Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Khamti - Khan (karavanseraj) - Khan (titel) - Khanbalïk - Khandjar - Khangaibergen - Khanià, Chania, Kanea, Canea - Khanim - Khara-khoto - Kharan - Kharbin - Kharga, Kargeh, El-Chargeh - Kharidjiter - Kharkov - Kharoshthi - Khartum, Khartoum - Khasarer - Khasi - Khasi Hills - Khaskovo - Khaya - Khazarer - Khediv - Khevenhüller - Khiva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KHIVA
var 1901 3,040; för Burma saknas uppgifter. K.
äro buddister och i övrigt ett intelligent och
ini-tiativkraftigt folk. Deras språk tillhör thaispråken.
Khan (pers, khän), dets. som karavanseraj*.
Khan [/an], turkisk titel, se Kan.
Khanbalik (mongol., ”kanens stad”), det
mongoliska namnet på Peking el. rättare namnet
på den stad, som Khubilai kan 1267 lät grunda
n.ö. om den tidigare staden Tchong-tu och som
bildar grundvalen för det nuv. Peking (Peiping).
K. är de medeltida resandenas Cambalu(c).
Khandjar, vapentekn., se Handjar.
Khangaibergen, se Changaibergen.
Khaniå, Chania, Kanea, Canea,
huvudstad i nomos Khaniå (126,632 inv.) på v. Kreta,
vackert beläget vid basen av halvön Akroteri på
nordkusten; 28,865 inv. (1940). Under den tyska
invasionen 1941 led staden svåra skador, bl.a. dess
venetianska byggnadsminnen (kastell, stadsmurar
m.m.). Biskopssäte; god hamn. En moské är nu
arkeologiskt museum.
Khanim [/a’-], turkisk titel, se Hanum.
Khara-khoto, ruinstad i Mongoliet, se
Kara-khoto.
Kharan, infödingsstat i s.v. Beluchistan; 36,804
km2, 33,763 inv. (1941).
Kharbin’ [/a-], stad i Manchuriet, se Harbin.
Kharga [/a’-], K a r g e h, El-Chargeh, c:a
175 km långt oasstråk i Libyska öknen i Egypten,
sträckande sig söderut ung. från 2Ö:e parallellen;
c:a 7,000 inv. Odling av i sht dadelpalmer. Till
huvudorten Kharga leder en 198 km lång järnväg
från nildalen. Här finnas talrika ruiner från
gammalegyptisk, grekisk, romersk och kristen tid.
Kharidjiter, se Charidjiter.
Kharkov [/aYikaf], stad i Ukraina, se Charkov.
Kharo’shthi (kharö’Aht), beteckning för ett
nord-västindiskt alfabet, som uppkommit ur en ö.
variant av den i Persien under akemenidtiden använda
arameiska skrifttypen, ur vilken senare även det
sogdiska alfabetet framgått. K. uppträder tidigast
på mynt från 300-talet f.Kr., senare på Aqokas
edikt i Shahbazgarhi och Mansehra från 200-talet
f.Kr. och fragment på mynt och inskrifter från
in-do-grekisk, sakisk och kushana-tid. Genom
upptäckterna i Centralasien ha talrika k.-texter bragts
i dagen; den viktigaste är de s.k. Dutreuil de Rhins’
manuskript, som innehåller den s.k.
nordbuddistiska ”Dhammapada”. C.F.
Khartum [eng. utt. kato’m], Khartoum,
huvudstad i Engelsk-egyptiska Sudan och i prov.
Khartum (14,760 km2, c:a 329,000 inv.); 61,800
inv. (1947). K. ligger på 15 V20 n.br., inom det
konstbevattnade al-Gezira-området och uppe i
själva vinkeln mellan Blå och Vita Nilen; på andra
sidan dessa, med broförbindelser till K., ligga
Khartum North (30,850 inv.), resp.
Om-durman (117,650 inv.). Befolkningen är
övervägande araber och negrer. Klimatet ar särdeles hett
och torrt: medeltemp. i jan. 20% i maj 33^4 och
under året 28°s; årsnederbörden är blott 131 mm
och faller huvudsaki. juni—aug. Staden uppstod
som egyptisk garnisonsort 1822 och gjordes 1830
till huvudstad i Egyptiska Sudan. Vid tiden för
mahdistupproret var dess folkmängd c:a 60,000.
Efter stadens intagande av mahdisterna 1885, var-
Khartum.
vid general Gordon stupade, förstördes den nästan
fullst. men återuppbyggdes snart efter en plan
av Lord Kitchener. Järnvägen från Wadi Halfa
söderut blev färdig dit 1899. Den europeiska
stadsdelen är tilltalande med sina breda gator och
vackra, av grönska omgivna byggnader, ss.
regeringsbyggnad, Gordon Memorial College, sjukhus
och medicinsk läroanstalt, museum för Sudans
arkeologi, kyrkor och en stor moské. Zoologisk
trädgård; garnison. Genom sitt gynnsamma läge
är K. medelpunkt för handeln i ö. Sudan och en
viktig trafikknutpunkt; den under 2:a världskriget
byggda bilvägen österut från Västafrika framgår
över K., som tillika är flygstation. P.
Khasarer, folkslag, se Chazarer.
Khasi, folk i s. Assam, i distr. Khasi and
Jaintia Hills, sannolikt rester av en tidigare
mera utbredd mon-khmerbefolkning. Deras antal
torde f.n. uppgå till c:a 200,000. Utmärkande är
en strängt genomförd gynekokrati och matriarkat.
K. äro på det hela taget intelligenta och
initiativkraftiga. Deras språk tillhör mon-khmerspråken;
på detsamma föreligger i senare tid en ej obetydlig
tryckt litteratur.
Khasi Hills [hilz], bergsträckning i Assam i
n.ö. Indien; högsta punkt är Shillong, 1,963 m ö.h.
K. är ett av jordens nederbördsrikaste områden.
Jfr Cherrapunji.
Khaskovo, stad i Bulgarien, se Haskovo.
Kha’ya, västafrikanskt växtsläkte av fam.
Me-lia’ceae med 6 arter. Kärnveden av K.
senegalPn-sis och K. ivoriPnsis, c a i 1 c e d r a t r ä,
madeira- el. gambiamahogny, vars färg är
mörkare rödbrun än den äkta mahognyns, lämnar
virke till lådor för mikroskop, vågar, viktsatser och
till finare snickeriarbeten.
Khazarer, folkslag, se Chazarer.
Khediv, turkisk titel, se Kediv.
Khevenhüller [ke’f-], en av Österrikes äldsta och
förnämsta ätter, med visshet känd sedan 1300-talet.
En gren, sedan 1763 med riksfurstlig värdighet och
med namnet K.-M e t s c h, fortlever; övriga
grenar äro utslocknade. Som svensk friherre
introducerades Paul K. (1593—1655), 1632 svensk
kav.-överste, 1648 änkedrottning Maria Eleonoras
hovmarskalk, tillika ståthållare på Wollin, slutl.
generalmajor, riksråd och generalguvernör över
änkedrottningens livgeding. —Litt.: B. Czerwenka,
”Die K.” (1867). C.
Khiva, se Chiva och Chorezm.
— 1237 —
— 1238 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
