Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinesisk-japanska kriget 1937—45 - Kinesisk kronologi - Kinesisk potatis - Kinesisk ros - Kinesisk spjutgran - Kinesiskt grönt - Kinesisk tideräkning - Kinesisk trädgårdsstil - Kinesiskt talgträd - Kinesiskt vax - Kinesjma - Kinestetisk - Kinetik - Kinetisk - Kinetiska gasteorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINESISK KRONOLOGI
från Kanton-området längs Si-kiang till Wu-chou,
därefter med huvudstyrkorna mot Liu-chou samt
med mindre del längs Kuei-kiang mot Kuei-lin
och längs Si-kiang mot Nan-ning. Hotet från
japanska styrkor tvingade de amerikanska
flygstyrkorna successivt och med huvuddelen i sept.
till omgruppering inåt landet (Kun-ming m.fl.
platser). Kuei-lin togs 10/n. I början av dec.
var även vägen från Liu-chou till Indokina
öppnad efter framryckning från såväl Liu-chou som
n.ö. Indokina. Därmed var teoretiskt en
landförbindelse öppnad från Korea till Singapore och
Burma. På gr. av de kinesiska gerillastyrkorna
och bombningarna från de amerikanska
flygstyrkorna torde det dock ha varit svårt att hålla
denna förbindelse öppen. Järnvägarna voro
mycket illa åtgångna. Större betydelse än dessa
torde förbindelserna längs floderna och
landsvägarna ha haft. Landsvägar och broar
förbättrades och nybyggdes av japanerna.
Mot slutet av 1944 nådde den japanska
ockupationen i Kina sin största omfattning (se skiss).
Under slutet av 1944 och början av 1945
försämrades emellertid det japanska väldets läge
avsevärt. Flottan förintades i okt. 1944. På
Filippinerna, som togos i början av 1945, baserat
amerikanskt flyg behärskade sjöfarten längs
Kinas sydöstkust. Ledovägen öppnades i jan. s.å.,
och stora mängder materiel strömmade denna
väg in i Kina, varigenom bl.a. de 35 kinesiska
divisionerna i Yünnan kunde utrustas. Även i
Kina övergick initiativet till de allierade. I maj
igångsattes en kinesisk offensiv från Yünnan
mot Nan-ning och kusten s.ö. därom, med resultat
att japanernas korridor till Indokina skars av.
Under våren och sommaren utrymde japanerna
Kinas sydöstkust med undantag för Swatou och
Amoy. Därjämte drogos stora styrkor tillbaka
från s. om Yang-tsi-kiang till n. Kina,
Manchu-kuo och Korea. Kinesiska styrkor återtogo
områdena, allteftersom japanerna utrymde dem.
Efter kapitulationen 2/g s.å. gåvo sig de japanska
trupperna i Kina successivt.
Kommunisterna i Kina. Efter
överenskommelse 22/ø 1937 ställde sig kommunisterna
under ledning av Chiang Kai-shek för att
bekämpa japanerna. Deras huvudbas var under
hela kriget n. Shensi med Yen-an som centrum.
Här bildades 8:e armén. Chiang Kai-shek torde
emellertid redan tidigt ha insett det hot mot
hans regering, som en stark kommunism innebar.
Efter diverse tvister besatte därför hans
trupper gränsen till det av kommunisterna
behärskade området samt började en blockad av
området. Intet av den hjälp, som från de
västallierade tillfördes Kina, kom kommunisterna till
del. — I Anhuei, Kiangsi och Chekiang
organiserades 1937 den kommunistiska 4:e armén kring
resterna av de kommunister, som sedan
inbördeskriget funnos kvar i denna del av Kina. Armén
insattes i striden sommaren 1938 på
centralregeringens sida. Efter Nankings och Han-kous
erövring stannade 4:e armén kvar inom området
och organiserade gerillastyrkor. Förhållandet
mellan centralregeringen och kommunisterna var
dock ej gott. Strider förekommo. Sålunda blev
en stor del av 4:e armén i jan. 1941 i Anhuei
slagen av centralregeringens där kvarlämnade
styrkor. — Kommunisternas motstånd mot
japanerna hade främst formen av gerillakrig. Inom
de av japanerna ockuperade områdena
organiserades s.k. antijapanska baser, i n. Kina främst
i Shansi och Hopei och i mell. Kina n. och s.
