Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinetiska gasteorien - Kinetisk energi - Kinetoskop - King - King, James
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KING
ka el. mekaniska gasteorien, den
lärobyggnad, som söker beskriva gasernas egenskaper,
utgående från antagandet, att gasernas smådelar,
molekylerna, befinna sig i beständig rörelse. Den
första ansatsen i denna riktning finner man hos
D. Bernoulli, som i sin 1738 utkomna
”Hydrodyna-mica” under sådan förutsättning härledde Boyles
lag. Genom A. Krönigs och R. Clausius’
fruktbärande arbeten i mitten av rSoo-talet lades grunden
till den egentliga k., som därpå bragtes till
fulländning framför allt av J. C. Maxwell och L.
Boltz-mann. — Enl. k. röra sig molekylerna i rätliniga
banor, tills de sammanstöta ant. sinsemellan el.
med det gasen begränsande kärlets väggar. Dessa
stötar äro fullkomligt elastiska; de äga rum utan
energiförlust. Vid sammanstötning mellan två
molekyler inbördes kan dock ett energi- el.
impulsutbyte inträda, varvid i allm. för båda molekylerna
rörelseriktningen och hastigheten ändras. Vid alla
dylika processer antages den klassiska mekanikens
lagar vara giltiga. Molekylerna tänkas i allm.
bortstöta varandra med krafter, som först vid ytterst
kort avstånd mellan molekylerna bli märkliga.
Vid stöten närmas molekylerna varandra, tills de
nått ett visst minimalt avstånd, varpå de fjärmas.
Detta medför, att molekylerna kunna uppfattas
som fullst. elastiska klot, vilkas diam, är =
medelavståndet vid stöten. Molekylernas rörelse är
fullkomligt oordnad, och i varje oändligt liten del
av gasen ändras tillståndet beständigt. Betraktas
åter en ändlig del av gasen, befinna sig i denna
alltid ett stort antal molekyler, och vad som kan
iakttagas är den sammanlagda verkan av alla
molekylerna. Denna verkan kan statistiskt beräknas
med hjälp av sannolikhetskalkylen. Är N antalet
molekyler pr volymenhet, m massan av varje
molekyl och c dess hastighet, så är gasens-tryck, vilket
uppkommer genom molekylernas stötar, p = | • N •
• m • c2, där strecket över c2 anger, att medelvärdet
på kvadraten på samtliga förekommande
hastigheter tagits. Av uttrycket för gasens tryck kunna
lätt Boyles, Daltons, Avogadros och Gay-Lussacs
lagar (jfr Gas) härledas. Det framgår även av
tryckformeln, att medelvärdet av gasmolekylernas
kinetiska energi och därmed även gasens totala
värmeinnehåll är proportionellt mot den absoluta temp.
I gasen förekomma alla möjliga hastigheter hos
molekylerna, men vissa hastigheter äro mera
förefintliga än andra, och över huvud äro de
företrädda hastigheterna fördelade enl. en viss lag,
för vilken J. C. Maxwell härlett ett uttryck (M a
x-Wells fördelningslag), som inom k.
spelar en betydelsefull roll. Med användning av denna
lag kan man bl.a. visa, att medelhastigheten hos
molekylerna är direkt proportionell mot
kvadratroten ur den absoluta temp. och omvänt proportionell
mot kvadratroten ur molekylvikten. I
nedanstående tab. är den beräknade storleken av
medelhastigheten och den sannolikaste hastigheten
angiven för några gaser vid en temp. av o°C.
Medelhastighet
(i m/sek)
Sannolikaste
hastighet
(i m/sek)
Luft .......................... 447 397
Kväve ......................... 453 406
Syre .......................... 425 377
Väte ... ...................... 1698 1508
K. tillåter en beräkning av molekylernas fria
medelvägslängd (l), d.v.s. den sträcka, som
en molekyl i medeltal tillryggalägger mellan två
på varandra följ, sammanstötningar. Man finner
l = -—-—vt––där o är molekylernas diam. Då
\f2‘ N • no2’ J
N är proportionell mot tätheten och denna mot
trycket, är sålunda l omvänt proportionell mot trycket.
Den är vid gaser av rumstemp. och atmosfärstryck
av storhetsordningen 105 cm. Antalet stötar, som
en molekyl i medeltal utför pr sek, kallas
stötta 1 e t (Z), och Z är = j = \f2- Nno2 • c. Med k:s
tillhjälp är det även möjligt att beräkna gasernas
inre friktion, värmeledning och diffussion.
Teorien har icke endast givit resultat, som stämma
med tidigare erfarenhet, utan även förmått ange
lagbundenheter, som först genom senare
undersökningar kunnat verifieras. Sålunda för k. till det
överraskande resultatet, att den inre friktionen i en
gas är oberoende av gasens tryck. De första, som
i teorien tagit hänsyn till attraktionskrafterna
mellan molekylerna, äro M. Reinganum och W.
Su-therland. över de urartade förhållandena vid
extremt låga tryck har i sht M. Knudsen utfört
undersökningar. G. Jäger har gjort framgångsrika
försök att utvidga teorien till att även omfatta
vätskorna, och A. Einstein och v. Smoluchowski
ha tillämpat teorien på den brownska
molekylar-rörelsen. — Litt.: O. E. Meyer, ”Die kinetische
Theorie der Gase” (2 Aufl. 1899); J. D. van der
Waals, ”Die Continuität des gasförmigen und
flüs-sigen Zustandes” (2 Aufl., 2 bd, 1899—1900); G.
Jäger, ”Die Fortschritte der kinetischen
Gastheo-rie” (2 Aufl. 1919); L. Boltzmann, ”Vorlesungen
über Gastheorie” (3 Aufl., 2 bd, 1923); J. H. Jeans,
”The dynamical theory of gases” (4 ed. 1925). Re.
Kinetisk energi, av den engelske fysikern W. J.
M. Rankine införd beteckning för rörelseenergi
(se Energi).
Kinetoskop [ki- el. ci-å’p] (till grek. kinei’n, sätta
i rörelse, och skopeYn, se), en av T. A. Edison
uppfunnen apparat, som kan sägas vara en
föregångare till kinematografen. Edison påbörjade
1887 en serie försök att konstruera en apparat, som
skulle kunna kombineras med fonografen, så att
samtidigt bilder och ljud skulle kunna
reproduceras. Ett led i detta arbete var konstruktionen av
k., som 1893 visades på världsutställningen i
Chicago. K. utgjordes av ett tittskåp, vilket
automatiskt igångsattes vid inläggandet av ett mynt. Ett
med en särskild apparat på fotografisk väg
upptaget, 30 m långt filmband med seriebilder matades
ryckvis fram förbi synfältet med en hastighet av 48
bilder i sek. Det belystes med en glödlampa, som
medelst en roterande sektorskiva avbländades
under bildväxlingen. Bilderna betraktades med en
lupp. Re.
King (eng.), konung, kung; person av mycket
hög ställning, t.ex. k. of industry, industrikung. —
King Cole, mytisk kung, förekommande i
engelska barnkammarrim och sagor. — King Cotton, i
USA:s sydstater populär personifikation av deras
huvudprodukt bomullen (cotton) under
negerslaveriets dagar.
King, James, från 1643 Lord E y t h i n,
— 109 —
— no —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
