Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kil (socken i Närke) - Kil (socken i Uppland) - Kil (socknar i Värmland) - Kil (municipalsamhälle i Värmland) - Kila (socken i Södermanland) - Kila (socken i Värmland) - Kila (socken i Västmanland) - Kilafors - Kilanda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KILANDA
Kil, socken i Örebro hd och län, Närke, och
församling i Kils och Gräve pastorat i
Glanshammars kontrakt av Strängnäs stift, n.v. om
Örebro och gränsande till Västmanland; 148,32
km2, därav 143,82 land; 1,297 inv. (1950; 9 inv.
pr km2). K. sträcker sig från sjön Tysslingen
(39 m ö.h.) på Närkeslätten i s.ö. upp på
Kilsbergen i n.v. (intill 279 m). Åkern utgör 24%
av landarealen, skogsmarken 59 °/o. I K. ligga
bl.a. Hålahults sanatorium*, Hålahults kronopark
samt egendomarna Frösvidal, Ramshyttan,
Prästgården, Älgesta och Klockhammar. Ramshyttans
forna stångjärnsbruk anlades 1635. Bland
forn-lämningar märkas högar, resta stenar och tre
bygdeborgar. Kyrkan är från 1200-talet, men vid
en radikal ombyggnad 1779—80 erhöll den i
huvudsak sin nutida gestalt. Även tornet uppfördes
då men fick sin nuv. spira först 1909. Restaurering
1931. Bland inventarier märkas en S:t Olofsbild
av trä från 1400-talet, en annan helgonbild i
förnämlig gotik samt många begravningsvapen från
1600-talet. Av konstnärligt värdefulla
medeltidsmålningar finnas fragment bevarade i valven. —
Namnet skrevs 1301 kijl och betyder kilformigt
jordstycke (se J. Sahlgren i ”Årsb. för
hembygdsvård”, 1935, sid. 70). P.;Er.
Kil, socken i Uppland, se Rasbokil.
Kil, socknar i Värmland, se Stora Kil och
Vis-nums-Kil.
Kil, municipalsamhälle (sedan 1901) i St. Kils
sn i Värmland, strax s. om Nedre Fryken; 6,19
km2 (land); 1,705 inv. (1949). Till 1948 var
arealen 0,59 km2, folkmängden 1910 632, 1940 981. K.
har vuxit upp som järnvägsknut efter 1870. Här
korsas N.v. stambanan och statsbanan Göteborg
—Falun samt utgå linjen till Torsby och den
korta bibanan till Fryksta vid Fryken. K. är en
betydande handelsort och har mindre industrier,
ss. bryggeri, kvarn, andelsslakteri, hyvlerier,
läder- och betongvarufabrik. Här finnas
kommunal mellanskola, apotek, provinsialläkare och
distriktsveterinär. Taxeringsvärde å
fastighets-skattepliktig fastighet 3,908,800 kr, till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 2,816,180 kr (1948).
— Samhället är uppkallat efter socknen Stora
Kil*. P.;Er.
Kila, socken i Jönåkers hd i Södermanland och
pastorat i Nyköpings v. kontrakt av Strängnäs
stift, vid östgötagränsen, v. om Nyköping; 163,54
km2, därav 156,14 land; 1,735 inv. (1949; u inv.
pr km2). K. ligger på nordsidan av Kolmården
och är en kuperad skogsbygd med mossar och
småsjöar (Virlången på gränsen i n.v. 51 m ö.h.).
Huvudbygden ligger i den ö.—v., vackra och
bördiga Kiladalen. Åkern utgör 17 % av
landarealen, skogsmarken 63 °/o. Bland större
egendomar märkas Stavsjö bruk*, Ålberga*, Gromossen,
Rösäng, Hässelby, Gammelstad, Vreta och
Kors-bäcken. I Virå finnas sågverk och valskvarn.
Stenhuggeri (marmor), murbruks- och
snickerifabriker. En ruinkulle döljer resterna av den
gamla, möjl. från 1100-talet stammande kyrkan,
som lämnades att förfalla, sedan den nuv. av trä,
kallad Adolf Fredrik, byggts 1749—50 i
kors-form, omändrad i ”gotisk” stil 1858; klockstapel.
