Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina - Konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINA
deller, men det är först senare, som takfallet får
sina svängda linjer. Redan Han-kejsarnas palats
hade den rika planbildning, som återfinnes i
palatset i Peking. Stora muren uppfördes o. 200
f.Kr. men har sedan undan för undan ombyggts
och utbyggts, så att de nuv. äldsta delarna äro
från Ming-perioden. Under seklerna efter Han
fortsattes palats- och tempelbyggandet i de
stiftande huvudstäderna, men intet är bevarat. Nya
arkitektoniska former infördes med buddismens
utbredning, och de första, indiskt inspirerade
pagoderna byggdes. Den tidigaste bevarade är från
523, ett oktogonalt torn med många
sammanpressade våningar och mjukt buktade konturer.
I Shantung har bevarats en annan av de äldsta
byggnaderna, en liten kvadratisk envånings
sten-pagod med fyra portar, vilken kan dateras till
o. 544. I skulpturgrottorna vid Lung-men finnas
pagodmodeller i flera våningar med kvadratisk
grundplan från 500-talet, och det var denna
kvadratiska typ, som i början av Tang-dynastien
utträngde den oktogonala, vilken först efter
mitten av Tang åter blev den vanliga och förekom
rikligt under Sung. De tidiga Tang-pagoderna
utfördes med kraftigt accentuerade gesimser, och
deras formspråk kan delvis återföras på tidigare
träkonstruktioner, som nu äro försvunna i K. men
kunna studeras i Japan (jfr d.o., sp. 1092).
Kinesiska träpagoder ha bevarats från Sung-perioden;
den kanske äldsta bevarade är daterad 1056. Även
Tang-tidens hallbyggande måste främst studeras
i Japan. I K. ha de nästan helt gått till spillo;
endast en har bevarats, som med säkerhet kan
hänföras till tiden (897). Från 900-talet finnas
en del tempelbyggnader i n. K. Mongolkejsarna
av Yüan-dynastien ägnade obetydligt intresse åt
palats- och tempelbyggen. Deras huvudsakliga
kraft användes på befästningsanläggningar. Men
vid början av Ming inträdde en glansperiod för
monumental byggnadskonst, och från denna tid
har också mycket bevarats både i trä och sten.
Många städer fingo nu sin kraftfullt defensiva
karaktär; murarna kring Si-an och Peking
byggdes under 1400- och 1500-talen. Även affärs- och
bostadshus ha någon gång bibehållit sina höga,
rikt dekorerade skärmfasader i träverk. Palatset
i Peking byggdes i anslutning till gamla
palatsanläggningar efter astronomisk plan med
matematiskt harmoniska proportioner och med den
lysande färgrika utsmyckning, som trol. har gett
träarkitekturen dess karaktär ända sedan
Handynastien. Under Ming uppfördes mängder av
träpagoder av den oktogonala typen; under
Man-chu-perioden infördes även den rent indiska
dagoba-typen. Genom Manchu-kejsarnas
centralasiatiska relationer infördes också vissa tibetanska
stilelement i den lamaistiska arkitekturen, t.ex. i
klosteranläggningarna vid Jehol. Men i likhet
med de franska 1700-talsf ormer, som jesuiten
Attiret använde för Sommarpalatset utanför
Peking, fingo de indiska och tibetanska impulserna
ingen betydelse för den traditionella inhemska
arkitekturen, som blev bestämmande ända in på
1900-talet.
Den äldsta kända kinesiska skulpturen
dateras till Shang-Yin-perioden. Det är bl.a. små
marmordjurbilder av symbolisk art, präglade
av en samlad,
odifferentierad, ännu
primitiv men likväl
energisk form. De
ha sin närmaste
motsvarighet i
vissa samtida
bronskärl i monumentalt
stiliserad
djurskepnad. Enstaka
män-niskoframställning-ar höra också till
fynden; deras
stilkaraktär för dem
närmast samman
med liknande
föremål från
Centralamerika. Detta
sammanhang med
stillahavsområdet
framträder
ytterligare i smärre ja-
de- och elfenbensskulpturer. I och med
Shang-Yin-periodens slut avbröts denna tidiga
skulpturproduktion, frånsett vissa jadesniderier. Det
är först under mellersta Chou, som man åter
finner fri figurskulptur (en del gravstatyetter i
brons), och det är först under Han-perioden
man möter en ny, betydande skulptur, i brons,
lera och sten. Bronsskulpturen utgöres
fortfarande främst av djurstatyetter. Leran användes
för de små figurer, som nedsattes i gravarna.
De äro oftast formgjutna men återge ändå med
en intimare, livligare realism det dagliga livet.
Han-periodens betydelsefullaste skulptur är likväl
den i sten. Här finns mindre variation men
samtidigt en storformad stilisering. Detta gäller i
första hand de monumentala väktarfigurer, främst
lejon, som kantade den s.k. ”andevägen” upp mot
de stora gravarna. Man måste ev. räkna med
främmande inflytande. Fram på 400- och 500-talen
ersattes dessa lejon, efter trol. irano-baktriska impulser,
med bevingade lejon och kimäror, vilkas stildrag
slutl. i viss grad överfördes på de buddistiska
väktarlejonen. Djursymbolik möter också i relief
på gravpelarna, men den andra viktiga gruppen
inom Han-periodens skulptur utgöres främst av
de låga planreliefer med rikt illustrerande,
historiskt innehåll, vilka smyckade gravkamrarna,
hu-vudsakl. i Shantung. De mest berömda ha
påträffats i Wu Liang tsT. Enl. annalerna skulle
buddistisk skulptur ha utförts i K. redan i början
av 200-talet; det äldsta bevarade ex. är dock från
338, och det var först med 400-talet och norra
Wei-dynastien, som den stora blomstringen
började, vilken nästan helt förändrade den kinesiska
skulpturens utveckling. Under den första arkaiska
perioden präglas gestalterna av en symbolisk,
abstrakt oberördhet, framhävd av en schematisk
veckstilisering, som är allmän över hela
Centralasien. Denna skulptur kan studeras främst i de
storslagna grottempelkomplexen vid Yün-kang
(452—494) och Lung-men (påbörjade 483 och
fortsatta periodvis till början av 700-talet) med
deras otaliga, ur bergväggen uthuggna figurer.
Från mitten av 500-talet kan man iaktta en
övergångstid, som varade ung. 60 å 70 år, då gestal-
SU 16.
3 — Red. avsl. ”/i 50.
— 65 —
— 66 —
Två lekande figurer. Statyett
från slutet av Chou-perioden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
