Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina - Befolkning och bebyggelse - Språk - Förhistoria - Historia - Kinas äldsta kultur och första stormaktstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINA
Modern bankbyggnad i Kun-ming.
king (807,000), Han-kou (778,000) och Kanton
(861,000). V.Hn.
Språk, se Kinesiska språket.
Förhistoria. De arkeologiska utgrävningarna i
K. började i större skala först 1918 genom
geologen J. G. Andersson, och trots därpå följ,
intensiva forskningar av kinesiska och västerländska
arkeologer äro resultaten ännu osäkra, särsk.
betr, den äldre stenåldern. Den äldsta p a I e
o-litiska perioden kan möjl. ha börjat för 1
mill. år sedan, men först för c:a V2 mill. år sedan
finna vi i det 3:e kulturskiktet lämningar av
människor och stenverktyg, som ge hållpunkter för
jämförelser med det övriga Asien. Fynden
gjordes i en grotta vid Chou-k’ou-tien s.v. om Peking
och utgöras bl.a. av ett 40-tal individer av
homi-niden Sinan’thropus pekine’nsis. Denna
pekingmän-niska härstammar möjl. från javamänniskan,
Pi-thecan’thropus ere’ctus, och har vissa mongoloida
drag gemensamma med denna. Även kulturen
var, att döma av stenverktygen, en del av ett
större kulturområde, som under paleolitisk tid
förekom inom triangeln Peking—Punjab (n.v.
Indien)—Java. Det karakteristiska verktyget
utgö-res av en sten, flat på ena sidan, rundad på den
andra och med bred fasvinkel vid eggen. Det har
säkerligen använts som en tväryxa, i mots. till
handkilen i övriga delen av Gamla världen, vilken
bättre passar för klyvning. Även i
fortsättning
en gick Östasien sina egna vägar vid utvecklingen
av kulturformerna, och man kan därför icke
bestämma perioderna med hjälp av kronologien för
Europas stenålder. Mot slutet av den äldre
stenåldern blevo kulturförhållandena i n. Kina mer
komplicerade. I Ordos’ ökenområde uppstod
sålunda c:a 50,000 år före vår tideräknings början
en kontaktkultur mellan väst och öst, dock var
rasen sannol. fortfarande besläktad med
Sinan-thropus. Först 25,000 år senare funnos, enl. fynd
i Chou-k’ou-tien-grottans översta lager,
representanter för den nutida människan, Homo sap’iens,
men egendomligt nog utan mongoloida drag.
Nästa spår av människor och kulturer datera sig
från så sen tid som 2500 f.Kr., då rasen åter var
mongoloid och kulturen påverkad av
metallkulturer i v. Dessa eneolitiska fynd
karakteriseras till en början av målad gravkeramik (se
fig.), som har motsvarigheter i Främre Orienten
och i Östeuropa vid samma tid. Den mest kända
perioden, Y a n g-s h a o-p e r i o d e n, är
uppkallad efter en boplats vid Yang-shao i prov. Honan
och återfinnes i stora delar av n. Kina 2200—
1700 f.Kr. De dödas och de levandes keramik
ha varit skarpt åtskilda i fråga om såväl
kärlformer som dekor. Bl.a. synes rött, livsfärgen,
ha varit reserverad för de döda, jämte vissa
livgivande magiska ornament. Gravarna ha i allm.
varit belägna på bergstoppar högt ovanför
dalgångarnas boplatser. Av brukskärlen bör särsk.
framhållas tripoden, uppkommen genom att tre
spetskärl lutats mot varandra, och av
stenredskapen en rektangulär skördekniv. Båda dessa
föremål ha karakteriserat kinesisk kultur ända
fram till nu v. tid. Efter Yang-shao-periodens
slut utfördes den målade keramiken blott i
prov. Kansu, som kulturellt förblev isolerad från
det övriga Kina till o. 500 f.Kr. I övriga delen
av n. Kina tillverkades en svart, ytterst tunnväggig
keramik med eleganta former, som givit denna
period beteckningen L u n g-s han efter den först
kända fyndplatsen med svart keramik. Utom
keramiken framgrävde man här stadsmurar i form
av pressade jordvallar, vilket tydligt visar
övergången till den följ, bronsålderns stadskulturer,
vilka togo sin början o. 1500 f.Kr. och som
arkeologiskt äro kända främst genom
utgrävningarna vid An-yang, Shang-dynastiens huvudstad i
prov. Honan. B.Sm.
Historia. Kinas äldsta kultur och
första stormaktstid. Den historiska kinesiska
kulturen synes ha framvuxit autoktont, och man har
inga skäl att antaga invandringar. Teorier om
dylika, uppställda av v. Richthofen o.a., ha aldrig
kunnat bevisas. De kinesiska fornsagorna tala först om
3 urtidskejsare, Fu Hi, Shen Nung och Huangti,
och sedan om 3 guldålderskejsare, Yao, Shun och
Yü (o. 2300—2200 f.Kr.); den sistn:s ättlingar
bildade sedan Hia-dynastien (till 1766 f.Kr.). Allt detta
synes vara helt legendariskt. Fr.o.m. den följ,
dynastien S h a n g, även kallad Y i n, grundad av
Cheng Tang, är man på historisk mark. Denna
regerade enl. ortodox kinesisk kronologi 1766—1122
f.Kr., men starka skäl tala för att nedflytta den
till o. 1500—1028 f.Kr. Traditionerna om
Yin-dy-nastiens härskare ha bekräftats av omfattande fynd
av sköldpadds- och benbitar med inskrifter, som
— u —
— 12 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
