Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klages, Ludwig - Klagodag - Klagomuren - Klagovisorna el. Jeremias klagovisor - Klagshamn - Klagshamns cementverks ab. - Klagstorp (socknar) - Klagstorp (samhälle) - Klagstorp (gods) - Kalipeda - Klaj, 1. Johann - Klaj, 2. Johann - Klam - Klamath - Klami, Uuno - Klammer - Klamp - Klampare - Klampenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLAMPENBORG
terkunde” (1926) och ”Der Geist als
Wiedersa-cher der Seele” (3 bd, 1929—32). — K. har som
föreläsare besökt Sverige. F.Kr.
Klagodag kallades förr den minnesgudstjänst, som
vid en konungs frånfälle firades i hela riket. Enl.
uppgift av S. Bælter i ”Historiska anmärkningar
om kyrko-ceremonierna” (1762) skola sådana k.
ha firats sedan 1500-talet. Vid Oskar H:s död 1907
utbyttes k. mot ”sorge- och åminnelsegudstjänst”.
Klagomuren, hebr. kö’tel maar^bi, v. muren,
kallas en 48 m lång och 18 m hög sträcka av
den v. grundmuren till den muhammedanska
tempelplatsen, al-Haram asch-scharif, i Jerusalem,
vilken är den enda resten av judarnas tempel, i
det att de undre lagren av de stora
kvaderste-narna säkerligen härröra från det herodianska
templet. Vid k. ha judar ständigt samlats (särsk.
sabbater och festdagar) för att sörja över
Jerusalems och gamla förbundets undergång, men
då muren även ingår i den muhammedanska
helgedomen, tillåta araberna endast motvilligt detta,
och svåra, delvis blodiga sammanstötningar ha
ägt rum mellan araber och judar vid k. Nat.
förbis mandatkommission sökte finna en lösning
på svårigheten, och 1931 bestämdes, att muren
och platsen framför den voro arabernas, men
judarna hade tillåtelse att på bestämda tider där
förrätta sin andakt med för tillfället uppsatt nödig
rituell utrustning. I det av FN 1949 framlagda
medlingsförslaget mellan araber och judar i
samband med staten Israels upprättande föreslås, att
k., liksom övriga heliga platser i Jerusalem, skall
ställas under internationell kontroll. [O.JK.Gw.
Klagovisorna el. Jeremias klagovisor,
se Jeremia.
Klagshamn, samhälle i Skåne, se Västra
Klags-torp.
Klagomuren i Jerusalem.
SU 16. — 193 —
7 — Red. avsl. 17/< 50.
Klagshamns cementverks ab. bedrev i
Klagshamn, Malmöhus län, rörelse vid kalkbrott,
kalkugnar, cementfabrik, gasbetongfabrik och
sten-huggeri. Bolaget grundades 1896 under namnet
Klagstorps kalkbrotts ab. och erhöll namnet K.
1922. Rörelsen nedlades 1939 i samband med
rationalisering inom cementindustrien. Området
med där befintliga byggnader inköptes 1943 av
Kockums mekaniska verkstads ab.
Klagstorp, socknar i Malmöhus län, se Västra
Klagstorp och östra Klagstorp.
Klagstorp, samhälle i östra Klagstorps* sn i
Skåne.
Klagstorp, gods i N. Kyrketorps, Hagelbergs
och Sjogerstads socknar i Skaraborgs län, s. om
Skövde, omfattar 950 ha, därav 365 åker med
ett taxeringsvärde av 718,500 kr.
Huvudbyggnaden av trä i två våningar anses vara uppförd
under senare hälften av 1600-talet. Under
1600-och 1700-talen tillhörde K. medl. av ätterna
Lil-liehöök och Sparre. Efter att sedan flera ggr
ha växlat ägare förvärvades det i mitten på
1800-talet av P. Dyrssen, som där grundade en
lantbruksskola 1863. Sedan 1925 äges K. av
Skaraborgs läns hushållningssällskap, som självt driver
jordbruket, lantbruksskolan och en
jordbruksför-söksstation. — Namnet skrevs 1390 i
Klaxx-torp. Det innehåller gen. av ett fsv. mansnamn
Klak(r) samt thorp, nybygge (se M. Lundgren,
”Svenska personnamn från medeltiden”, 1892—
1934, sid. 150). P.;Er.
Klaipéda, litauiska namnet på Memel.
Klaj. 1) J o h a n n, tysk pedagog och författare,
se Clajus 1).
2) J oh ann K., författare (1616—56),
stiftade jämte G. Ph. Harsdörffer och S. v. Birken i
Nürnberg det litterära sällskapet Die Schäfer an
der Pegnitz, som särsk. odlade herdedikten. K.
skrev även psalmer och bibliska skådespel. — Litt.:
A. Franz, ”J. K.” (1908).
Klam, förbindelselänk å kätting, se Schackel.
Klamath, indianstam i s. Oregon (1,100 medl.
1945), språkligt nära besläktad med modoc. I
olikhet med modoc har k. alltid levat på fredlig fot
med de vita. Liksom en del andra folk i detta
område föra de alltjämt en ganska primitiv tillvaro
som fiskare och samlare.
Klam’i, U u n o Kalervo, finländsk tonsättare (f.
1900), bedrev musikstudier vid Helsingfors
mu-sikinst. 1920—24, i Paris 1924—25 och i Wien
1928—29. Sedan 1932 är K. musikkritiker i
”Hel-singin sanomat”. K. företräder i sina
kompositioner den atonala modernismen. Bland hans verk
för orkester må nämnas två symfonier, Symphonie
enfantine, Karelsk rapsodi, Havsbilder,
Kalevala-svit, Psalmus (för kör och orkester), en
violinkonsert m.m.
Klämmer, parentestecknet [ ] och
sammanfatt-ningstecknet }.
Klamp, grovt trästycke, ofta sådant som fästes
vid andra för att hophålla el. förstärka, träklabb;
stycke rundtimmer (jfr Klampare).
Klampare (jfr Klamp), vid brädgårdar anställd
arbetsförman, som är sysselsatt med virkets
sortering.
Klam’penborg [-bår], stationssamhälle c:a 10
— 194 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
