Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kittel, 1. Rudolf - Kittel, 2. Gerhard - Kitteldal - Kittel-hatt, -hjälm - Kittelprov - Kittelsen, Theodor - Kittendorff, Johan Adolf - Kittilä - Kittim - Kittlaren - Kittsubstans - Kitulpalm - Kitzberg, August - Kitzbühel - Kitzbühelalperna - Kiu-kiang - Kiung-chou, Kiung-shan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KITTELDAL
1929), prof, i GT:s exegetik i Leipzig 1898—1924.
Påverkad av J. Wellhausen fullföljde han dennes
teorier om Moseböckernas textkritiska problem i
radikal riktning (”Geschichte der Hebräer”, 1888
—92; senare uppl. med titeln ”Geschichte des
Vol-kes Israel”). Av K:s övriga arbeten märkas ”Die
Religion des Volkes Israel” (1921), ”Israels
religionshistoria” (s.å.) samt kritiska uppl. av ”Biblia
hebraica” (2 bd, 3 ed. 1937). Självbiogr. i ”Die
Religionswissenschaft der Gegenwart in
Selbst-darstellungen”, 1 (1925). [K.Gw]S.N.
2) Gerhard K., den föreg:s son, teolog (1888
—1948), prof, i NT:s exegetik i Greifswald 1921,
i Tübingen 1926—45 (några år under 1940-talet
förflyttad till Wien). K. blev 1945 avsatt från
sitt ämbete men återinsattes kort före sin död.
K. lade i sitt vetenskapliga arbete huvudvikten
vid utforskandet av den judiska religionens
historia samt den israelitiska och judiska religionens
förhållande till kristendomen. Av K:s skrifter
må nämnas ”Die Probleme des palästinischen
Spätjudentums und das Urchristentum” (1926),
”Die Religionsgeschichte und das Urchristentum”
(1932, Olaus Petri-föreläsningar i Uppsala 1931;
sv. övers. 1933), ”Die Judenfrage” (1933). K. var
även utg. av ”Theologisches Wörterbuch zum
Neuen Testament”, I—4 (1932—42). K.Gvu.
Kitteldal, se Dal, sp. 864.
Kittel-hatt, -hjälm, se Hjälm.
Kittelprov, rättshist., se Gudsdom.
Kitt’elsen [c-], Theodor, norsk konstnär (1857
—1914), debuterade som utpräglad realist med
målningen ”Strejk” (1879) men fann med sina ill. till
Asbjörnsens sagor sitt egentliga område, de
norska folksagorna. I sina teckn. och akvareller till
folksagor och fantasimotiv, ss. ”Troldskab”, ”Folk
og Trold”, gör han med sin groteska fantasi och
sin elementära känsla för mystik det fantastiska
livslevande, men samtidigt äger han en träffande
iakttagelseförmåga och nyckfull humor och satir.
— Litt.: H. Thiis i ”Ord och bild”, 1928. M.Bjn.
Kitt’endorff, Johan Adolf, dansk litograf
(1820—1902), utförde bl.a. ill. till verket ”Billeder
efter danske Malere” och var en av grundläggarna
av den litografiska firman I. W. Tegner &
Kitten-dorff, vilken även medverkade för svensk bokkonst.
KittTlä, kommun i Lapplands län, Finland;
8,238 km2; 6,460 inv. (1946; 0,8 inv. pr km2),
finsktalande. Åkern upptar 12 km2 (0,1 °/o av arealen),
skogsmarken 6,678 km2. I K., vid gränsen mot
Muonio kommun, finns ett av Finlands högsta
fjäll, Pallastunturi, 820 m högt, utnyttjat som
vintersportort. I ö. delarna finnas flera
järn-malmsfyndigheter (Porkonen, Pahtavaara m.fl.),
hittills icke bearbetade. Under 2:a världskriget
förhärjades K. svårt av den retirerande tyska
armén men har i huvudsak återuppbyggts. Mdn.
Kittim, GT:s benämning på Cypern, se Kition.
Kittlaren, anat., cli’toris, se Könsorgan.
Kittsubstans, anat., se Intercellularsubstans.
Kitulpalm, art av släktet C ar y o’ta*.
Kitzberg, August, estnisk författare (1855—
1927), började sitt författarskap med den
romantisk-historiska berättelsen ”Maimu” (1889) och
gick sedan över till realistisk folkskildring i
no-vellsaml. ”Külajutud” (”Byberättelser”, 5 bd,
Teckning av Th. Kittelsen i ”Troldskab”, 1887.
1915—21). K:s betydelse ligger framför allt i
att han grundat det moderna estniska dramat.
Med hans skådespel ”Tuulte pöörises” (”I
vindvirvel”, 1906) öppnades teaterbyggnaden
Vane-muine i Dorpat. Höjdpunkten i K:s och den
estniska dramatikens historia är hans
mystik-fyllda allmogedrama ”Libahunt” (”Varulv”, 1912),
som också spelats i grannländerna. Utöver de
nämnda verken böra framhållas bl.a. skådespelen
”Püve talus” (”I Püve-gården”, 1910), ”Kauka
Jumal” (1915) och ”Laurits” (1919) samt de fint
humoristiska minnesböckerna ”Ühe vana
tuuletal-laja mälestused” (”Ihågkomster av en gammal
vindböjtel”, 2 bd, 1924—25). B.Ko.
Kitzbühel [kit’sbyl], stad i Tyrolen i Österrike,
i övre Leukental c:a 760 m ö.h. och vid järnvägen
Wien—Innsbruck; c:a 3,000 inv. K., som har
storslagna omgivningar, är en omtyckt semester-,
vintersport- och kurort (järnkällor och gyttjebad).
Kitzbühelalperna [kifsbyl-], alpgrupp i Tyrolen,
n. om Hohe Tauern och ö. om floden Ziller. Högsta
topp är Kreuzjoch, 2,559 m ö.h.
Kiu-kiang, stad i prov. Kiangsi, Kina, vid
Yang-tsi-kiang och n. om sjö Po-yang-hu; c:a 80,000
inv. K. är en av Kinas viktigaste exporthamnar
för te och har den största marknaden för porslin
från King-tö-chen; dessutom export av ris och
papper. Traktathamn 1862.
Kiung-chou [-cå’o], K i u n g-s han, huvudstad på
ön Hainan, Kina, nära öns n. kust; 45,700 inv.
(1931). Hamnstad är Hai-kou. K. blev tillgängligt
för utländsk handel 1858 men fick verkliga
handelsförbindelser först 1876.
— 163 —
— 164 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
