Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kleen, 1. Johan af - Kleen, 2. Richard - Kleen, 3. Emil (läkare) - Kléen, 4. Emil (författare, tidningsman) - Kleen, 5. Nils - Kleen, 6. Tyra - Kleen, 7. Else (Gwen) - Kleen, 8. Willy - Klefbeck, Ernst - Klefberg, Hilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLEFBERG
för Göta kanal och ledde 1850—63 som chef
byggandet av Nationalmuseum i Stockholm. K.
var led. av ett flertal kommittéer, bl.a. av 1856
och 1864 års kommittéer för huvudstadens
befästande. E.Bz.
2) Herman Fredrik Richard K., den föregis
son (1841—1923), blev 1874 legationssekr. i Wien
men avgick 1877 ur aktiv tjänst. Ekonomiskt
oberoende ägnade han sig efter avskedstagandet bl.a.
åt folkrättsligt förf.-skap och utgav ”Om
krigs-kontraband” (1888; fra. uppl. 1893),
”Neutralitetens lagar” (2 bd, 1889—91, fra. uppl. 1898—1900),
”Krigets historia ur folkrättslig synpunkt” (1906),
”Röda korset” (s.å.), ”Kodificerad handbok i
krigets lagar” (1909) samt ”Kodificerad framställning
i mel-lanfolklig rätt” (3 bd, 1911—20). K.
framträdde även som donator för fosterländska
ändamål. K.
3) Emil Andreas Gabriel K., den föregis bror,
läkare (1847—1923), fil. dr i Uppsala 1875, med.
dr i Wien 1883, med. hedersdr i Uppsala 1907;
praktiserande läkare i Stockholm och Karlsbad. K.
utgav bl.a. ”Handbok i massage” (1888—90, flera
uppl., senast 1923), en monogr. över Swedenborg
(2 bd, 1917—20), i vilken hävdas, att denne led
av sinnessjukdom, samt åtskilliga samlingar
tem-peramentsfulla och kvicka socialpolitiska kåserier,
”Ströftåg och irrfärder hos min vän Yankee
Doodle” (2 bd, 1902—03), ”Stora fejder i blod”
(1912), ”Små fejder i bläck” (s.å.) m.fl. C.
4) Johan Emil Kléen, den föregis kusins son,
författare och tidningsman (1868—98), född i Höör,
studerade en tid vid Lunds univ. Efter journalistår
i Kristianstad och Stockholm inträdde K. 1897 i
”Dagens nyheter”s avläggare i Malmö,
”Malmötid-ningen”. K., som redan som skolpojke flitigt
ägnat sig åt versskriveri, debuterade 1892 i
studentkalendern ”Från Lundagård och
Helgona-backen”, en litterär manifestation av tidens
radikala lundaintelligentsia, den s.k. Tua-bohemen. I
denna uppmärksammade krets kring Bengt
Lid-forss svarade K. jämte Axel Wallengren för det
livligt uppskattade poetiska inslaget. 1893 utkom
K:s första diktsaml., ”Helg och söcken”, följd
av ”Vildvin och vallmo” (1895) och ”Jasminer”
(1898). Dessutom utgav han novellsaml. ”Mogen
sommar” (1896) och prosaberättelsen ”Fru
Margit” (s.å.) och under pseud. Antonio
”Profiler från 1896 års folkriksdag” (1896). ”Valda
dikter” utgåvos 1907, med förord av A.
Strindberg. Som lyriker röjer K., jämte högt uppdriven
versifikatorisk talang och melodiöst behag, ett
omedelbart och okomplicerat sångartemperament,
där den idylliska grundtonen hämtat sin bästa
inspiration från det leende hemlandskapet kring
Ringsjön. Mot denna sida i hans väsen bryter
sig en ungdomlig revoltlusta mot religiösa och
sociala fördomar. K. hade tidigt känt sig dragen
till franska och engelska symbolistkretsar och
ivrade för att i svensk litteratur omsätta
deka-dentbetonade fin-de-siècle-stämningar. Idoler och
förebilder voro framför allt Baudelaire, Verlaine
och Swinburne men också Richepin och Rollinat.
