Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kirchhoffs lagar el. regler - Kirchhoffs strålningslag - von Kirchner, Oskar - Kirchner, Ernst Ludwig - Kiresün - Kirgiser - Kirgishäst - Kirgisistan, Kirgisernas el. Kirgisiska SSR - Kirgis-kazaker - Kirgisrepubliken - Kirgisstäppen - Kir-Hareset (Kir-Heres) - Kiril (Kyrill)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KIRCHHOFFS STRÅLNINGSLAG
det mellan strömstyrka, motstånd och
elektromo-torisk kraft vid ett förgrenat elektriskt
ledningssystem. Lag I: i varje förgreningspunkt är den
älgebraiska summan av strömstyrkorna i de olika
grenarna = o, om de mot förgreningspunkten
riktade strömmarna räknas positiva, de motsatt
riktade negativa. Lag II: i en sluten strömslinga
är den algebraiska summan av produkterna av
motstånd och tillhörande strömstyrka i de slingan
sammansättande grenledningarna = den
algebraiska summan av de elektromotoriska krafterna i
desamma, om strömmarna och de elektromotoriska
krafterna räknas positiva, då de äro riktade i en
viss omloppsriktning, negativa, då de ha motsatt
riktning. Re.
Kirchhoffs strålningslag [kir’xhåfs], en av G. R.
Kirchhoff 1859 funnen lagbundenhet, som utsäger,
att förhållandet mellan emissions- och
absorptions-förmågan vid en given temp. och för strålning av
en given våglängd är för alla kroppar lika stort
och = en absolut svart kropps emissionsförmåga
vid samma temp. och våglängd. Jfr Strålning.
von Kirchner [kir’%nar], Oskar, tysk botanist
(1851—1925), fil. dr i Breslau 1874, prof, vid
lantbrukshögsk. i Hohenheim vid Stuttgart 1881.
K. undersökte olika sädesslags mottaglighet för
svampskador, utgav ”Die Krankheiten und
Be-schädigungen unserer landwirtschaftlichen
Kul-turpflanzen” (1890, 3 Aufl. 1923; ital. övers. 1906)
och var red. för ”Zeitschrift für
Pflanzenkrank-heiten” 1916—24. Sina största insatser gjorde
han som fytobiolog, utgav ”Blumen und
Insekten, ihre Anpassungen aneinander und ihre
ge-genseitige Abhängigkeit” (1911) och det brett
anlagda verket ”Lebensgeschichte der
Blüten-pflanzen Mitteleuropas” (60 h., 1904—42; tills,
med E. Loew och C. Schröter). — Litt.: J.
Beh-rens, ”O. K.” (i ”Berichte der Deutschen
bota-nischen Gesellschaft”, 43, 1925). A.Hr.
Kirchner [kir’xnar], Ernst Ludwig, tysk
målare (1880—-1938), ledare för den i Dresden 1903
bildade konstnärsgruppen ”Die Brücke”. K., som
1916 överflyttade till Schweiz, var en av Tysklands
ledande expressionister i sina storstads- och
cirkusbilder och schweiziska landskap.
Kiresün, stad i Turkiet, se Giresun.
Kirgi’ser (turk, kirghiz), turkiskt folk i
Centralasien. Namnet har intill senaste tid använts som
generell beteckning för två i fråga om språk och
lednadssätt besläktade, men i avseende på
ursprung och fysisk typ skilda folk:
kazak-kir-g i s e r och kar a-k i r g i s e r el. egentliga k.
Benämningen kara-kirgiser (svarta k.) är numera
ur bruk, i sht som deh aldrig använts av folket
självt. Det kallas nu endast k., och
kazak-kirgiser-na endast kazaker*. — K. (i inskränkt mening,
600,000) äro till största delen bosatta inom
Kirgi-sistan och i den kinesiska prov. Sin-kiang el.
