Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kesslerloch - Kestad - Kesten, Hermann - Kestenberg, Leo - Kester, Vaughan - Kesteven - Kestner (Cohnheim), Otto - Keswickkonferenserna (Keswickrörelsen) - Keswickrörelsen - Keszthely - Kesäter - Ketch - Ketchup - Ketel, Cornelis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KETEL
man gjort viktiga kvartärgeologiska och
arkeologiska fynd från magdalénien, den yngsta delen
av paleoliticum, ben av ren, mammut etc., av
vilka många äro krossade och visa, att dessa djur
tjänat den paleolitiska människan till föda. Även
redskap av flinta, horn och ben ha funnits där, en
del med inristade figurer av djur. Berömd är särsk.
den ”betande renen från K.”.
Kestad, socken i Kinne hd, Skaraborgs län,
och församling i österplana och Kestads
pastorat i Kinna kontrakt av Skara stift, vid ö. foten
av Kinnekulle; 7,32 km2, därav 7,28 land; 122 inv.
(1950; 17 inv. pr km2). K. är nästan helt odlad
lerslätt kring Forshemsån. Åkern utgör 72% av
landarealen, skogsmarken 12%. Kyrkan av
sandsten är urspr. från 1100-talet och har
valvmålningar från 1600-talet; den restaurerades 1916. —
Namnet skrevs 1310 de kiÖestaÖum. Efterleden
är plur. stadhir, ställe, gård, till stadh, plats;
förleden innehåller trol. ant. subst. fsv. kidh,
killing, el. ett likalydande personbinamn (se C.
L Ståhle, ”Studier över de svenska ortnamnen
på -inge”, 1946, sid. 358 f.). I.Mg;Er.
Kesten, Herm ann, tysk författare av
judisk börd (f. 1900). K. växte upp i ett
köp-manshem i Nürnberg med starka litterära
intressen, studerade vid univ. i Erlangen och
Frankfurt a.M. och blev dr phil. på en avh. om
Heinrich Mann. Han fick Kleistpriset för sin första
roman, ”Josef sucht die Freiheit” (1927; sv. övers.
1931), som handlade om ett barns försök att bryta
sig loss ur sin familj, ett typiskt tema för K.,
varierat i romanen ”Ein ausschweifender Mensch”
(1929), där striden gällde frihet från nationella
band. Den starka satiriska åder, som gav
karaktär åt dessa arbeten, kom tydligt fram i en rad
skådespel, ss. ”Maud liebt beide” (1928), ”Die
heilige Familie” (1930), ”Einer sagt die
Wahr-heit” (1931) och ”Wunder in Amerika” (s.å.; tills,
med E. Toller; övers, till eng. 1935 med titeln
”Mary Baker Eddy”), och ett par samtidskritiska
romaner, ”Glückliche Menschen” (1931; sv. övers.
1932) och ”Der Scharlatan” (1932), där K.
angrep Hitler och hans anhängare. Vid
nazistrevolutionen flydde K., som var litterär chef för
förlaget Gustav Kiepenhauer, Berlin, till Holland,
där han grundade ett emigrantförlag, Allert de
Lange. 1940 flyttade K. till USA. Under
landsflykten har K. skrivit historiska romaner med
anspelning på det aktuella, t.ex. ”Ferdinand und
Isabella” (1935; sv. övers. 1949), ”König Philipp
der Zweite” (1937), och samtidsromaner, ss. ”Die
Kinder von Gernika” (1939), som har motiv från
spanska inbördeskriget, och ”Die Zwillinge von
Nürnberg” (1946; sv. övers. 1948), en satirisk studie
över tysk mellankrigsmentalitet, bl.a. nazismen,
samt biogr. ”Copernicus und seine Welt” (1947;
sv. övers. 1949), som också anknyter till det
aktuella. E.
