Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kloros - Klorotisk - Klorpentoxid - Klorpikrin, triklornitrometan, nitrokloroform - Klorsilver - Klorsilverpapper - Klorsoda - Klorsulfonsyra, sulfuryloxiklorid - Klorsvavel - Klorsyra - Klorsyrat kali, kaliumklorat - Klorsyrlighet - Klorur - Klor-vatten, -väte, -vätesyra - Klorzink - Klose, Friedrich - Klosett - Klosländor, näbbsländor, skorpionflugor - Kloster - Kloster, S:t Peters - Kloster (socken) - Klosterlasse - Klosterlilja - Klosterlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLOROTISK
till sistn. k. är ej fullt utredd men förmodas
sammanhänga med försörjningen med järn.
Ärftlig k. kan yttra sig som fullständig oförmåga
att bilda klorofyll (klorofyllmutanter hos t.ex.
sädesslagen), sådana plantor bli över huvud taget
ej livsdugliga, el. lokalt utebliven
klorofyllbildning, vilket orsakar vitbrokiga
(panaschera-d e) blad, en många gånger uppskattad egenskap
hos prydnadsväxter. Panaschering kan också bero
på infektiös k. och bl.a. orsakas av vira (se
Virus och Mosaiksjuka). Bin.
2) Med., se Bleksot. — Egyptisk k., se
An-cylostoma.
Klorotisk [-rå’-], adj. till kloros*.
Klorpentoxid, kem., se Klor.
Klorpikrin, triklornitrometan, n i t r
o-kloroform, CC13NO2, framställes genom att
behandla pikrinsyra (därav namnet) med klorkalk
el. natriumhypoklorit. Färglös, täml. lättrörlig
vätska. Kokpunkt 113° fryspunkt—6q°2.
Svårlös-lig i vatten, lättlöslig i organiska lösningsmedel.
Sönderdelas icke av vatten, utspädda alkalier och
syror. Verkar starkt retande på ögon och
andningsorgan (se Stridsgaser). Användes för
bekämpande av skadeinsekter.
Klorsilver, kem., se Silversaker.
Klorsilverpapper, se Fotografiskt papper.
Klorsoda, kem., se Blekmedel.
Klorsulfonsyra, sulfuryloxiklorid,
SO3HC1, är svavelsyrans klorid. K. framställes ur
svaveltrioxid och klorväte och är en färglös,
frätande syra, med stickande lukt, spec. v. 1,79 och
kokpunkt 156°. Ryker i beröring med luften,
sönderdelas häftigt av vatten enl. formeln SO3HC1
+ H2O = H2SO4 + HC1.
Klorsvavel, kem., se Svavel.
Klorsyra, kem., se Klor.
Klorsyrat kali, kaliumklorat, se
Kaliumsalter.
Klorsyrlighet, kem., se Klor.
Kloru’r, äldre beteckning för klorföreningar med
lägre klorhalt, medan dylika med högre klorhalt
kallades klorider. Sålunda kallades FeCl2
järn-klorur, nu ferroklorid, och FeCl3 järnklorid, nu
ferriklorid. S2C12 kallades svavelklorur, riktigare
svavelmonoklorid, och SC12 svavelklorid, riktigare
svaveldiklorid.
Klor-vatten, -väte, -vätesyra, kem., se Klor.
Klorzink, kem., se Zinkföreningar.
Klose [klå’za], Friedrich, tysk tonsättare
(1862—1942). Elev av bl.a. A. Bruckner verkade
K. först i Basel och München men överflyttade
senare till Locarno. Påverkad av Berlioz har
han komponerat operan ”Ilsebill”, en mässa,
oratorier, symfoniska dikter, en stråkkvartett m.m.
K. utgav ”Meine Lehrjahre bei Bruckner” (1925).
— Litt.: H. Knappe, ”F. K.” (1921).
Klosett’ (eng. closet, fra. closet, dim. till fra.
clos, instängt rum), ett inomhus anordnat avträde.
Av de- två vanligaste systemen av k., torrklosetten
och vattenklosetten, anses numera endast det
senare fylla alla hygienens fordringar. Vid
vatten-klosetter (eng. water closet, förk. w.c.) innehåller
k.-stolen ett bäcken, merendels av porslin, i vil-
Kloslända.
ket före begagnandet befinner sig vatten. Från
bäckenet bortspolas latrinen genom en
vattenspol-anordning. Avloppsröret från k. är medelst ett
vattenlås avspärrat från bäckenet. A.Lg.
Klosländor, näbbsländor, s k o r p i o
n-flugor, Mecop’tera, en liten, med nätvingarna
nära besläktad insektordning, utmärkt i sht
genom det vertikalt ställda och långt näbblikt
utdragna huvudet och
den hos hannen till
ett tånglikt
parnings-organ ombildade sista
bakkroppsleden.
Antenner långa och
trådlika. Mundelar
bitande. Båda vingparen
äro hos släktet
Pa-nor’pa lika och smala,
hinnaktiga. K. träffas
på buskar o.d. och
livnära sig liksom
larverna av rov.
Förvandlingen är
fullständig. Larverna leva i
jorden och likna
mycket fjärillarver. I
Sve
rige förekomma 5 arter, av vilka den vanligaste
är Panorpa commu’nis, som har svartfläckiga vingar
och en kroppslängd av 13—14 mm. — Till k.
hän-föres även släktet snösländor*. S.Bgtn.
Kloster, se Klosterväsen.
Kloster, S:t Peters k., församling i Lund*.
Kloster, före Vi 1907 socken, sedan dess
församling i Eskilstuna*.
Klosterlasse, se Laurentius Nicolai.
Klosterlilja, art av snöklocksläktet*.
Klosterlund, boplats från äldre stenåldern vid
Bölling Sö, Jylland. K. var den första boplats
från preboreal tid (björkskogstid), som
påträffades i Norden (1935), och den kommer tydligen
att hävda sin plats som typexemplet för den
mesolitiska kulturens äldsta stadium i Norden,
även om flera likartade boplatser sedermera
påträffats och undersökts både i Danmark och i
Skåne (t.ex. på Henninge boställes mark på n.
stranden av det förutv. sundet mellan v. Ringsjön
och Agerödsfornsjön i Skåne). — Boplatsen vid
K. ligger vid stranden av Bölling Sö och har en
utsträckning av c:a 80 X 20 m. Den utgrävning,
som 1936 företogs på boplatsen, lämnade dels en
geologisk datering till preboreal tid, dels en god
överblick över denna periods redskapsbestånd av
flinta; föremål av organiskt material voro, på gr.
av markens kalkbrist, icke bevarade.
Artefakt-materialet består av yxor, skrapor, sticklar och
mikroliter. Bland yxorna, som alla äro relativt
små och dåligt gjorda, dominera kärnyxorna
kraftigt över skivyxorna, skivskraporna dominera
över de breda och smala spånskraporna;
mikroli-terna, som endast förekomma i 2 typer, lansetter
och trekanter, äro, i förh. till de boreala
kulturernas, grova och ganska klumpigt gjorda. — På
K.-fasens boplatser uppträda flintyxor f.f.g. i
Nordens förhistoria. K.-fasens stora kulturhistoriska
betydelse ligger däri, att den utgör den
förmedlande länken mellan de senglaciala, paleolitiska
— 295 —
— 296 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