öst-turkestan, i Pamir och Tien-shans dalar. De äro
nomader, med framför allt get, får, jak och häst
som husdjur. De bo i jurtor, vanl. kallade ak öj
(”vita huset”). K. höra till den turanska gruppen
av turkfolk. De källas av kineserna burut och av
ryssarna bergskirgiser. Deras urhem var i
Jenisej-dalen, där ännu ett fåtal lever. K. uppdelas i två
stora delar: ongkol (”högra handen”) och songkol
(”vänstra handen”), dessa med ytterligare
uppdel
ning i klaner. K. äro sunnitiska muhammedaner,
men många av de gamla schamanistiska riterna
leva kvar bland dem. Kvinnorna äro mycket fria
och behöva varken bära slöja el. undvika att visa
sig för män. Till det yttre ha k. starkt mongoliska
drag. K., som tala ett rent turkiskt språk, äga
én ganska omfattande folklig litteratur, med
huvudvikten lagd på episk hjältediktning. [G.JglG.Lm.
Kirgishäst, hästras, se Hästar, sp. 1268.
Kirgisista’n, K i r g i s e r n a s el. Kirgisiska
S S R, socialistisk sovjetrepublik i asiatiska
delen av Sovjetunionen; 196,900 km2; 1,459,301 inv.
(1939). K. är ett bergland, omfattande v. delen
av Tien-shan med sjön Issyk-köl. Befolkningen
bestod 1939 till 66 °/o av kirgiser, 12 % av
ryssar, 11 °/o av uzbeker och 6 °/o av ukrainare.
Kirgiserna och uzbekerna äro muhammedaner
och till största delen boskapsuppfödande
nomader. Den odlade arealen uppgick 1942 till 12,250
km2. Bergsbruket lämnar stenkol (1,383,000 t
1940), kvicksilver, bly, guld, silver m.m.
Kommunikationsnätet är otillfredsställande men under
utbyggnad. 1939 voro c:a 30% av befolkningen
analfabeter, men undervisningsväsendet går raskt
framåt. Huvudstad Frunze (92,659 inv. 1939).
K. ingick under 2:a årh. f.Kr. i hunnernas
välde och sedan 500-talets slut, då namnet K. för
f.g. omnämnes, i chakassernas rike. 758
erövrades K. av ujgurerna. 840 störtade kirgiserna
uj-gurernas rike. 1207 erkände K. frivilligt
mongolernas välde men blev 1368 åter oavhängigt.
Efter kortvarigt dsungariskt välde i K. 1723—50
erövrades det i början av 1800-talet av
uzbek-riket Kokand och underkuvades 1876 liksom detta
land av ryssarna. I mots. till kazakerna, som
av ryssarna felaktigt benämnts kirgiser, kallades
K:s stammar för kara-kirgiser. 1916 reste sig
kirgiserna för att frigöra sig från Ryssland.
Resningen nedslogs men återuppflammade
under revolutionen 1917 och fortsatte till 1920,
då K. erövrades av bolsjevikerna och anslöts till
Turkestanska sovjetrepubliken. 1924 omdanades
K. till Karakirgisiska autonoma området inom
Kazakska sovjetrepubliken och 1927 till Kirgisiska
autonoma sovjetrepubliken, som ingick i RSFSR.
1936 blev K. unionsrepublik. Ney ;A.Pe.
Kirgis-kazaker, se Kazaker.
Kirgisrepubliken, se Kazakstan. — Jfr
Kirgi-sistan.
Kirgisstäppen, avloppslöst stäpp- och
ökenområde, utfyllande nästan hela Kazakstan*.
Ungefärliga gränser: i n. vattendelaren mot Irtysj, i ö.
Altai och Tien-shan, i s. Syrdarja, Aralsjön och
Ust-Urt-platån, i v. Uralfloden. C:a 2 mill. km2.
Den s., ökenartade delen kallas Hungerstäppen.
Kir-Hareset (Kir-Heres), bibliskt namn på
staden Kerak*.
Kiril’ (K y r i 11), bulgarisk prins (1895—1945),
son till tsar Ferdinand och bror till Boris III.
Då Boris i aug. 1943 avled och efterträddes av
den sexårige kronprins Simeon, bildade K. tills,
med prof. Filov och general Misov ett
regent-skapsråd, som bemyndigade den nya regeringen
Bosilov att fortsätta en politik i nära samverkan
med Tyskland. Regentskapsrådet avsattes, sedan
Bulgarien i okt. 1944 hade kapitulerat för ryska
armén. K. ställdes liksom de övriga medl. av
— 135 —
— 136 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
