Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klorhydriner - Klorider - Kloris - Klorit - Kloritfyllit - Kloritgruppen - Kloritisering - Kloritoid - Kloritskiffer - Klorkalcium - Klorkalium - Klorkalk, blekkalk - Klorkautschuk - Klorknallgas - Klorkväve - Klormagnesium - Klormetaller, metallklorider - Klormetan - Klormonoxid - Klornatrium - Klornatron - Klorocka - Kloroform - Kloroformliniment - Kloroformprov - Klorofycéer - Klorofyll - Klorofyllkropp, kloroplast - Klorogensyra - Klorokurorin - Kloromycetin, kloramfenicol - Kloroplast - Kloroplatinasyra - Kloropren - Kloros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLOROS
vändes som lösningmedel för lacker och
hartser. G.J.
Klori’der, saltsyrans salter, se Klor.
Kloris, grekiskt kvinnonamn, se Chloris.
Klori’t, kem., se Klor.
Kloritfyllit, geol., se Fyllit.
Kloritgruppen, se Glimmermineral, sp. 827 f.
Kloritise’ring, petrogr., process, varvid järn- och
magnesiumrika silikat omvandlas till kloritmineral
el. varigenom andra mineral ersättas av klorit.
Kloritoi’d, Fe2Al4(OH)4[Si4Al4O20 • 2Fe(OH)2,
mineral av sprödglimmergruppen. K. är vanl.
utbildad i bladformiga aggregat och förekommer i
metamorfa skiffrar.
Kloritskiffer, en mjuk, svartgrön, skiffrig,
me-tamorf bergart, som huvudsaki. består av klorit.
I mindre mängder ingå ofta andra mineral, ss.
kvarts, epidot, magnetit och granat.
Klorkalcium, kem., se Kalciumföreningar.
Klorkalium, kem., se Kaliumsalter.
Klorkalk, b 1 e k k a 1 k. Leder man klor över
släckt kalk, erhålles en förening av
kalciumhy-poklorit, kalciumklorid och kalk av växlande
sammansättning, t.ex. CaO,Ca(OCl)Cl, aqua, som
är den väsentliga beståndsdelen i teknisk
klorkalk. K. är ett vitt pulver med karakteristisk
lukt. Liksom alla hypokloriter avger k. lätt syre
och verkar därför kraftigt oxiderande. Vid
inverkan av svavel- el. saltsyra utvecklas klor.
Produkten bedömes efter den utvecklade
klor-mängden. Ren kalciumhypoklorit avspaltar 40%
klor enl. formeln CaOCl2 + 2HCI = H2O + Cl2.
Teknisk klorkalk är c:a 30-procentig. I direkt
solljus avger k. syre. Samma sönderdelning äger
rum, om en k.-lösning uppvärmes med vissa
oxider el. hydroxider, vilka ha katalytisk verkan.
K. användes som blekmedel för pappersmassa
och textilvaror samt som desinfektionsmedel
(d e s i n f e k t i o n s k a 1 k). Sedan flytande klor
kommit i marknaden, har den dock mer och
mer trängt ut k. K. brukades i 1 :a världskriget
för oskadliggörande av senapsgas. K. tillverkas
i kvaliteten purum som apoteksvara (sv. farm.
calx chlora’ta) samt i teknisk kvalitet. Den
senare förpackas i träfat om 50, 100 och c:a 230
kg samt i plåttrummor om c:a 140 och 170 kg.
Sveriges import var 1946 c:a 8,000 t till ett värde
av c:a 1,2 mkr. [G.J.]El.
Klorkautschuk, kem., se Kautschuk, sp. 1103.
Klorknallgas, kem., se Klor.
Klorkväve, NC13, en ytterst explosiv kemisk
förening, som bildas vid inverkan av klor på
ammoniak. NH3 + 3 Cl2 = NC13 + 3 HC1. K. är en gul
olja med stickande lukt, sönderfaller
explosionsartat vid kontakt med lätt oxiderbara organiska
föreningar, el. ofta redan vid blotta beröringen,
i sina båda gasformiga element, under utveckling
av 320 kcal värme per kg.
