Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinematograf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINEMATOGRAF
Fig. 1. Maltesermekanism för filmens ryckvisa
fram-matning i bildfönstret.
Framkastarhjulet (r), som griper in i filmens perforering,
vrides fram 1/4 varv åt gången av malteserkorset (5), vilket
påverkas av stiftet (4) och låsringen (3). Maltesermekanismen
drives av drevet z. Längst t.h. balanshjul, som
vidmakthåller kontinuerlig rörelse hos maltesermekanismen. I läge
a står filmen stilla, i b har stiftet just kommit i ingrepp med
malteserkorset, och i c sker framkastningen av en filmruta.
Projektionsglödlampans glödtrådar äro vertikalt
ordnade, så att de bilda en ungefär kvadratisk yta.
Denna avbildas av kondensoms linssystem i
projektorns obj&ktiv (se Kinematografi, sp. 92). För
att härvid få högsta möjliga ljusutbyte inställes den
konkava spegeln bakom lampan mycket noga, så
att man på avbildningen av glödtrådarna även ser
en upp- och nedvänd spegelbild av trådarna.
Genom en obetydlig snedställning av spegeln kan
man få spegelbilden att fylla ut mellanrummen
mellan trådarna, så att man får en kompakt vägg
av ljus i den ljusfläck, som belyser filmrutan i
bildfönstret. En i apparaten inbyggd kylfläkt
pressar en kraftig lufström mot bildfönstret, för
att icke filmen skall skadas av värmen från
lampan. Flertalet smalfilmprojektorer för
skolundervisning ha stilleståndsprojektion, en
anordning, med vilken griparmekanismen kan
frikopplas från motorn, så att en stillastående
bildruta kan projiceras synlig på duken. Härvid
inkopplas ett svagt färgat skyddsfilter av glas, som
absorberar en del av värmen från
projektionslam-pan, så att icke den stillastående filmrutan skadas.
Detta filter inkopplas även automatiskt, om
hastigheten av någon anledning minskas så mycket,
att det blir risk för överhettning av filmen.
Griparmekanismen för filmens ryckvisa frammatning
i filmbanan har hos 16 mm stumfilmprojektorn
griparstift på båda sidor om bildfönstret, medan
16 mm ljudfilmprojektorn och 8 mm projektorn
endast har griparstift på ena sidan. Detta beror
på att 8 mm filmen endast göres med
perfore-ringshål utmed ena sidan. Detta gäller även 16
mm ljudfilm, där man varit tvungen att utesluta
ena raden av perforeringshål för att få plats med
ljudregistreringen. För att filmen skall stå
sta
digt i bildfönstret, innehåller filmbanan på båda
sidor smala fjädrar, vilka ligga an med lätt tryck
mot filmens kanter. Objektivet hos en projektor
har normalt ung. dubbelt så lång brännvidd som
hos motsv. kamera. Hos 16 mm projektorn har
objektivet vanl. brännvidder på 35 å 50 mm och
hos 8 mm projektorn 18 å 25 mm.
Projektions-objektiven utgöras i regel av okittade
anastigma-ter, ofta av triplettyp (se Fotografiska objektiv)
med höga ljusstyrkor som 1:2 å 1:1,5.
Inställningen av skärpan hos projektionsbilden på
duken sker genom vridning av objektivet, som sitter
i en s.k. snäckfattning. I en 16 mm projektor
passera ungefär n m film pr min vid normal
körhastighet. Det finns även dubbelprojektorer,
i vilka man omväxlande kan visa både 16 och 8
mm film el. 16 och 9,5 mm. De ha dubbla
filmbanor och frammatningsanordningar, medan alla
övriga organ äro gemensamma. I många länder,
t.ex. Frankrike, användas- 16 mm projektorerna
för visning av underhållningsfilm på de mindre
biograferna. Här användas smalfilmprojektorer av
liknande utförande som normalfilmprojektorerna
och försedda med båglampa i st.f. glödlampa.
Normalfilmprojektorerna äro tunga
och kraftigt gjorda och tåla helt andra
påfrestningar än flertalet smalfilmprojektorer. De göras
oftast för stationärt bruk (bild 3) i särskilda
maskinrum, men det förekommer även
transportabla modeller. Med tanke på brandrisken gälla
särskilda föreskrifter för projektorns
konstruktion, uppställning och användning.
Filmrullarna upptill och nedtill äro skyddade av s.k.
brandkassetter, och i apparaten finnas
brandluckor, som ha till uppgift -att hindra filmens
antändning. Ljuskällan utgöres av en i ett stort
lamphus placerad båglampa, som matas med
likström på 45 å 50 V från en särskild omformare
el. likriktare. Strömförbrukningen är vanl. 20 å
30 A. Ljuset från båglampan samlas från en stor
parabolisk spegel i form av ett konvergerande
ljusknippe genom bildfönstret mot objektivet.
Kolen i lampan frammatas automatiskt av en
motor, och själva ljusbågen avbildas av ett
optiskt system på en vid sidan av apparaten synlig
mattskiva, så att man bekvämt kan kontrollera
och justera inställningen. Många moderna
nor-malfilmprojektorer utrustas med s.k. h ö gin t
en-sitetslampa, som ger ett ännu kraftigare och
intensivare ljus av ung. samma färg som
dagsljuset och som särsk. lämpar sig för projektion
av färgfilm. Kolen äro impregnerade med
metalloxider, och det intensiva ljuset alstras av ett
gasklot i ljusbågen vid det positiva kolet.
Strömförbrukningen är så hög som 40 å 50 A, vilket
naturligtvis medför en kraftig värmeutveckling. Hos
dessa projektorer måste därför filmbanan kylas
med cirkulerande vatten och värmeavledande
”förfönster”. Bild 4 visar kylanordningar, till vilka
även den roterande slutaren hör. Denna har här
utformats som en trumbländare med
fläkt-verkan. Inuti trumbländaren sitta brandluckor (5),
som öppnas automatiskt, när projektorn startar,
och stängas, när den stannar. En liknande
funktion har brandluckan 6. Filmens ryckvisa
frammatning i bildfönstret utföres hos
normalfilmpro-jektorn av ett framkastarhjul, som påverkas av
- 87 -
— 88 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
