Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klumprotsjuka - Klumpsöm - Klungby - Klungsten - Klusil - Klusjino - Kluven gom - Kluven sköld - Klyft - Klyftgrotta - Klyka - Klykskrabb - Klymene - Klynneglim - Klynnetåg, klyntåg - Klys - Klysma - Klys-propp, -stoppare - Klyster, gisslarbröder - Klystir - Klystron - Klytaimestra (Klytaimnestra) - Klyvarbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLYVARBOM
Kålplanta, angripen
av klumprotsjuka.
ningar. Dessa ruttna mot
hösten bort till en mörk,
sönderfallande massa.
Svampen, som till en början
bildar en vit, finkornig massa
i de angripna rötternas
celler, genomgår flera
utvecklingsstadier och utvecklar
till slut sporer, vilka komma
ut i jorden och på våren
som fritt rörliga celler
intränga i unga rottrådar av
en korsblommig växt och
därigenom sprida k.
Vattensjuk mark med sur reaktion
erbjuder svampen de
gynnsammaste betingelserna,
varför dikning och kalkning
kunna anbefallas som
be-kämpningsåtgärder. Av kål-
rot finnas numera mot sjukdomar resistenta
sorter och stammar. Svampens sporer kunna utan
att skadas passera genom djuren, varför smittan
kan spridas genom gödsel. [G.]Eo.
Klumpsöm, prydnadssöm, som sys med
parallella täta stygn från kant till kant
av det mönsterparti, som skall
täckas. För att få relief (därav
namnet k.) fylles först mönstret
med förstygn, som översys.
Klungby, se By, sp. 446.
Klungsten, fiskläge i Hållnäs*
sn i Uppland.
Klusi’1, språkv., se
Konsonant.
Klusjino [klojü’nn], by i Ryssland, n. om
Gzjatsk, c:a 165 km v.s.v. om Moskva. Vid K. stod
24/« 1610 en strid mellan polackerna under
Zolkiew-ski å ena och ryssarna under Dmitrij Sjujskij samt
deras svenska hjälptrupper under J. De la Gardie å
andra sidan. Det svenska rytteriet segrade till att
börja med men övergavs förrädiskt av fotfolket
och måste vika, varpå en stor del av ryssarna tog
till flykten. De svenska legotrupperna, som ej fått
ut sin sold, övergåvo då De la Gardie, varpå denne
mot fritt avtåg med sina 400 svenskar och finnar
måste lova att ej vidare hjälpa Vasilij Sjujskij.
Med dennes tsardöme var det därmed ute. P.S.
Kluven gom, med., se Harläpp.
Kluven sköld, her., se Heraldik, sp. 269.
Klyft, geol.-petrogr. 1) Riktning el. yta, efter
vilken bergart lätt klyves. — 2) F a s t k., anstående
bergart i mots. till lösa block el. jordlager.
Klyftgrotta, geol., se Grotta.
Klyka, vanl. av järn, användes å båtars relingar
(jfr dock Utriggare) som vridbara stöd för åror
(å r k 1 y k a). Höga k. användas även bordvarts
å mindre fiskefartyg för uppläggning av rundhult
och åror.
Klykskrabb, art av fam. simpfiskar*.
Klym’ene (grek. Klymen’e), grek, myt., namn på
ett flertal mytiska kvinnogestalter, av vilka en
enl. sagan var mor till Atlas och Prometheus, en
annan var mor till Faeton.
Klynneglim, bot., art av glimsläktet*.
Klynnetåg, k 1 y n t å g, bot., art av tågsläktet*.
Klys, hål i fartygs sida el. däck, varigenom kät-
ting el. tågvirke löper. Rörformiga k. av gjutstål
el. järn anbringas för ankarkättingens genomgång
genom bordläggning och däck, ankarklys. —
Klysstoppare utgöres av en medelst tal ja
an-sättbar arm av järn, varmed kättingen kan
fastlåsas omedelbart under däcksklyset. Detta
tätas kring kättingen med klysproppar. —
Ligga för öppet k., ligga för två ankare, ena
kättingen anhalad, andra kättingen fri att löpa ut,
om fartyget skulle driva. T.Hrn.
Klysma, med., se Lavemang.
Klys-propp, -stoppare, se Klys.
Klyster (ry. chlysty, gisslare),
gisslarbrö-d e r, rysk sekt, som på 1600-talet uppstod kring D.
Filippov*. K. företrädde en mystisk-extatisk
religiositet (”gudomen finnes i varje människa”) med
sträng askes. Tidvis utsatta för hårda förföljelser
voro k. före i:a världskriget spridda över hela
Ryssland, talrikast i s.-ö. delen. — Litt.: Ch.
Klas-son, ”Det ryska ekstatiska sektväsendet” (i
”Kyrko-historisk årsskrift”, 41, 1941).
Klysti’r, med., se Lavemang.
Klystron [-å’n], elektronrör, avsett för
gene-rering av centimetervågor och grundat på
has-tighetsmodulering av en elektronstråle. Vid dyl.
korta våglängder kunna vanliga trioder ej
användas på gr. av tidsfördröjningen hos elektronerna
vid deras passage från katod till anod. Principen
för en k. framgår av de båda fig., av vilka den
övre schematiskt visar, hur en elektronstråle blir
hastighetsmodulerad, när den passerar ett
hög-frekvent växelfält mellan gallren G och G’.
Växelfältet kommer att i ena spänningsriktningen
påskynda elektronerna
och i den andra
retardera dem, med
påföljd att
elektronerna ett stycke
bortom gallersystemet
komma att vara
hopade i klungor. När
dessa klungor, såsom
antydes i den undre
fig., nå gallren Gx
och G\, induceras
mellan dessa en
växelspänning, vilken
genom
återkopp-lingslänken åter-
matas på det första gallerparet G C och kan
bringas att underhålla hastighetsmodulationen.
Den egendomliga toroidformen hos de
metalliska resonatorerna P och Q betingas av den
korta våglängden, som ej tillåter mer än ett
enda ”spolvarv”. Den högfrekventa effekten från
k. uttages genom koaxialledningen L^. I fig.
är K en s.k. elektronkanon. — En
reflex-klystron innehåller endast en resonator;
elektronerna bringas härvid att reflekteras mot en i
röret symmetriskt anordnad elektrod. — Jfr
Resonator. A.Lg.
Klytaimes’tra (Klytaimnestra), grek, myt.,
dotter till kung Tyndareos och Leda, maka till
Agamemnon*.
Klyvarbom, 1) del av bogspröt* och 2) det
rundhult, som å segel jakter gör samma tjänst som
bogspröt.
— 309 —
— 310 —
Klumpsöm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
