Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kidde, 1. Harald - Ehrencron-Kidde, 2. Astrid - Kidderminster - Kidderminstermattor - Kiddusch - Kidenas - von Kiderlen-Wächter, Alfred - Kidinnu - Kidnap(ping) - Kidron - Kidston, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KIDSTON
för kristen livssyn. Han hade tidigt varit litterärt
intresserad, tog först intryck av J. P. Jacobsen
och Joh. Jörgensen, som fingo betydelse för
honom som stilkonstnär, sedan av H. Ibsen och
S. Kierkegaard, som återverkade på hans
livsåskådning. Han drogs till romantiken och tog
tidigt intryck bl.a. av dess svenska företrädare,
ss. Geijer och Almqvist. Han debuterade 1900
med ”Sindbilleder” och
blev beaktad för
dubbelromanen ”Aage og
”Else” (d. 1, ”Döden”,
1902, d. 2, ”Livet”,
1903), som vittnar om
hans allvar, hans
intresse för egenartade
människor och hans
eftertanke över
livsfrågorna. Han hävdade
sin ställning som
pro-saförf. med romaner
och berättelser som
”Luftslotte” (1904),
”De Blinde” (1906),
”Loven” (1908), ”Den Anden” (1909) och ”Helten”
(1912), K:s huvudarbete, där miljön växlar
mellan Schwarzwald i Tyskland, Köpenhamns
bordellkvarter och ön Anholt och där han bl.a.
inträngande tolkar kristen, närmast pietistisk
livshållning. K. hade tidigt intresserat sig för svensk
kultur och natur och uppehöll sig från 1912 i
Sverige, först i n. Skåne, sedan i Värmland,
där han samlade ett väldigt och mångsidigt
material för en stor skildring av landskapet under
1800-talet. Av det planerade verket utkom i:a
delen, ”Jærnet” (1918; sv. övers. 1921), fängslande
men svårtillgänglig. K. rycktes bort i spanska
sjukan. Postumt utkommo ”Vandringer” (1920)
och ”Artikler og Breve” (1928). — G. 1907 m.
K.2). — Litt.: J. M. Jensen, ”H. K.” (1924); N.
Jeppesen, ”H. K. og hans Digtning” (1934).
Bibliogr. av C. M. Woel 1925. E.
2) Astrid Margrethe E h r e n c r o n-K., f.
Ehrencron-Müller, den föreg:s hustru,
författarinna (f. 1874). K. debuterade med en saml.
sagor, ”Æventyr” (1901), och har sedan utg. en
lång rad berättelser, som ofta ha motiv från
Värmland, dit hon följde sin make, och som vanl.
ha ämne från det omedvetna själslivets område,
ss, ”Lille Fru Elsebeth” (1904), ”De stille Dage”
(1906), ”Martin Willéns underlige Hændelser”
(1911), ”En Vagabonds Roman” (1915; sv. övers.
1917), ”Skriveren fra Filipstad” (1917; sv. övers.
1918), ”Staffan Hellbergs Arv” (1920; sv. övers.
1921), ”Præstehistorier fra det gamle Värmland”
(1922), ”Brödrene Nystad” (1925), ”Brödrehuset”
(1926) och ”Bjærgmandsgarden” (1927), en
trilogi, utg. i l bd under rubriken ”Brödrene
Nystad” (1931), hennes mest betydande verk,
”Historien om min Moder” (1933) och ”Den gode
Hyrde” (1937). E.
Kidderminster [kidd’aminsta], stad i
Worcester-shire i England, vid floden Stour 25 km v.s.v. om
Birminghams centrum; 32,570 inv. (1938). Staden
är sedan 1735 känd för sin mattfabrikation
(kid-derminstermattor*); även kamgarnsindustri.
Kidd’erminstermattor, äldsta slaget av maskin-
vävda mattor (sedan 1735), utförda i ett slags
dubbelvävnad, där mönstren framträda genom att de
båda olikfärgade lagren av tvåskaftsväv korsa sig
med varandra och ömsevis framträda på rätsidan,
varvid stor omväxling i färger och mönster kan
ernås. K. ha varp av hårt tvinnat ull- el.
bomullsgarn med ett täckande inslag av grovt
ullgarn, nöthår el. andra sträva garner.
Kiddu’sch (hebr., invigning), judisk
välsignelsebön, som läses, då man med en bägare vin inviger
sabbaten el. annan religiös fest. K. läses i hemmen
omedelbart före en måltid men förekommer även
i synagogans liturgi. Jfr evangeliernas berättelser
om hur Jesus instiftar nattvarden. Det finnes även
särskilda kidduschbägare, liknande
nattvardskalkar.
Kidenas, astronom, se Babylonisk astronomi.
von Kfderlen-Wachter [-väx’tar], Alfred,
tysk politiker (1852—1912), i diplomatisk tjänst
från 1879, föredragande råd på utrikesdep:s
politiska avd. 1888, i vilken egenskap K. åtföljde
Vilhelm II på dennes många resor både inom
och utom landet, sändebud i Köpenhamn 1895,
minister i Bukarest 1900, i nov. 1908 tf.
stats-sekr. för utrikes ärenden och i juni 1910
stats-sekr. K. var en handlingskraftig politiker med
icke obetydlig talang. Han stötte sig emellertid
med kejsaren, och ministertiden i Bukarest var
att betrakta som en förvisning. Sin insats som
ledare av Tysklands utrikespolitik gjorde han i
samband med Marockokrisen 1911; det var på
K:s initiativ kanonbåten ”Panther” landade i
Agadir (”pantersprånget”). K. hävdade under
krisens utveckling sin rätt att självständigt leda
sitt lands utrikespolitik och ställde i denna
angelägenhet två gånger kabinettsfråga. Den tyska
kraftförbrukningen i denna affär var näppeligen
värd resultatet: erkännande av Frankrikes rätt
till Marocko mot för Tyskland fördelaktigare
gränsregleringar i tyska Kamerun. Dessutom
närmade sig England ytterligare Frankrike, över
huvud förlädes K:s insats på ett så sent stadium
av hans liv, att den initiativrikedom och den
konstruktiva förmåga, som kännetecknade honom,
ej kunde komma till sin rätt. — Litt.: E. Jæckh,
”K.” (1924); W. Andreas, ”K.” (i ”Historische
Zeitschrift”, 132, 1925). Arrh.
Kidinnu, astronom, se Babylonisk astronomi.
Kidnap(ping) [kid’näp(iij)] (eng.), bortröva(nde
av) barn el. vuxna, urspr. (på 1600—1700-talen) om
sådant bortrövande för att få arbetare till de
amerikanska plantagerna, på 1800-talet ofta om
abo-litionisternas bortförande av slavar från
slavägarna, numera i allmän betydelse.
Kidron (hebr. Kidrö’n), bäck och dalgång ö. om
Jerusalem*, skiljande staden från Oljeberget. I
Kidrondalen finnas flera gamla gravminnesmärken.
Jfr Josafats dal.
Kidston [kid’stan], Robert, engelsk
växtpa-leontolog (1852—1924), bedrev urspr.
affärsverksamhet, under en kortare tid demonstrator vid
Edinburghs univ:s botaniska inst. K. var en
framstående kannare av paleozoiska floror, vilka han
ägnade ett 40-årigt intensivt studium; särsk.
behandlade han karbonperiodens växtvärld. Tills,
med W. H. Lang publicerade K. ytterst
betydelse
— 1245 —
— 1246 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
