Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina - Konst - Litteraturanvisningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINA
utom finner man i Shosoin enstaka glasarbeten,
som måste hänföras till Tang. — Under Sung
frigjorde sig keramiken från förebilderna och
nådde sin egentliga blomstring med enkla, mest
enfärgsglaserade kärltyper. Blomsterdekor
förekom emellertid även. Under Yüan arbetade man
huvudsaki. under samma former som under Sung.
Mot periodens slut inträdde högkonjunktur för
lacksnideriet, vilken fortsatte under Ming. Mot
1300-talets slut grundades en kejserlig
porslinsfabrik i King-tö-chen, platsen för
Ming-porsli-nets rika utveckling under 1400-talet; framför allt
blev det blåvita porslinet en viktig exportartikel.
Vidare utbildades nu den s.k. trefärgsmetoden, och
vid 1500-talets början tog man emaljfärger i bruk
för polykrom dekor. Vid årh:s slut nådde man
fram till en större formrikedom, och kärlen fingo
en mer varierad och rokokomässig karaktär.
Även på andra platser producerades keramik,
mest känt är det vita porslinet, blanc de Chine.
Mot slutet av Ming inträdde en avmattning, som
icke hävdes förrän o. 1700, då det omedelbart
inträdde en ny kulmination. Icke minst de
ostindiska kompanierna stimulerade
porslinstillverkningen. De monokroma glasyrerna
vidareutvecklades; typen sang de bæuf är mest berömd. Även
Sung-keramiken imiterades. Det blåvita porslinet
blev också en av Kang hi-periodens huvudtyper.
Efter denna period fick man mera smak för det
rikt färgdekorerade porslinet, i sht odlades det
polykroma emaljmåleriet på biscuit; detta porslin
indelas vanl. efter grundfärgen i olika familjer,
den gröna, den rosa, den gula, den svarta. Efter
Kien-lung-perioden inträdde stagnation, och under
1800-talet upplevde icke det kinesiska
konsthantverket någon ny blomstring. S.A.
Litt.’. ”The China yearbook” (årl.; senaste 1939);
”Chinese yearbook” (1944); ”China handbook
1937—1945, with 1946 supplement” (rev. ed. 1947);
”China manual”, utg. av A. N. J. Whymant
(1948). — Geologi och geografi:
”Bulletin”, ”Memoirs”, ”Monographs” m.fl.
publikationer, utg. av Geological Survey of China
(Peking) och National Research Institute of Geology.
Academia sinica (Nanking); ”Palaeontologia
sinica” (1922 ff.). — F. v. Richthofen, ”China” (5
bd jämte atlas, 1877—1912); E. Nyström, ”Det
nya K.” (2 bd, 1913—14); G. B. Cressey, ”China’s
geographic foundations” (1934); L. A. Lyall,
”China” (s.å.); Lin Yutang, ”My country and my
people” (1935; sv. övers. 1937); M. Cable & F.
French, ”China, her life and her people” (1946);
T. Ch’én, ”Population in modern China” (s.å.);
G. F. Winfield, ”China, the land and the
people” (1948); P. Chang, ”Agriculture and
in-dustrialization” (1949); Han Shu 24, ”Food and
money in ancient China” (1950). —
Växtvärld: L. Diels, ”Die Flora von Central-China”
(i ”Botanische Jahrbücher”, 29, 1901); H. v.
Han-del-Mazetti, ”Die pflanzengeographische
Gliede-rung und Stellung Chinas” (därst., 64, 1931). —
Djurvärld: C. D. Reeves, ”Manual of the
verte-brate animals of North-Eastern China” (1933);
A. C. Sowerby, ”China’s natural history” (1936),
”The natural history of West China” (1937). —
Förhistoria: J. G. Andersson, ”Gula jordens
barn. Studier över det förhistoriska K.” (1932),
”Researches into the prehistory of the Chinese”
(1943); ”Archaeologia sinica” (1934 ff.); P.
Teil-hard de Chardin, ”Early man in China” (1941).