om Yang-tsi-kiangs nedre lopp. Från dessa
baser behärskades oftast hela landsbygden, medan
städerna med omnejd och förbindelselinjerna
höllos av japanerna, vilka ofta utförde
rensnings-aktioner mot gerillastyrkorna. De största
utfördes 1941—42, då som förut påtalats,
stridshand-lingar vid fronterna voro av ringa omfattning.
1944 beräknades de av kommunisterna
organiserade arméerna och gerillastyrkorna uppgå till
mellan 500,000 och 600,000 man. Därjämte fanns
en omfattande lokalbunden folkmilis.
Beväp-ningen var otillräcklig, och det som fanns var
ofta ”hemmagjort”. — Den kommunistiska
aktiviteten minskades något under slutet av kriget.
En uppladdning ägde rum. Efter den japanska
kapitulationen vägrade det röda Kina att lyda
Chiang Kai-sheks order. En kapplöpning om
övertagandet av japanernas vapen vidtog.
Härvid hade kommunisterna fördel av att stora delar
av de japanska styrkorna vid denna tidpunkt
dragits tillbaka till n. Kina. Genom den ryska
invasionen i Manchukuo i aug. 1945 och
avväp-ningen av därvarande japanska styrkor tillfördes
det kommunistiska Kina ytterligare materiel,
vilket var en förutsättning för den vändning det
därefter inträdande inbördeskriget i Kina tog (se
Kina, sp. 36 ff.). S.E.B.
Kinesisk kronologi, se Cykel 3).
Kinesisk potatis, art av batatsläktet*.
Kinesisk ros, art av släktet Hibis’cus*.
Kinesisk spjutgran, art av släktet
Cunning-ham’ia*.
Kinesiskt grönt, en från Kina härstammande
lackfärg, som framställes ur vissa växter,
tillhörande brakvedsläktet.
Kinesisk tideräkning, se Cykel 3).
Kinesisk trädgårdsstil, se Trädgårdskonst.
Kinesiskt talgträd, art av släktet Sa’pium*.
Kinesiskt vax. Vissa sköldlöss, ss. de
östasiatiska och ostindiska vaxsköldlössen, arter av
släktena Eric’er os och Ceroplas’tes, avsöndra ett vitt
och rent vax, k., vilket förr användes i Kina vid
tillverkning av vaxljus och till medicinskt bruk.
Kinesjma [kinjä’Jmu], stad i Ivanovoområdet,
RSFSR, vid Volga och 80 km n.ö. om Ivanovo;
75,378 inv. (1939; 16,500 1923). Textil- och
kemisk industri.
Kineste’tisk (till grek, kinein, sätta i rörelse,
och aisHhesis, förnimmelse), som hänför sig till
rörelseförnimmelser*. — Kinestetiskt sinne,
det rörelsesinne, som genom förnimmelser från
olika delar av kroppen ger besked om lemmarnas
ställning el. läge samt rörelser i förh. till varandra.
Kineti’k (av grek. kinei’n, sätta i rörelse),
fys., i allm. beteckning för en underavd. av
dynamiken*, omfattande den egentliga
rörelseläran med hänsyn tagen till rörelsens orsaker.
Kine’tisk (av grek, kinetikos’, hörande till
rörelsen, av kinei’n, röra; jfr Kinematograf), fys., som
hänför sig till en kropps rörelse (jfr Kinetik).
Kinetiska gasteorien, även kallad d y n a m i
s
— 107 —
— 108 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