Predikstolen stammar från mitten av 1600-talet,
en sjuarmad malmljusstake från slutet av samma
årh. — Namnet skrevs 1303 in parochia killæ
(plur.). Ang. bet. se Kil. P.;Er.
Kila, socken i Näs hd i Värmland och
församling i Kila och Tveta pastorat i Gillbergs
kontrakt av Karlstads stift, n.v. om Säffle och
gränsande till Dalsland; 164,22 km2, därav 138,11
land; 1,226 inv. (1949; 9 inv- Pr km2). Den mera
öppna bygden kring Harefjorden (45 m ö.h.),
Summeln och Sjön omges av starkt kuperade
skogstrakter, som i v. nå 202 m höjd. Åkern
utgör 23 °/o av landarealen, skogsmarken 55 °/o.
Genom K. går Säffle kanal. Egendomar:
Prästgården, Säter och Ström. Bland fornlämningarna
märkas hällkistor, kummel och stensättningar.
Kyrkan av gråsten är byggd 1654, tornet dock
först 1769; restaurering 1926. Romansk
täljstens-dopfunt och klocka med runinskrift från o. 1350.
— Namnet skrevs 1503 Killa soken. Ang. bet. se
Kil. P.;Er.
Kila, socken i övertjurbo hd i Västmanlands
län och pastorat i Sala kontrakt av Västerås
stift, s.v. och v. om Sala; 127,25 km2, därav 124,93
land; 1,174 inv. (1949; 9 inv. pr km2). K. är ett
småkuperat övergångsområde mellan Bergslagen
och Mälarslätten. Sankmarker, småsjöar och
vackra rullstensåsar; slättbygd finns i s.ö. kring
Kilaån. Åkern utgör 33 °/o av landarealen,
skogsmarken 57 °/o. I K. ligger Sätra brunn*. En
runsten är bevarad. En hembygdsgård med äldre
byggnader ligger s. om kyrkan. Denna, som är
av gråsten, antas vara uppförd o. 1300 och har
stjärnvalv från 1400-talet; torn, kor och sakristia
tillkommo mot slutet av 1700-talet. Altarskåp
från medeltidens slut. — Namnet skrevs 1312
ki-lum (dat. plur.) Ang. bet. se Kil. P.;Er.
Kilafors, industri- och stationssamhälle i
Hanebo sn i Hälsingland, vid v. stranden av
Bergviken 15 km s.ö. om Bollnäs; 393 inv. (1946).
K. är knutpunkt på N. stambanan för linjen till
Söderhamn. Provinsialläkare; snickerifabriker.
Kilafors j e r n v e r k s-a b., grundat 1874
(aktiekapital 500,000 kr), idkar numera skogs- och
jordbruk. Det tidigare här drivna järnbruket
räknar 1725 som anläggningsår. Då meddelade näml.
Bergskollegium tillstånd för transport av östanbro
hammare till Kila å. I början av 1800-talet kom
bruket i familjen Rettigs ägo; brukspatron C.
A. Rettig uppförde här vid slutet av 1860-talet
Sveriges första martinugn. Järntillverkningen gick
dock på 1890-talet starkt tillbaka och nedlades
definitivt 1896. Aret dessförinnan hade vid
bruket uppförts en ångsåg med 6 ramar;
sågverksrörelsen nedlades 1926. En uppdelning av
rörelsen vid K. ägde rum 1936, då systerbolaget
Kilafors skogs-ab. bildades. P.;A.Lg.
Kilanda, socken i Ale hd i Västergötland,
Älvsborgs län, och församling i Starrkärrs och
Kilanda pastorat i Domprosteriets n. kontrakt
av Göteborgs stift, n.ö. om Kungälv; 43,42
km2, därav 41,48 land; 397 inv. (1949; 10 inv. pr
km2). K. har spridd bygd i dalgångarna och
sträcker sig i s. och ö. in över Alefjälls
skog-klädda platåer med småsjöar och mossmarker.
Akern utgör 14 °/o av landarealen, skogsmarken
61 °/o. Egendom: Kilanda. Av fornlämningar
finnas flerstädes järnåldersgravar samt domarring.
Kyrkan från 1600-talet av sten, tillbyggd 1703,
— 1269 —
— 1270 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
