Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina - Historia - I krig mot Japan 1937—1945
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINA
Kinesiska flyktingar på
väg till Hong-kong under kinesisk-japanska kriget.
Peiping började den
japanska armén utan
krigsförklaring en allmän
offensiv i n. K. och från
Shanghai inåt
Yang-tsi-dalen. Den japanska
överlägsenheten var stor,
och japanerna lyckades
trots förbittrat motstånd
1937 och 1938 besätta
hela n.ö. K. samt nedre
Yang-tsi-dalen och de
viktigaste hamnstäderna
i s. Se vidare
Kinesiskjapanska kriget 1937—
45. Tvärtemot vad
Japan väntat, gav dock den
kinesiska regeringen icke
upp utan tog sin
tillflykt till Chung-king i
det bergiga inlandet vid
Yang-tsi-kiangs övre
lopp, som under de följ,
krigsåren blev ”det fria
K:s huvudstad”, och fort-
satte härifrån kampen. I de ockuperade områdena
hade Japan redan 1937 etablerat provisoriska
regeringar, och 1940 förmåddes Wang Tsing-wei,
Chiang Kai-sheks gamle rival, att som president
ställa sig i spetsen för en lydregering i Nanking,
som erkändes av Japan och dess förbundna. —
Sedan fronterna stabiliserats, kom kampen att gälla
tillförselvägarna till K., som Japan sökte avskära
för att därigenom betvinga motståndet. Viktigast
voro de småningom besatta hamnstäderna i s.ö.,
vidare järnvägsförbindelsen mellan provinsen
Yünnan och Franska Indokina samt den bilväg,
som 1937—38 byggdes över bergen ned till Burma.
Landvägen över Sin-kiang till Sovjetunionen var
vid sidan av dessa av mindre betydelse. Den
japanska taktiken var desto farligare, som Japan
redan hade tagit landets rikaste och mest
industrialiserade områden. Den kom direkt att beröra
de främmande makterna, som redan förut lidit
svåra avbräck i sin handel på K. En rad
intermezzon hade inträffat, bl.a. när den amerikanska
kanonbåten Panay i dec. 1937 bombarderades av
japanskt flyg. USA och England började nu
mera aktivt ingripa i Fjärran östern och
protesterade kraftigt mot de japanska övergreppen,
samtidigt som de alltifrån 1938 ställde stora
krediter till Chung-king-regeringens förfogande för
inköp av krigsmateriel m.m. Sovjetunionen åter
hade redan i aug. 1937 slutit en
nonaggressions-traktat med K. och beviljade likaledes krediter.
— Det hotande krigsläget i Europa försvårade
emellertid stormakternas möjlighet att ingripa i
K. Sommaren 1939 kunde Japan inleda en
långvarig blockad av de engelska och franska
koncessionerna i Tientsin, som avvecklades först
efter ett år genom engelska och franska
eftergifter. Då hade redan de stora tyska
framgångarna i Europa i grund förändrat läget. I juni
tvingades Frankrike att stoppa leveranserna
genom Indokina, i juli England att temporärt
stänga Burmavägen. I sept. besatte Japan n.
Indokina och kunde därifrån hota s. K. Samma
mån. slöts ett tremaktsfördrag mellan Japan,
Tyskland och Italien om ömsesidigt bistånd,
varvid Japans hegemoni i Östasien erkändes. —
Japans allt aggressivare politik framkallade
emellertid ytterligare motåtgärder från USA. Hjälpen
till K. ökades, och 1940 inleddes en för Japan
ytterst kännbar handelsblockad. Under intryck
härav hårdnade även Englands politik, bl.a.
öppnades Burmavägen på nytt i okt. 1940. 1941
förvärrades alltmer den japansk-amerikanska
motsättningen trots försöken att nå en uppgörelse (se
Japan, sp. 1056 f.). Förhandlingarna gällde till stor
del K:s ställning. Japan krävde ett inställande
av den amerikanska hjälpen till Chung-king,
medan USA fordrade, att Japan skulle utrymma både
Indokina och K. Motsättningen var för stor för
att kunna överbryggas och urladdades i det
japanska blixtanfallet 7/ii 1941 på Pearl Harbor,
som förde K., Japan och USA in i det europeiska
kriget. — Trots att K. nu hade de allierade
makterna till bundsförvanter, förvärrades dess läge
genom de stora japanska framgångarna under
det första krigsåret, då Filippinerna och hela
Bortre Indien invaderades. Särsk. Burmas
erövring var ödesdiger, då härigenom Burmavägen
avskars. Visserligen kvarstod fortfarande
landvägen till Sovjetunionen, som dock sedan juni
1941 var helt upptagen av kriget mot Tyskland
och dessutom bunden av den i april 1941 slutna
neutralitetspakten med Japan. K:s enda
förbindelse med omvärlden blev därför den flyglinje,
som USA organiserade från Indien, vilken
möjliggjorde överförandet av stora mängder
krigsmateriel. — Frontställningen i K. förblev
emellertid i stort sett oförändrad under krigsåren; i den
amerikanska strategien var K. en sekundär
krigsskådeplats, och de japanska huvudstridskrafterna
voro bundna på annat håll. Till offensiva företag
voro de kinesiska trupperna i regel oförmögna.
Genom en kombinerad engelsk-kinesisk offensiv
lyckades man dock 1943—45 återta Burma och
därigenom i jan. 1945 öppna den nybyggda Ledo-
SU 16.
2 — Red. avsl. 50.
— 33 —
— 34 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
