Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kitosamin, d-glykosamin - Kitt - Kittafåglar - Kittel, 1. Rudolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KITTEL
rens skal vid kokning med konc. saltsyra. Ur
k. erhålles vid behandling med salpetersyrlighet
ett ojäsbart socker, k i t o s, C6H10O5.
Kitt (från ty.; avljudsform till kåda), en vanl.
av flera ämnen bestående, degartad substans med
förmåga att binda vid underlaget och att hårdna.
Någon sträng begreppsskillnad mellan k. och
sådana ämnen som cement, lim, klister,
tätnings-pastor, mur- och gipsbruk kan knappast göras;
likväl räknar man till k. icke gärna sådana
bin-demedelsblandningar, som äro lättflytande, och
icke heller sådana, som sakna fasta
utfyllnads-medel. — Med avseende på sättet för hårdnandet
skiljer man mellan smält kitt (på basis av
hartser, schellack, carnaubavax, konstgjorda
termoplaster o.s.v.), vilka anbringas i varmt
tillstånd och genast vid avkylningen få sin fulla
hårdhet; avdunstningskitt, vilka innehålla
ett bindemedel i lösning och som hårdna i
samma mån som lösningsmedlet avdunstar el.
bort-diffunderar, samt reaktionskit t, vilkas
verkan beror på en omkristallisation el. på en kemisk
reaktion mellan komponenterna el. mellan dessa
och luftens syre el. kolsyra. Åtskilliga
mellanformer mellan dessa grupper finnas dock.
Typiska smältkitt äro guttaperka- och
kautschukkitt, som kunna bestå av
guttaperka (resp, kautschuk), schellack och hårdvax
(i proportionen 2:2:1), samt hartskitt
(schellack, litopon och terpentin, 6:1:1). Ett
glasbildande smältkitt, vilket trots sitt namn hellre bör
hänföras till reaktionskitten, består av en
blandning av pulveriserad borax, kvartspulver och
blyoxid (1:2:4). — Ett renodlat avdunstningskitt
är cellulosakitt, vilket i form av den handelsvara,
som kallas plastiskt trä, består av
nitro-cellulosa el. celluloid, upplöst i en blandning av
aceton, etylacetat och butylacetat, med trämjöl
som utfyllnadsmedel. Vissa limkitt stå på
gränsen till reaktionskitt, t.ex. en blandning av
animaliskt limpulver, cement (el. gips), vatten
och trämjöl (i:3:3:4); dyl. k. användas för
lagning av stengolv och för fastsättning av
vägg-pluggar. Till mellangruppen i fråga hör även
kaseinkitt, som kan bestå av kasein, cement,
vatten och kalk (2:513:2) och som är användbart
bl.a. för lagning av stenvaror och keramik.
Vidare linoljekitt (fönsterkitt), vilket består
av kokt linolja och krita (3:17), ev. med någon
tillsats av zinkoxid el. mönja som accelerator,
samt m ö n j e k i 11, användbart bl.a. som
tätnings-medel för rörförbindningar; det kan bestå av en
blandning av mönja, blyvitt och lerpulver (2:5:3),
utrörd med linoljefernissa. Hårdnandet
sammanhänger med linoljans oxidation under
inverkan av luftsyret. — Bland de egentliga
reaktionskitten tilldra sig oxikloridkitten ett
stort intresse, både teoretiskt och praktiskt.
Deras verkan baserar sig på reaktioner mellan vissa
flervärda metalloxider och motsv. el. besläktade
klorider. Hit hör magnesiakitt, som kan
tillredas ant. enbart av magnesiumoxid och 50-%
magnesiumkloridlösning el. av magnesia, gips
och magnesiumkloridlösning (4:2:1); ämnet
användes dels som golvbeläggningsmassa, dels som
k. för lagning av keramik. En annan variant är
zinkoxiklorid, som på analogt sätt kan
SU 16.
6 — Red. avsl. u/t 50.
— l6l —
tillblandas av zinkoxid och zinkkloridlösning,
vilket med glaspulver som tillsats förr användes
som tandfyllningsmedel. Med oxikloriderna äro
oxifosfaten nära besläktade. Ett k. av
denna typ, vilket kännetecknas av stor hårdhet och
som användes både som tandfyllningsmedel och
för laboratorieändamål, består av en sintrad
och pulveriserad blandning av zinkoxid,
magnesiumoxid och vismuttrioxid jämte en
koncentrerad lösning av monofosforsyra, delvis
neutraliserad med zink- och aluminiumföreningar. Ett
dyl. k. kan få en tryckhållfasthet av intill 1,300
kp/cm2. Liknade hårdhet kan även uppnås med
blandningar av fosforsyrelösning och
finpulveri-serad kvarts. — Till reaktionskitten höra
ävenledes de blandningar, som framställas av färsk
blyoxid (el. mönja) och glycerin (5:1) och
vilkas hårdnande beror på bildning av blyglycerat.
Hit höra även de mer el. mindre eldfasta v a
t-tenglaskitten (av vattenglas jämte
pulveriserad tungspat och chamotte). Hårdnandet beror
väsentligen på att luftens kolsyra utfäller
kisel-syra ur vattenglaset. Definitionsmässigt bör man
till reaktionskitten även hänföra de
värmehärdan de plastkitten. En täml. syrafast typ
av dessa kan tillredas av fenolhartspulver (el.
-lösning) med asbestmjöl som bindemedel (1:1 å
3:5). — Exempel på k. av mera obestämd
karaktär lämnas av t j ä r k i 11 (stenkolstjära, kalk
och svavel, 10:3:1), som understundom användes
för tätning av fogar i avloppsledningar, samt av
j ä r n k i 11. Verkan av sistn. blandning, som
består av fuktigt järnpulver med tillsats av c:a
1 % salmiak, består väsentligen i att salmiaken
alstrar en häftig korrosion hos järnpulvret, som
härvid delvis övergår till järnoxid, varvid det
sväller och tätt utfyller de porositeter hos
gjut-godset man med k:s tillhjälp vill dölja. A.Lg.
Kittafåglar, UrocisYa, nötkråkorna närstående
släkte av fam. kråkfåglar, omfattande 6 arter från
s.ö. Asien, med tjock, i spetsen krökt näbb och
mycket lång, graderad stjärt. Hit hör
stjärt-k i 11 a n, U. erythrorhyn’ cha, som har huvud, hals
och kräva svart, nacken blåvit, ryggen ljusbrun
med violblå skiftning, vingarna hyacintblå med
vita spetsar, undersidan blåvit och stjärtpennorna
blå med vita spetsar. Näbben är korallröd,
fotterna blekröda. Kroppslängden är c:a 650 mm,
varav stjärten upptar 420 mm. Flykten påminner
om skatans, födan utgöres av insekter och
frukter, och boet bygges i träd. Denna art
förekommer i Kina. H.
Kittel. 1) Rudolf K., tysk teolog (1853—
Stjärtkitta.
— 162 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
