Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knox, 1. John - Knox, 2. Alexander - Knox, Chilander - Knox, Franklin - Knox, Ronald - Knox’ Land - Knoxville - Knubbsäl - Knud - Knudsen, Kolbjörn - Knudsen, Knud - Knudsen, Christian - Knudsen, Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNOX
som 1557 bildade ett covenant till
reformationens försvar, och regentinnan Maria av Guise.
Kyrkor stormades, och inbördeskrig utbröt. 1559
återvände K. till sitt hemland och blev den
samlande och eldande kraften bland de upproriska,
vilka s.å. med Englands hjälp tvingade Marias
franska trupper att utrymma landet.
Reformationens seger var därmed given. Parlamentet antog
1560 den av K. utarbetade Confession of Faith
(Confessio Scotica) och förbjöd vid dödsstraff
katolsk mässa. 1561 undertecknades Book of
Disci-pline, som enl. presbyterianska principer reglerade
kyrkans ämbeten, kyrkotukten, fattigvården och
skolväsendet. S.å. började striden på nytt, då
Maria Stuart övertog regeringen och för sig krävde
rätt till katolsk gudstjänst. K., nu predikant i
Edinburgh, angrep häftigt denna ”avgudadyrkan”
samt hovets nöjesliv och drottningens
giftermålsplaner. Efter mordet på hennes gunstling Riccio
(1566), varom K. torde ha haft vetskap, måste han
fly ur landet, men sedan Maria av
adelsoppositionen tvingats till abdikation (1567), fick han genom
förmyndarregenten Moray inflytande på styrelsen.
Under de följ, årens oroligheter trängdes han
tillbaka och kunde icke hindra, att biskopsämbetet
påtvangs kyrkan (för att bereda adeln kyrkliga
inkomster). — K. var ingen självständig religiös
tänkare (hans enda teologiska arbete är en avh.
om predestinationen, som skrevs i Genève) men
en utomordentlig organisatör och predikant,
driven av osjälvisk religiös lidelse, hänsynslös och
obeveklig i kampen samt med skarp blick för det
praktiskt uppnåeliga. K:s skrifter utg. av D. Laing
(6 bd, 1864). — Litt.: Biogr. av A. Lang (1905), E.
Muir (1930) och G. R. Pearce (1936). A.Mn.
2) Alexander K., född på Irland,
privatlärd (1757—1831), en av oxfordrörelsens
förelöpare, samtidigt påverkad av Wesley och
evange-likalismen. K:s omfattande korrespondens utgavs
1834—37. — Litt.: Y. Brilioth, ”Nyanglikansk
renässans” (1921—23).
Knox [nåks], C h i 1 a n d e r Chase, amerikansk
politiker (1853—1921), advokat i Ohio 1875, deltog
i det politiska livet på republikanernas sida, var
Attorney-General i McKinleys och Roosevelts
kabinett 1901—04, unionssenator 1905—09. Som
utrikesminister 1909—13 under Taft ansågs K. alltför
merkantilt orienterad i sin utrikespolitik — man
talade om dollardiplomati gentemot de latinska
republikerna i Syd- och Mellanamerika —, och
han led svåra nederlag i senaten. I denna invaldes
K. åter 1916 och ledde här motståndet mot USA:s
inträde i Nat. förb. B.
Knox [nåks], William Franklin, amerikansk
politiker (1874—1944), blev efter att ha prövat
olika yrken journalist och avancerade till en av
ledarna för Hearst-pressen och utgivare av
”Chicago Daily News”. Politiskt tillhörde K.
republikanska partiet, bekämpade Roosevelts ekonomiska
politik och var 1936 sitt partis kandidat till
posten som v. president. 1940 utnämndes K. icke
desto mindre av Roosevelt till marinminister och
var under 2:a världskriget en av dennes främsta
medarbetare. B.