Klormagnesium, kem., se Magnesiumsalter.
Klormetaller, metallklorider, kem., se
under resp, metaller.
Klormetan, kem., se Metylklorid.
Klormonoxid, kem., se Klor.
Klornatrium, kem., se Koksalt.
Klornatron, kem., se Klor.
Klorocka, art av fam. egentliga rockor*.
Kloroform j-årm’] (till klor* och form, en förk.
av formyl*), CHC13, triklormetan, upptäcktes
1831 av Liebig och samtidigt av Soubeiran,
fram-ställes genom inverkan av klorkalk på etylalkohol
el. aceton el. genom partiell reduktion av
koltetra-klorid med zink och svavelsyra. K. är en klar,
färglös, flyktig vätska med egendomlig lukt och
söt smak. Kokpunkt 6i°. Spec. v. 1,498.
Obetydligt löslig i vatten, blandbar med alkohol och eter.
Sönderdelas vid inverkan av luft och särsk. av
ljus under bildning av saltsyra och fosgen, som är
mycket giftig. För att förhindra k:s sönderdelning
tillsättes 1 % absolut alkohol. K. användes i
första hand vid narkos, vidare som lösningsmedel för
kautschuk samt som extraktionsmedel för eteriska
oljor. G.J.
Kloroformliniment, populärt medel vid
sjukdomstillstånd med värk i muskulatur, rygg och
leder (”reumatism”), strykes på huden och
verkar hudretande och smärtlindrande. K.
innehåller som verksamma substanser kamfer och
kloroform.
Kloroformprov, se Cailletets kloroformprov.
Klorofycéer, Chloroph^ceae, se Grönalger.
Klorofyll’ (till grek, chloros’, ljusgrön, och fyllon,
blad), se Växtfärgämnen.
Klorofyllkropp, klo ro pl as t, se Cell, sp. 1065.
Klorogensyra [-je’n-], förekommer i te och kaffe,
i vilka alkaloiden koffein delvis är kemiskt bunden
vid k., som själv är en förening av 1 molekyl
kaffesyra och 1 molekyl k i n a s y r a.
]
Klorokruori’n, se Blodfärgämnen.
Kloromyceti’n, kloramf e n i c o 1, med.,
anti-bioticum, framställt ur en från ett jordprov i
Venezuela isolerad strålsvampart, Streptomy’ ces
Vene-zue’lae, även framställt syntetiskt. De första
rapporterna om k. publicerades 1947. K. prövades
1948 på Malacka med god effekt vid fall av typhus
abdomina’lis, en sjukdom, mot vilken man tidigare
ej haft något specifikt läkemedel. K. har dessutom
visat sig verksamt mot en mängd andra bakteriella
infektioner, delvis sådana som man tidigare ej
kunnat behandla specifikt, bl.a. fläcktyfus och
undulantfeber, samt mot vissa virusinfektioner,
bl.a. viruspneumoni. K. användes i form av
kapslar för intagning. Skadeverkningar äro hittills
okända. A.G.
Kloroplast’, bot., se Cell, sp. 1065.
Kloroplatinasyra, kem., se Platinaföreningar.
Kloropre’n, kem., se Kautschuk, sp. 1100.
Kloros [-å’s] (av grek, chloros’, blekgrön). 1) Bot.,
olika sjukdomstillstånd hos växter, kännetecknade
av nedsatt el. utebliven bildning av klorofyll,
varför bladen bli bleka till vita och livskraften
nedsatt på gr. av minskad förmåga till
kolsyre-assimilation. K. kan framkallas av otillräcklig
belysning el. näringsrubbningar, ss. brist på järn
(järnkloros) och kväve el. för stark
kalk-giva till kulturväxter (k a 1 k k 1 o r o s); orsaken
— 293 —
— 294 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
