Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kilanda - Kilauea - Kilaån (Halland) - Kilaån (Södermanland) - Kilben - Kilbom, Karl - Kilbomkommunister - Kildal, Birger - Kildare - 1. Kildebert I (frankisk konung) - 2. Kildebert II (frankisk konung) - 3. Kildebert III (frankisk konung) - 1. Kilderik I (frankisk konung) - 2. Kilderik II (frankisk konung) - 3. Kilderik III (frankisk konung) - Kilderkin - Kilforsens kraftverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KILAUEA
har torn och målat innertak av trä; predikstol
från 1721. — Namnet, givet efter kyrkbyn, skrevs
1425 j norra Kilande, i sudhro Kilanda. Förra
leden är kanske kil i bet. kilformigt markstycke;
senare leden är plur. av land, strandmark (jfr
C. Lindberg, ”Terrängordet köl”, 1941, sid.
213). I.Mg;Er.
Kilaue’a, krater på Hawaiiöarna (se d.o., sp. 1207).
Kilaån, biå till Nissan*.
Kilaån, å, som kommer från sjön Fläten i n.ö.
Östergötland. K. flyter sedan, först under namnet
Virån, n. om Kolmården, genom sjön Virlången
åt ö. genom Södermanland och mynnar strax s.
om Nyköping. Flodområde 440 km2.
Kilben, anat., se Kranium.
Kilbom, Karl, tidningsman, politiker (f. 8/s
1885). K. var medarbetare i ”Hallands folkblad”
1910—14, sekr. i Socialdemokratiska
ungdomsförbundet 1914—17, red.
för ”Stormklockan”
1916—17. Han deltog
i bildandet av
Sveriges socialdemokratiska vänsterparti 1917
och blev efter dess
ombildning 1921 till
Sveriges
kommunistiska parti en av
dettas ledare. Vid
partiets sprängning 1924
anslöt sig K. till den
med Moskva
samarbetande majoriteten och
blev ”Folkets dagblad
Politiken”s huvudred. När 1929 en ny
partisprängning ägde rum, stod K. som ledare för den
majoritet av partiet, som hävdade ett visst oberoende av
Moskva och som från 1934 kallade sig
Socialistiska partiet, vars sekr. K. var. K. avgick som
red. för ”Folkets dagblad Politiken” 1936 och
återgick 1937 till Socialdemokratiska
arbetarpartiet. 1940 blev han dir. för Folkets husföreningarnas
riksorganisation och Sveriges folkbiografer. K.,
som gjort sig uppskattad i breda arbetarkretsar
som talare, tillhörde A.k. 1922—24 och 1929—44
och var stadsfullmäktig i Stockholm 1921—36.
K., som startade ”Folkkalendern”, har bl.a. utg.
”Sverge i trusternas våld” (1913), ”Skall
fackföreningsrörelsen strypas?” (1916),
”Fackföreningsrörelsen under ’Moskvas ok’” (1921),
”Sver-ges verkliga regenter” (1927), ”Nytt världskrig
el. avrustning?” (1931) och ”Kommunistisk
fack-föreningspolitik” (1940). E.
Kilbomkommunister, se Sverges kommunistiska
parti.
Kildal, Birger, norsk affärsman och politiker
(1849—1913), cand. jur. 1871, bl.a. chef för
revi-sionsdep. i J. Sverdrups ministär 1884—88,
finansminister i Hagerups koalitionsministär 1895—98,
invaldes för perioden 1903—06 av de liberala i
Stortinget men blev samtidigt medl. av Hagerups 2:a
koalitionsministär, bl.a. som finansminister (1903
—05). Sedan 1906 var han amtman i Romsdals
amt (Möre fylke).
Kildare [kildä’o], ir. Cill Dara, grevskap i prov.
Leinster i Eire, v. och s.v. om Dublin; 1,694
km2 med 64,834 inv. (1946; 114,488 1841).
Bo
skapsskötseln gynnas av utmärkta betesmarker;
havre-, korn- och potatisodling. Ur de
vidsträckta mossarna utvinnes mycket torv. Huvudstaden
Kildare (c:a 2,000 inv.) är rik på historiska
minnen; Brigida* skall ha grundat ett kloster
här o. 500.
KiTdebert, frankiska konungar av
merovinger-nas ätt.
1) K i 1 d e b e r t I (d. 558), son till Klodvig I,
erhöll 511 en av de fyra riksdelarna med Paris,
slog 531 västgöterna vid Narbonne, erövrade 532
—34 det burgundiska riket tills, med Klotar I,
som ärvde honom.
2) K i 1 d e b e r t II, son till Sigibert I och
Brunhild (d. 596), slöt med sin adoptivfader
konung Guntram ett arvsfördrag, enl. vilket den
överlevande skulle få den andres rike, och
förvärvade på så sätt 593 Burgund. Han
efterträddes av sina söner Teodebert II och Teoderik II
under Brunhilds förmyndarskap.
3) Kildebert III, konung 691—711.
KiKderik, frankiska konungar av merovingernas
ätt.
1) Kilderik I (d. 481), härskade endast över
en del av de saliska frankerna, levde enl.
traditionen en tid i landsflykt vid thüringerkonungens
hov. Dennes drottning Basena skall ha följt K.,
när han återvände till sitt rike, och blivit mor
åt hans son Klodvig. K:s rikt utstyrda grav
påträffades 1653 i Tournai. Det torde vara det enda
ex. på att en grav från folkvandringstiden med
visshet kan tilldelas en bestämd, ur historien känd
person. — Litt.: J. J. Chifflet, ”Anastasis
Childe-rici” (1655); J. B. D. Cochet, ”Le tombeau de
Childéric” (1859). B.
2) Kilderik II, son till Klodvig II, konung
662—75.
3) Kilderik III (d. 754), upphöjdes 743 av
Karl Martell på tronen, avsattes 751 av Pippin
den lille, då denne själv antog kungatitel, och
insattes i kloster. K. var den siste skuggkonungen
av merovingernas ätt.
Kil’derkin [-dakin] (eng.), metrol., se Barrel.
Kilforsens kraftverk, i Fjällsjö älvens nedersta
lopp, skall utnyttja fallhöjden i ett 10-tal forsar,
bl.a. Imnäsforsen, 6 m, Långforsen, 5 m,
Kilforsen, 22 m, Kattdalsforsen, 14 m, Valforsen, 5
m, och Äkvisselforsen, 30 m. Bruttofallhöjden
blir 99 m. K. äges av Staten, som började
utbyggnaden 1947. De två första turbinerna om
tillsammans 166,000 kW beräknas tagas i bruk
1953—54, och fullt utbyggt med tre turbiner blir
K. med c:a 240,000 kW det till storleken 3:e av
landets kraftverk. En damm bygges över
Fjällsjöälven vid Imnäs, 20 km ovan älvens mynning
i Ångermanälven, och vattnet skall därifrån
ledas tvärs över landtungan mellan dessa båda
älvar, först i en 1,8 km lång kanal, sedan genom
en 3,7 km lång tilloppstunnel till den i berget
nedsprängda kraftstationen. Från denna avledes
vattnet genom en 3,2 km lång tunnel med 160 m2
area, vilken mynnar i Ångermanälven strax
nedom Holaforsen. Flottningen skall gå genom
tilloppskanalen och tilloppstunneln och sedan
genom en 3,9 km lång ränna till Angermanälven.
Den underjordiska flottningen genom
tilloppstunneln är en tidigare ej använd metod, och
tun
— 1271 —
— 1272 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