Kes’tenberg [-bärk], Leo, tysk-tjeckisk
musikpedagog av judisk börd (f. 1882), utbildades
av Busoni (piano) och Draeseke (komposition),
pianolärare vid
Klindworth-Scharwenka-konserva-toriet i Berlin, 1919—32 musiksakkunnig i
preussiska ministeriet för vetenskap, konst och
folkbildning (1921 prof., 1929 ministerialråd); tog
verksam del i en genomgripande omdaning av
SU 15. — 1217 —
39 — Red. avsl. 27/s 50.
hela musikundervisningen i Preussen, som bl.a.
gick ut på att mer än förr utnyttja elevernas egen
musikaliska skaparlust, och organiserade
skol-musikveckor, där de nya metoderna visades. K.
förläde 1933 sin verksamhet till Prag och gav
där uppslaget till bildandet av Samfundet för
musikuppfostran, som senare utvidgades till ett
internationellt sällskap. K. är sedan 1939 verksam
i Palestina, sedan 1945 ledare för ett
musiklärar-seminarium i Tell Aviv. K. har skrivit
”Musik-erziehung und Musikpflege” (1921), utg.
”Privat-unterricht in der Musik” (1925),
”Musikpädago-gische Bibliothek” (1929 ff.) m.m. [F.SUS.T47.
Kester [-ta], Vaughan, amerikansk
författare (1869—1911). K., som fick en god
uppfostran — modern var föreståndarinna för en
flickskola —, arbetade som journalist och förlagsman i
New York och skrev några romaner och
noveller, som fingo erkännande av kritik och publik,
ss. ”The prodigal judge” (1911; sv. övers.
”Urspårad”, 1912), en sakkunnig och humoristisk
skildring från livet i North Carolina och
Ten-nesee på 1830-talet, och ”The just and the unjust”
(1912; sv. övers. 1913), en psykologiskt hållen
mordhistoria. I novellsaml. ”The hand of the
mighty and other stories” (1913) ingår en
levnadsteckning över K. av hans bror Paul K. E.
Kesteven [-i’vøn], del av Lincolnshire*.
Kestner (förut C o h n h e i m), Otto, tysk
fysiolog (f. 1873), e.o. prof, i Heidelberg 1903,
ord. prof, i Hamburg 1919. K:s forskningar beröra
huvudsaki. näringsfysiologien. Han upptäckte
1901 enzymet erepsin i tarmsaften.
Keswickkonferenserna [kezz’ik-]
(Keswick-rörelsen) kallas årliga möten ”för det andliga
livets fördjupande”, som sedan 1875 hållas i den
nordengelska badorten Keswick. K. ha
uppkommit under påverkan av den anglo-amerikanska
helgelserörelsen*. Till dem ha samlats deltagare från
alla kristna samfund, och mission för K:s ledande
tankar har bedrivits över hela världen. Organ:
”The life of faith”. En avläggare till K. är i
Sverige den s.k. Södertäljekonferensen*. — Litt.:
”The Keswick convention” (1907), ”The Keswick
jubilee souvenir” (1925). S.N.
Keswickrörelsen [kezz’ik-], se
Keswickkonferenserna.
Keszthely [käs’täj], stad i v. Ungern, vid sjön
Balatons västända; 11,983 inv. (1941).
Lantbruks-högskola, vinodling. I närheten varma
hälsokällor.
Kesäter, gods i Södermanland, se Kjesäter.
Ketch [kec], tvåmastat mindre segelfartyg el.
segeljakt med aktra masten, kallad mesanmast,
lägre än den förliga, stormasten. K:s mesanmast
är, till skillnad från yawlens, placerad för om
rodret.
Ketchup, catchup [kec’ap] (eng., eg. malajiskt
ord), stark sås, som kan kokas på svamp,
tomater, valnötter, musslor etc. I svensk matlagning
är tomatketchup den vanligaste. Tomaterna
förvällas och passeras och moset (purén) hopkokas
med kryddor (vitpeppar, anis, fänkål, muskot)
och ev. lök till en starkt smaksatt sås, som
steriliseras på burkar el. flaskor.
Ketel [ke’töl], C o r n e 1 i s, holländsk
porträttmålare (1548—1616), var mestadels verksam i Am-
— 1218 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