K., vars diktning snabbt åldrats, har sitt största
intresse som receptiv och tidstypisk bohempoet,
men han har även sin givna plats bland skånska
naturlyriker, mellan A. U. Bååth och Ola Hansson
å ena sidan, V. Ekelund och A. Österling å den
andra. — Litt.: Nils Ludvig, ”Markens melodi”
(1937); S. P. G. Bengtsson, ”E. K.” (i ”Ord och
bild”, 1938), ”A. Strindberg och E. K.” (i ”Svensk
litteraturtidskr.”, s.å.). S.Btn.
5) Nils Richardsson K., son till K.2),
jordbrukare (f. 25/io 1872), examen från Tekniska
högskis avd. för kemisk teknologi 1894,
agronomexamen vid Ultuna 1896, agr. hedersdr vid
Lant-brukshögsk. på Ultuna 1949. Sedan 1897 äger
och brukar K. Valinge i Södermanland, vilken
egendom utvecklats till ett verkligt
mönsterjordbruk, särsk. på beteskulturens område. K. var
led. av 1917 och 1918 års fodermedels- och
pro-duktionskommittéer och 1918 led. av
Lantbruks-rådet. K. är även led. av Lantbruksakad. [Hj.P.jEo.
6) Tyra K., den föregis syster, målarinna
(f. 29/s 1874), elev av bl.a. Max Klinger, har
företagit vidsträckta resor genom Europa, Afrika,
Indien och Amerika. Hennes illustrationer till
egna böcker (”Ni-Si-Pleng”, 1924, ”Mudras”, s.å.,
”Vajang”, 1930, ”Tempeldanser”, 1931, m.fl.) och
andras utmärkas av en sprudlande rik fantasi,
som gärna arbetar med visionära motiv. Stilen
i hennes arbeten är utbildad under inflytande av
den östasiatiska konst och kultur, som hon
under sina resor stiftade bekantskap med. [G.S.lS.Sm.
7) El se K., dotter till K.3), författarinna (f.
26/2 1882), har under sign. G w e n medarbetat i
stockholmspressen, sedan 1914 i
”Stockholms-tidn.”, och utg. bl.a. ”Kvinnor och kläder” (1910),
”Släktens kvinnor” (1914), ”Det stora spelet”
(1915), ”Hur där såg ut. över England till
Frankrike 1916” (1917) samt böcker i huslig ekonomi.
I ”Skyddshemmen” (1936) tog hon upp frågan
om samhällets ungdomsvård och har sedermera
i olika sammanhang företagit starkt
uppmärksammade angrepp på den svenska fångvården, bl.a.
i samlingsverket ”Fången, människan, straffet”
(1944). — G.4) 1926 m. statsrådet Gustav Möller. C.
8) Carl William (W i 11 y) K., den föregis
bror, militär, författare (f. 31/s 1884), officer vid
Svea art.-reg. 1905, kapten vid Generalstaben
1922, överste på reservstat 1936, avsked 1944;
fil. kand. 1946, fil. lic. 1948. K. var lärare i
krigshistoria och strategi vid Krigshögsk. 1918—28
samt chef för kommunikationsavd i
Generalstaben 1926—32. Han var medarbetare i ”Nya
dagligt allehanda” 1936—38, red. för tidskr. ”Flyg”
1938—48 och är sedan 1939 medarbetare i
”Vecko-journalen”, där han under 2:a världskriget
gjorde sig känd för mycket klarläggande översikter.
K. har bl.a. utg. ”Tankar och teser i
försvarsfrågan” (1935) och ”Nordens förenta stater”
(1942; tills, med K. Petander & A. örne). S.E.B.
Klefbeck, Ernst Alarik, präst (1866—1950),
teoretisk teol. examen i Uppsala 1889, praktisk
teol. examen 1890, kyrkoherde i Sofia församling
i Stockholm 1917—38. K. utövade en
omfattande social verksamhet, bl.a. inom fattigvården
och nykterhetsrörelsen. Han tillhörde 1907—23
Stockholms stadsfullmäktige och var 1912—37 led.
av F.k. (socialdemokrat).
Klefberg, Hilda Amalia, skådespelerska (1845
—1912). K. antogs vid tolv års ålder som elev
hos E. Stjernström vid Mindre teatern, där hon
debuterade 1858 som Celine (Scribe). Efter några
— 221 —
— 222 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