Knox [nåks], Ronald Arbuthnott, engelsk
författare (f. 1889), studerade teologi i Oxford,
var fellow vid Trinity College i Oxford 1910—12,
kaplan 1912—17, övergick 1917 till katolicismen
och var katolsk kaplan vid univ. i Oxford 1925
—39; har sedan 1913 skrivit predikningar (”The
mystery of the kingdom”, 1928, ”Heaven and
Cha-ring Cross”, 1935, ”Captive flames”, 1940),
satiriska skådespel och prosasaker (”Other eyes than
ours”, 1926, ”Memories of the future”, 1923,
”Bar-chester pilgrimage”, 1935, ”Essays in satire”, 1928),
detektivhistorier och tidsanalyser (”Sanctions”,
1924, ”Broadcast minds”, 1932, ”Nazi and
naza-rene”, 1940, ”God and the atom”, 1945) samt
böcker om katolicismen (”The belief of Catholics”,
1927, ”Difficulties”, 1932; tills, med A. Lunn). E.
Knox’ Land [nåks länd], en del av ö. Antarktis,
mellan 100 och no0 ö. Igd.
Knoxville [nåk’svil], stad i ö. Tennessee, USA,
vid Tennessee River i Appalacherna; 111,580 inv.
(1940). K. har en stor och mångsidig industri (bl.a.
textilfabriker och sågverk), marmorbrott och
kolgruvor samt är säte för Tennessees statsuniv.
(grundat 1794).
Knubbsäl, art av släktet Phoca*.
Knud, dansk namnform för Knut.
Knudsen [knu’t-], Kolbjörn, skådespelare
(f. 13/io 1897), blev 1920 elev vid
Lorensbergstea-tern i Göteborg och tillhörde teatern 1923—26 som
skådespelare. Efter att 1926—27 ha framträtt hos
Ernst Eklund på Konserthusteatern var K. 1927
—32 knuten till Dramatiska teatern. 1932
återvände han till Lorensbergsteatern och blev två
år senare anställd vid Göteborgs stadsteater, som
han alltjämt tillhör. Med en ypperlig
karakterise-ringsförmåga och en förnämlig diktion förenar K.
en säker uppfattning av varierande stilarter. Vid
Göteborgs-scenen har han framgångsrikt utfört
så olikartade roller som Mäster Olof, Othello,
Per Gynt, Gösta Berling i ”Gösta Berlings saga”,
Posa i ”Don Carlos”, Antonio i ”Köpmannen i
Venedig”, Essex i ”Elisabeth av England”,
Galg-Lasse i ”Bödeln”, Hardy Gilchrist i ”Markens
Gud”, Garcin i ”Slutna dörrar” och Harras i
”Djävulens general”. A.L.
Knudsen [knu’t-], Knud, norsk skolman och
språkforskare (1812—95), overlærer vid Kristianias
katedralskola 1852—80. Under inflytande av
Grundtvigs idéer verkade K. för en från det
klassiska bildningsidealet frigjord skolundervisning,
byggande på modersmål och historia. I talrika
skrifter, bl.a. ”Det norske målstræv” (1867),
”Unorsk og norsk” (1881), förde han en outtröttlig
kamp för norskans frigörande från danskan, såväl
i fråga om ordval som uttal, rättskrivning och
ordböjning. C.
Knudsen [knu’t-], Christian Holtermann,
norsk politiker (1845—1929). Urspr. typograf
började K. 1884 utgiva den socialistiska tidn. ”Vort
arbeide”, ur vilken ”Arbeiderbladet” utvecklat sig.
K. var under flera perioder ordf, i Det norske
ar-beiderparti men avgick 1918, då partiet slog in på
radikalare vägar än tidigare.
Knudsen [knu’t-], Aanon Gunerius (Gunnar),
norsk affärsman och politiker (1848—1928). K. var
från ungdomsåren verksam som skeppsredare,
industrimän och jordbrukare, led. av stortinget 1892
—97, 1901—03, 1907—09 och 1913—2i, hela tiden
företrädande en radikal venstre-åskådning. 1901
—03 tillhörde han Steens (sedan Blehrs) ministär,
— 367 —
— 368 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
