Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kindpust - Kindpåsar - Kindpåsgnagare - Kindpåsmöss - Kindpåsråttor - Kindpåsspringmus - Kinds härad - Kinds kontrakt (Göteborgs stift) - Kinds kontrakt (Linköpings stift) - Kinds och Redvägs domsaga - Kindt, Johan Wilhelm - Kineas - Kinell, Gustav - Kinemakolor - Kinematik - Kinematograf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINEMATOGRAF
numera oftast bildl. — Verb: kindpusta,
örfila.
Kindpåsar. Inre k. äro säcklika utbuktningar
från munhålans vägg och finnas hos åtskilliga
gna-gare, ss. hos murmeldjuren, och många apor. Y
1t-r e k. benämnas de hos kindpåsgnagarna
förekommande, på insidan hårbeklädda inbuktningarna från
kindernas utsida. — K. användes till förvaring av
den föda, som ej omedelbart förtäres. Denna
införes med tungan i de inre och med framfötterna
i de yttre k.
Kindpåsgnagare, en grupp nord- och
mellanamerikanska gnagare, som utmärkas därigenom, att de
äro försedda med yttre kindpåsar. Hit räknas 2
fam., kindpåsmöss och kindpåsråttor (se dessa ord).
Kindpåsmöss, Heteromy’idae, fam. av ordn.
gnagare, slanka djur med lång svans och förlängda
bakfötter. Till fam. räknas
kindpåsspring-musen, Dipod’ omys phillip’ si, som förekommer i
Kaliforniens, Texas’ och Mexicos öknar och
gräver underjordiska hålor; den lever av växtdelar.
Hit räknas även kängurumössen,
Pero’di-pus, med starkt förlängda bakben. De förekomma i
ofruktbara trakter i s. Nordamerika.
Kindpåsråttor, Geomy’idae, fam. av ordn.
gnagare, klumpiga former med kraftiga ben och
framfötterna utbildade till grävorgan. De leva
underjordiskt och göra stor skada. G o f f e r n,
GPo-mys bursa’rius, förekommer i Mississippibäckenet,
där den gör skada genom att förstöra trädrötterna.
Till k. höra även rotråttorna*.
Kindpåsspringmus, art av fam. kindpåsmöss*.
Kinds härad i sydligaste Västergötland,
Älvsborgs län, omfattar socknarna Ljushult,
Hilla-red, Sexdrega, Roasjö, Redslared, Ullasjö, örsås,
Revesjö, Holsljunga, Mjöbäck, Älvsered,
Mårda-klev, Kalv, ö. Frölunda, Håcksvik, Sjötofta,
Am-björnarp, Mossebo, Tranemo, Nittorp, Ljungsarp,
ölsremma, Dalstorp, Hulared, S. Äsarp, Månstad,
Länghem, Dannike, Tvärred, Marbäck,
Finne-kumla, S. Säm, Gällstad och Grönahög samt
Svenljunga köping; 2,206,81 km2, därav 2,049,74
land; 28,596 inv. (1949). K. tillhör Kinds och
Redvägs domsaga, Svenljunga och Ulricehamns
fögderier samt utgör Kinds kontrakt. — Namnet,
betygat från 1270 som Kind, är ett subst. med
bet. ätt, folkstam, som övergått till att beteckna
det av denna bebodda området. Det har trol.
föregåtts av namnet på en person el. släkt.
Se ”Ortnamnen i Älvsborgs län”, 7:1 (1919),
sid. 1. P.;Er.
Kinds kontrakt i Göteborgs stift omfattar Kinds
hd i Västergötland och består av följ. 9
pastorat: Mjöbäck, Älvsered och Holsljunga;
Svenljunga, örsås, Revesjö, Redslared och Ullasjö;
Sexdrega, Roasjö, Ljushult och Hillared;
Länghem, Dannike, Månstad och S. Äsarp; Gällstad,
S. Säm och Grönahög; Tvärred, Marbäck och
Finnekumla; Dalstorp, Hulared, Nittorp,
ölsremma och Ljungsarp; Tranemo, Mossebo,
Ambjör-narp och Sjötofta; Kalv, Håcksvik, Mårdaklev
och ö. Frölunda; 28,596 inv. (1949). J.C.