— H i s t o r i a: H. A. Giles, ”Chinese biographical
dictionary” (1898); H. Maspero, ”La Chine antique”
(1927); H. M. Vinacke, ”A history of the Far East
in modern times” (1928); B. Karlgren, ”K.” (i
”Världshistoria”, utg. av S. Tunberg & S. E. Bring,
15, s.å.), ”Maktkampen i Fjärran östern” (1939);
R. Grousset, ”Histoire de 1’Extréme-Orient” (2 bd,
1929; med stor bibliogr.); L. Wieger, ”Textes
his-toriques” (2 éd. s.å.); O. Franke, ”Geschichte des
chinesischen Reiches” (hittills 4 bd, 1930—48); G.
F. Hudson, ”Europé and China” (1931); H. B.
Morse & H. F. MacNair, ”Far-Eastern
internatio-nal relations” (1928); K. B. Westman, ”Östasien”
(i ”Världshistorien skildrad i dess kulturhistoriska
sammanhang” under red. av H. Almquist, 9, 1934);
C. P. Fitzgerald, ”China, a short cultural history”
(1935) 1 I- Epstein, ”The peoples war” (1939); S.
Henningsen, ”Det fjerne östen og Magternes
Kamp” (1941); J. Homer, ”Dawn watch in China”
(s.å.; sv. övers. ”Gryning över K.”, 1942); E.
Snow, ”The battle for Asia” (1941); L. C.
Goodrich, ”A short history of the Chinese people”
(1943); G. Hogg, ”1 see a new China” (1944); H.
Forman, ”Report from red China” (1945; sv. övers;
1948), ”Changing China” (1948); G. Stein, ”The
challenge of red China” (1945); K. S. Latourette,
”The Chinese, their history and culture” (3 ed.
1946; med rik bibliogr.); P. E. Eckel, ”The Far
East since 1500” (1947; med utförlig litt.-översikt);
R. Payne, ”Chinese awake” (s.å.); A. Clegg,
”New China, new world” (1949; sv. övers, s.å.);
W. Eberhard, ”Chinas Geschichte” (s.å.); J.
Escar-ra, ”La Chine, passé et présent” (s.å.); G. W.
Keeton, ”China, the Far East and the future”
(2 ed., s.å.); M. J. Levy, ”Family revolution
in modern China” (s.å.); ”United States relations
with China” (s.å.); J. de Francis, ”Nationalism and
language reform in China” (1950). — Religion
och filosofi: J. M. de Groot, ”The religious
system of China” (6 bd, 1892—1910);
”Främmande religionsurkunder”, utg. av N. Söderblom, 3
(1908); W. Grube, ”Religion und Kultus der
Chinesen” (1910); E. Chavannes, ”Le T’ai-chan”
(s.å.); R. F. Johnston, ”Buddhist China” (1913);
L. Wieger, ”Histoire des croyances religieuses et
des opinions philosophiques en Chine” (1917); E.
Folke, ”1 drakens skugga” (1923); L. Hodous,
”Buddhism and buddhists in China” (1924); R.
Wilhelm, ”Lao-Tse und der Taoismus” (1925),
”Con-fucius and confucianism” (1931); H. Hackmann,
”Chinesische Philosophie” (1927); K. B. Westman,
”Den kinesiska odlingens huvudepoker” (1929); B.
Karlgren, ”Från K:s tankevärld” (s.å.), ”K:s och
Japans religioner” (i ”Illustrerad religionshistoria”,
1924; dansk uppl. 1948); A. C. Moule, ”Christians
in China before the year 1550” (1930); A. Waley,
”Three ways of thought in ancient China” (1939);
A. Forke, ”The world-conception of the Chinese”
(1925); Feng-Yu-lan, ”A short history of Chinese
philosophy” (1948); H. G. Creel, ”Confucius, the
man and the myth” (1949). — K. S. Latourette,
”A history of Christian mission in China” (1929).
— Jfr Konfucius, litt. —
Litteraturhistoria: W. Grube, ”Geschichte der chinesischen
Lit
— 73 —
— 74 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
