väggdekorationer o.d. (1 Kon. 6:29),
el. också äro de bärare av gudatronen (Hes. 10:1),
varför Jahve även benämnes ”Jahve Sebaot, som
tronar på keruberna” (2 Sam. 6:2).
Föreställningen om k. är av babyloniskt ursprung och av Israel
övertagen genom förmedling av kananéerna. I
Babylonien förekommer namnet käribu som
beteckning för de tjurkolosser, vilka vaktade palatsen.
Först i sen tid inrangerades k. bland änglarna. Jfr
Serafer. G.Bsm.
KerubFm [c-] (hebr. kerüvim), se Kerub.
Kerula’rios, M i c h a e 1, patriark av
Konstan-tinopel (d. 1059). Under K:s patriarkat, 1043—5$,
kom det till slutgiltig brytning mellan den
grekisk-ortodoxa och den romersk-katolska kyrkan,
och den förra organiserades under Konstantinopels
överhöghet. Då K. dessutom ville göra kyrkan
oberoende av staten och eftersträvade en
sammanslagning av patriarkatet och kejsarmakten, blev
han av kejsar Isak Komnenos avsatt och
lands-förvist.
Kervo, fi. Kerava, köping i Nylands län,
Finland, n. om Helsingfors; 41 km2; 7,435 inv. (1949),
övervägande finsktalande. K. utbröts 1924 från
Tusby kommun. I K. finnas 20 arbetsställen
inom industrien med 1,088 arbetare (1947). Bland
större industriföretag märkas Savio gummifabrik,
tillhörande Finska gummifabriks ab., Kervo
snickeri och Orno konstsmideri, bägge tillhörande
Stockmann ab., Masalin & co:s järn- och
metall-gjuteri samt Keravan puuteollisuus’ såg och
snickeri. Från K., som är en viktig
järnvägsknutpunkt på stambanan norrut, utgår Borgåbanan.
Finskt samlyceum. Mdn.
Keryni’tiska hinden, grek, myt., fabeldjur, som
härjade i Arkadien och vars betvingande räknas
som ett av Herakles’ storverk.
Kesa [c-], springa med svansen i vädret; om
nötkreatur, som plågas av värme el. vissa insekter.
Kesfil, söt, oskummad mjölk, tillsatt med löpe.
K. användes till efterrätt och serveras med socker.
Keshab Chandra Sen, indisk religionsledare
(1838—84), se Brahma Samaj.
van Kessel [fann], flamländsk konstnärsfamilj
(1600-talet), vars förste betydande medl. var
Hieronymus van K. (1578—1636); denne var
lärjunge till Cornelis Floris, verkade som
porträttmålare i Augsburg, vistades så i Italien och därpå
i Köln samt slutl. åter i Nederländerna
(Antwer-pen). Hans son Jan van K. (1626—79) var
dotterson och trol. lärjunge till Jan Breughel;
verkade i Antwerpen som målare av blomster- och
djurstycken.
Kessel [käsäll’], Joseph Elie, fransk
författare (f. 1898). K. föddes i Argentina som son
till en rysk emigrant, läkare till yrket, och fick
sin utbildning i Frankrike. Han var frivillig i
1 :a världskriget och tjänstgjorde som flygare;
mot slutet av kriget kom han till USA och över
Sydamerika till Sibirien. K., som flitigt verkat
som journalist och färdats vida, har med
förkär
lek tagit upp motiv ur det aktuella, byggt på egna
erfarenheter. Han debuterade med ”La steppe
rouge” (1922), noveller om terrorn efter ryska
revolutionen, och utgav sedan bl.a. romanerna
”L’équipage” (1924; sv. övers. ”Flygarna”, 1929),
”Les captifs” (1926), som handlar om lungsjuka,
”Nuits des princes” (1927; sv. övers. 1928), som
hade motiv från ryska emigrantkretsar i Paris,
”Belle de jour” (1929; sv. övers. ”Bella donna”,
1932) och ”Fortune carré” (1932), vars handling
utspelas i Rödahavsländerna. ”Les rois aveugles”
(1925; sv. övers, s.å.), skriven tills, med H.
Iz-wolskij, är en skildring från ryska kejsardömets
sista år, där bl.a. Rasputin uppträder, ”Les cæurs
purs” (1927) noveller från irländska
revolutionen och ”Bas-fonds” (1932) ett reportage från
den undre världen i mellankrigstidens Tyskland.
K., som tjänstgjorde som observatör under 2:a
världskriget, utgav 1944 ”L’armée des ombres”
(sv. övers. ”Sanningen om Frankrikes hemliga
armé”, s.å.). De icke sällan våldsamt kraftfulla
motiv K. tar upp utformar han med klassisk
klarhet. E.
Kess’elring, Albert, tysk militär (f. 1885),
officer vid art. 1906, överstelöjtnant 1930,
generalmajor 1935, generallöjtnant 1936, general
1937, generalfältmarskalk 1940. K. inträdde i
flygvapnet som chef för byggnadsavd. i
luftministeriet 1933, flygutbildades 1934, blev
general-stabschef för flygvapnet 1936, befälhavare för 3:e
flygområdet 1937 och chef för i:a luftflottan
1938. Denna ledde han i kriget mot Polen 1939.
På västfronten 1940 förde han befälet över 2:a
luftflottan och deltog senare med denna i slaget
om Storbritannien. 1941—42 var K:s luftflotta
insatt på östfronten. 1942 blev han chef för
axelmakternas flyg i Medelhavsområdet och senare
överbefälhavare för axelstridskrafterna i Afrika.
Efter nederlaget i Nordafrika blev K.
överbefälhavare för de tyska stridskrafterna i Italien, där
han på ett skickligt sätt ledde försvaret. I mars
1945 blev han överbefälhavare på västfronten efter
v. Rundstedt. K. dömdes 1947 till livstids fängelse
som krigsförbrytare. S.E.B.;Hm.
Kesser, H e r m a n n, tysk författare (f. 1880).
Bland K:s romaner och novellsamlingar märkas
”Das Verbrechen der Elise Geitler” (1912), ”Lukas
Langkofler” (s.å., från motreformationens tid),
”Die Stunde des Martin Jochner” (1916), ”Die
Peitsche” (1919, från antikens Rom), ”Schwester”
(1926; sv. övers. ”Vittnet syster Henriette”, 1930),
”Strassenmann” (1926) och ”Musik in der Pension”
(1928), bland hans dramer ”Kaiserin Messalina”
(1914), ”Summa Summarum” (1920), ”Die Brüder”
(1921), ”Beate” (1924) och ”Rotation” (1931). K.
har även skrivit essäer, t.ex. ”Vorbereitung”
(1918) och ”Vom Chaos zur Gestaltung” (1925)
med bl.a. en intressant
Strindbergs-karakte-ristik. [A.Bd]E.
Kess’lerapparaten, kem., användes för
koncentrering av svavelsyra genom avdunstning av
vattnet medelst heta rökgaser, som möta syran enl.
motströmsprincipen i kammare, beklädda med en
mycket syrabeständig lavasten. K. har ersatt de
tidigare använda, mycket dyrbara platinaretorterna.
Kesslerloch [käsdarlå/], grotta i n. Schweiz nära
järnvägen mellan Konstanz och Schaffhausen, där
— 1215 —
— 1216 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