’ Kinds kontrakt i Linköpings stift omfattar
Kinda hd (utom Tidersrum) i Östergötland och
består av följ. 5 pastorat: Kättilstad och
Tjärstad; Horn och Hycklinge; Vårdnäs; Kisa och
V. Eneby samt Hägerstad och Oppeby; 14,433
inv. (I949)-
Kinds och Redvägs domsaga i Älvsborgs län,
under Hovrätten för Västra Sverige, omfattar
utom Kinds och Redvägs härader även
Ulricehamns stad och utgör ett tingslag med
tingsställen i Svenljunga och Ulricehamn, det sistn.
tillika kansliort; 43,740 inv. (1949).
Kindt, Johan Wilhelm, ståletsare vid Wira
bruk 1749—58. Till börden tysk och tillhörande en
på vapenområdet känd Solingen-släkt inkallades
K. genom Fredrik I:s förmedling. Ett stort antal
värj- och hirschfängar-klingor från denna tid äro
ornerade och signerade av K. (sign.: I.W.K.).
Ki’neas (lat. Ci’neas), grekisk vältalare från
Thessalien, anlitades av konung Pyrrhos i
diplomatiska värv, bl.a. som fredsunderhandlare med
Rom efter slaget vid Ausculum (279 f.Kr.). Man
tillskriver K. den berömda karakteristiken av
Roms senat som ”en samling konungar”.
Kinell’, Erik Gustav, överstelöjtnant (1847—
1935), nedlade ett betydande arbete inom Svenska
eldbegängelseföreningen (hedersled. 1929), vars
centralstyrelse han tillhörde 1912—29, därav som
ordf, fr.o.m. 1915, samt efter 1929 inom dess
Stockholmsavd.
Kinemakolor [c-kå’lår], fotogr., se Färgfilm, sp.
965.
Kinematfk (av grek. ki’nema, rörelse), fys., av
A. M. Ampère införd beteckning för en avd. av
mekaniken. Med k. förstås i allm. läran om
kropparnas rörelser utan hänsyn till orsakerna
(kraft, tröghet). Jfr Dynamik. K. i den här
angivna betydelsen sysslar sålunda med beskrivning
av kropparnas rörelser, sådana de äro från rent
analytiskt-geometrisk synpunkt; den är en
geometrisk rörelselära (ty. Phoronomie). Dess
grundbegrepp äro läge och tid, dess viktigaste
hjälpmedel den analytiska geometrien. Re.
KinematograT (till grek. ki’nema, rörelse, och
grafein, skriva), kinoprojektor, apparat för
projektion av kinematografisk film för
framställning av rörliga bilder. Betr. k:s princip se
Kine-matografi, betr, filmformaten se Film, sp. 539 f.
Jfr Projektionsapparat. — För skol- och
amatörbruk tillverkas k. som
smalfilmprojekto-rer för 8 och 16 mm film och för kommersiellt
bruk som normalfilmprojektorer för
den 35 mm breda normalfilmen. Praktiskt taget
alla normalfilmprojektorer äro numera avsedda
för visning av ljudfilm*. Av
smalfilmprojektorer-na göras amatörapparaterna för 8 mm film som
stumfilmprojektorer, medan 16 mm apparaterna
kunna erhållas både som stum- och
Ijudfilmpro-jektorer.
Smalfilmprojektorerna göras relativt
små och lätta, så att de lämpa sig för transport
och visning i hem, skolor och föreningar (se bild
1 och 2 på pl.). I regel är smalfilmen brandfri,
varför inga speciella säkerhetsföreskrifter gälla
för dess visning, som fallet är med den
brandfarliga normalfilmen. Projektorn drives med en
inbyggd elektrisk universalmotor för lik- och
växelström. Ljuskällan utgöres av en elektrisk
glödlampa på 100 å 200 W hos de mindre
projektorerna och upp till 500 å 700 W för de större.
- 85 -
— 86 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
