Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kidston, Robert - Kiel - Kiel, Friedrich - Kielbukten - Kielce - Kieler Förde - Kielgast, Ellinor - Kielkanalen, Nord-Östersjökanalen, Kejsar Vilhelmskanalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KIEL
fulla undersökningar rörande den äldsta kända
landfloran, från Skottlands mellandevon.
Kiel [kil], huvudstad i Land
Schleswig-Hol-stein i Tyskland; 214,355 inv. (1946). K. anlades
på 1200-talet av Adolf IV av Schauenburg på
en halvö mellan Kieler Förde i ö. och Kleiner
Kiel, fordom en vik av Kieler Förde, i v., erhöll
1242 lybsk stadsrätt och anslöt sig 1284 till
Han-san. K. hämmades starkt i sin utveckling av de
närbelägna hansestäderna Lübeck och Hamburg,
erhöll som residensstad (sedan 1317) för de
holsteinska grevarna en viss lokal betydelse men
härjades under 30-åriga kriget flera gånger av
svenska och kejserliga trupper. En ny
blomst-ringstid gick K. till mötes genom grundandet av
univ. (Christian-Albrecht-Universität) 1665; dock
hade K. 1867, då det blev preussiskt, endast
något över 24,000 inv. Efter att ha blivit en av
Tyska rikets örlogshamnar utvecklade sig staden
hastigt. K. blev säte för en stor garnison,
sjö-försvarsämbetsverk, navigationsskolor och stora
skeppsvarv, bl.a. Kaiserliche Werft (sedermera
Deutsche Werke), Germaniawerft och
Howaldts-werke. Provinsämbetsverk, skolor och inst.
till-kommo, och affärslivet utvecklade sig, så att K.
redan 1899 hade över 100,000, 1910 över 200,000
och 1918 o. 245,000 inv. Revolutionen. 1918
inleddes med matrosernas revolt i K. Efter
Ver-saillesfreden, då Tyskland måst avstå från sin
flotta, slopades K:s fästningsverk, dess garnison
upplöstes, och staden förlorade i ett slag sin
betydelse som örlogshamn. I stället blev den en
betydande handelsstad och ett kulturcentrum för
Nordtyskland med starkt intresse för de nordiska
länderna. Kring den gamla stadsdelen mellan
Kleiner Kiel och Kieler Förde samt Grosser
Kuhberg s. därom växte under senare hälften av
1800-talet nya stadsdelar upp, så stadsdelen kring
univ. och dess inst. i n. och Holtenauförstaden,
som i början av 1900-talet nådde fram till
Hol-tenau på n. sidan av Kiel- el.
Nord-Östersjöka-nalen. Till stadsdelen ö. om Kieler Hafen blevo
industrien, de stora skeppsvarven, kasernerna och
örlogshamnen förlagda. Efter 1 :a världskriget
uppstod vid Nord-östersjökanalen Nordhamnen,
vid dess mynning, n.ö. om förstaden Wik,
frihamnen och vid Friedrichsort, n.ö. om Holtenau,
Vossbrookhamnen. Mellan Friedrichsort och
Holtenau finns en stor flygstation. Kanaltrafiken
har blott ringa beröring med K., vars sjöfart
snarast lidit avbräck genom kanalens tillkomst.
1939 hade folkmängden stigit till 272,311. Under
2:a världskriget utsattes K. för ett 90-tal
allierade flyganfall, varvid över 36,000 av dess 82,000
bostäder blevo fullständigt förstörda och 6,900
skadade. 2,600 människor dödades och 5,200
skadades. 260 vrak blockerade hamnområdet.
