Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Khlesl, Melchior - Khmer - Khmerkonst - Khnopff, Fernand - Khoi-khoin - Khol - Khond - Khorasan - Khorezm - Khorramshahr - Khorsabad (Chorsabad) - Khotan, Chotan - Khovantchina - Khowar - KHS - Khubilai kan - Khuen-Héderváry, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KHLESL
Khlesl [kle’sal], Melchior, österrikisk prelat
och politiker (1552—1630). K. var född protestant
men övergick snart till katolicismen, blev en av
motreformationens ivrigaste förkämpar och
gjorde snabb karriär, blev 1598 biskop i Wien, 1615
kardinal. K., som var en av kejsar Mattias’ mest
inflytelserika rådgivare, sökte i arvländerna
undertrycka protestantismen. Då läget blev mera
spänt, manade han till försiktighet, särsk. efter
resningen i Böhmen. Ärkehertigarna Ferdinand
och Maximilian läto då häkta K. 1623 frigavs han
och återfick 1627 sitt biskopsdöme, men hans
politiska roll var utspelad. P.S.
Khmer, det inhemska namnet på Kambodjas
befolkning el. kambodjanerna. K. bilda ett
huvudelement inom den mon-khmerspråktalande
folkgruppen; de visa samma bestånd av en
ursprunglig och en mongoliskt påverkad typ som de övriga
dithörande folken. Antal 2,5 å 3 mill., varav c:a
2,2 mill. i Kambodja, resten i Kochinkina och Siarn.
K:s religion är en egenartad form av den s.
buddismen. På k.-språket föreligga talrika inskrifter
alltifrån 604 e.Kr. Om skriften se Indisk skrift.
Khmerkonst, efter folknamnet khmer*
beteckning för Kambodjas konst. K. är av främreindiskt
ursprung och har sin källa i den tidiga
guptakons-ten; därtill komma inflytelser från kinesisk konst
samt, genom den livliga samfärdseln med
Sydindi-en, påverkningar från den sydindiska sengupta el.
pallavakonsten. K., om vars kronologi i detalj
olika meningar råda, kan indelas i en förklassisk,
en klassisk och en efterklassisk period. Av den
förklassiska k. finnas smärre arkitektur- och
skulpturmonument; den synes dela sig i en s. och en
n. gren, av vilka den förra är en direkt reminiscens
av den indiska gupta- och pallavakonsten, den
senare en egenartad, genom kinesiska och
nationella inflytelser modifierad indisk konst. Den
förklassiska konstens område var vidsträckt
(omfattade bl.a. hela Laos); den klassiska k. är däremot
inskränkt till en enda serie av monument, den
berömda Angkor-gruppen kring Angkor Thom,
khmerväldets huvudstad från o. 890 (se Angkor).
Den något stela klassicismen i Angkor-konsten
följes av en efterblomstring av mera naturalistisk
och sensuell men samtidigt mera plastisk och
livfull karaktär i monumenten i Banteai Srei från
1300-talet. C.F.
Khnopff [knåpf], F e r n a n d, belgisk konstnär
(1858—1921), huvudsaki. verksam som målare, men
även som skulptör och grafiker. K:s arbeten
behandla allegorisk-mystiska ämnen och äro till stil
och anda besläktade med och influerade av
prera-faeliternas och Moreaus verk.
Khoi-khoin [xäi-/äin], folkstam, se Hottentotter.
Khol, indisk folkgrupp, se Munda.
Khond, ett av dravidafolken, bosatt kring
Ma-hanadis nedre lopp i Orissa med utlöpare åt n.v.
delen av Madras Presidency och s.ö. delen av
Central Provinces. Antal c:a 500,000—600,000. Deras
inhemska namn är kui; k. el. kandh är deras
benämning på oriya. K. leva delvis självständigt
under egna hövdingar; en del äro infogade i det
hinduiska kastväsendet el. låta värva sig för
trupptjänst.
Khorasa’n, landskap i Persien, se Chorasan.
Khorezm, rysk vasallstat, se Chorezm.
Khorramshahr, stad i Persien, se Churramshahr.
Khorsaba’d (Chorsabad), nuv. namnet på
den plats, där Sargon II (722—705 f.Kr.) 16 km
n. om Ninive byggde sin residensstad D u r-S a
r-r u k i n, vilken omedelbart efter hans död
övergavs utan att ha hunnit bli helt färdig. K., som
är relativt väl bevarat, erbjuder med sitt palats
och sina 6 tempel en nära nog fullständig bild
av en assyrisk kungastad. Grävningar företogos
1842—44 av fransmannen E. Botta och 1852—55
av dennes landsman V. Place. 1930 igångsattes
nya forskningar här av The Oriental Institute
vid univ. i Chicago. De rika skulpturfynden från
de äldre undersökningarna finnas i Louvren i
Paris (se bild 4 och 7 å pl. vid Assyrien), fynd
från senare år i Bagdad och i Chicago. — Litt.:
M. Pillet, ”K.” (1918); G. Loud & C. B. Altman,
”K.” (2 bd, 1937—39). K.H.
Khotan, C h o t a n [/å’-], kin. Ho-tien, stad i
östturkestan, 1,504 m ö.h. vid s. ”sidenvägen”,
den gamla karavanvägen mellan Kina och Främre
Orienten; o. 50,000 inv., till största delen turkar.
K. är bekant för sin tillverkning av mattor samt
som huvudort för handeln med nefrit, som rikligt
förekommer i Jurungkash-flodens dalgång s. om
staden. K. är en av östturkestans äldsta städer,
där utomordentliga arkeologiska upptäckter från
buddistisk tid gjorts av den engelske arkeologen
A. Stein m.fl. G.Jg.
Khovantchina, opera, se Hovantchina.
Khowar, folkslag, se Darder.
KHS, förk. för Krigshögskolan. Jfr Föreningen
KHS.
Khu’bilai kan, mongolisk storkan, kejsare av
Kina (1214—94), erövrade 1252 thai-riket
Nan-Chao (el. Ta-li) i Yünnan på uppdrag av sin
bror, storkanen
Möng-ke (Mangu), och lät
efter dennes död
utropa sig till
mongolisk storkan 1260 men
blev först 1264
allmänt erkänd. Efter
långvarig kamp
förintade K. 1279 det
syd-kinesiska Sung-väldet;
herre över Kina i dess
helhet blev K.
grund-läggare av
Yüan-dy-nastien (1280—1368).
Utom Kina erkände
Korea, Annam, Cham-
pa och Burma K:s överhöghet; hans
erövrings-försök mot Japan och Java misslyckades. Han
är en av den orientaliska historiens mest
framträdande gestalter och genomförde i sitt välde en
administrativ organisation av beundransvärd
enhetlighet och fasthet. Bekant är den beskrivning
av K:s rike, som givits av Marco Polo*, som
1275—92 vistades i Peking. C.F.
Khuen-Hédervåry [kon-he’därvari], Karl,
greve, ungersk politiker (1849—1918), liberal
deputerad 1875, föispdn (ung. landshövding) i
komi-tatet Györ 1882, ban av Kroatien, Slavonien
och Dalmatien 1883—1903. Som sådan styrde
han med stränghet och duglighet, bildade det
— 1239 —
— 1240 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