Omfattande demoleringar utfördes av engelsmännen
under ockupationen; så sent som i febr. 1950
sprängdes sålunda Deutsche Werke. Bland totalt
förstörda monumentalbyggnader märkas
Heili-gengeistkirche i tidig gotik, gamla rådhuset från
1596, univ., arkeologisk-historiska museet (gamla
univ.-huset) och Thaulowmuseet. Delvis
förstörda äro bl.a. slottet från 1200-talet (ombyggt vid
1500-talets slut), Kunsthalle och den sengotiska
S:t Nikolaikirche. Univ., till vilket även höra
en lantbruksfakultet och Institut für
Weltwirt-schaft und Seeverkehr, inrymmes nu i ett för
militära ändamål under kriget uppfört
byggnads-komplex. Stadens återuppbyggnad bedrives med
stor energi efter moderna riktlinjer, bl.a. med
sikte på riklig grönska. Bland i gång varande
industrier märkas skeppsvarv (Howaldtswerke, c:a
4,000 arb.), stora järnvägsverkstäder,
elektrotek-nisk och finmekanisk industri, optisk industri
(Zeiss-Ikon), beklädnads- och möbelfabriker,
fiskkonservindustri o.a. livsmedelsindustrier.
Havsbad, fiske- och segelsportcentrum.
I K. slöts 14/i 1814 fred mellan Sverige och
Danmark efter 1813—14 års krig (se
Dansksvenska krig 11). I freden anslöt sig konungen
av Danmark till koalitionen mot Napoleon och
avträdde till Sverige konungariket Norge (se
Kieltraktaten). Biländerna Grönland, Island och
Färöarna voro undantagna. I understöd för
Danmarks tillträde till koalitionen skulle det av
Sverige erhålla l mill. rdr samt som ersättning för
Norge svenska Pommern och Rügen, varjämte
Sverige lovade att vid det allmänna fredsslutet
verka för ytterligare ersättning. — Samtidigt slöt
Danmark fred med England, varvid det avträdde
Helgoland men återfick sina erövrade kolonier
och erhöll 400,000 £ pr år under sitt deltagande
i koalitionen. P.;P.Nm.
Kiel [kil], Friedrich, tysk tonsättare (1821
—85), studerade 1842—44 musikteori för S. W.
Dehn i Berlin och blev 1870 lärare i komposition
vid den nyinrättade musikhögsk. i Berlin. K. var
en högt uppskattad lärare; han besatt en grundlig
kontrapunktisk lärdom och var en framstående
kontrapunktiker. Hans mest betydande verk falla
också inom kyrkomusikens område, ss. oratoriet
”Christus” samt två ”Requiem”.
Kielbukten [kil-], ty. Kieler Bucht, bukt av
Östersjön mellan halvön Schwansen i v. och Femern
i ö. K. är i allm. grund; de största djupen, 20 m
och något däröver, ligga s. om Langeland och
utanför Eckernförder Bucht. Denna och
Kieler Förde (i inre delen kallad Kieler
Hafen) äro smala, mot v., resp. s. inskjutande
vikar.
Kielce [kiäTtsä], huvudstad i vojvodskapet
Kielce (18,055 km2, 1,717,300 inv. 1946) i s. Polen
v. om Lysa Gora; 49,960 inv. (1946; 58,397 1931).
Socker- och marmorindustri. I närheten finnas
koppar-, bly- och järnmalmsgruvor. K.
grundades 1173. Biskopssäte.
Kieler Förde fki’-], se Kielbukten.
Kielgast [ki’l-], Ellinor, dansk
författarinna (f. 1887). K. föddes på S:t Thomas,
Västindien, uppfostrades i Köpenhamn, var förlagssekr.
hos Steen Hasselbach 1916—26, vistades sedan
utomlands, främst i Paris, har utg. en rad
barn-och ungdomsböcker, ss. ”Præstens Pigebörn”
(1915), ”Pigebörn udenlands” (1919),
”Telefondamen” (1927) och ”Ulla bag Rattet” (1936), av
vilka flera översatts till svenska. — G. 1926—41 m.
förf. Friedrich Sieburg.
Kielkanalen, N o r d-ö stersjökanalen,
Kejsar Vilhelmskanalen
(Kaiser-Wil-helm-Kanal), genom Schleswig-Holstein, förbinder
Nordsjön med Östersjön. Kanalen utgår från
Brunsbüttelkoog i Elbes mynningsvik, genom-
— 1247 —
— 1248 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
