Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koch, Erich (politiker, nationalsocialist) - Koch, Carl - Kochanowski, Jan - von Kochen, Johan Henrik - Kochenill - Kocher, Theodor - Koch-Grünberg, Theodor - Kochi - Kochia - Kochinhöns - Kochinkina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOCHINKINA
tiska verksamhet. K. blev 1928 Gauleiter i
Ost-preussen och 1941 tysk rikskommissarie i Ukraina
med säte i Rovno; på sistn. post gjorde han sig
skyldig till fruktansvärda grymheter mot
befolkningen. Han var senare rikskommissarie för de
baltiska länderna. K. greps av brittisk
militärpolis i trakten av Hamburg i maj 1949. Från
rysk sida krävdes genast, att han skulle
utlämnas. K. överantvardades i jan. 1950 till Polen. S.Br.
Koch [kåuk], Carl, amerikansk arkitekt (f.
1912), har under 1940-talet ritat mycket
uppmärksammade villor och sportstugor. De utmärkas av
en fri och enkel, organisk planlösning med långt
gående sammanflätning av innerum och uteplatser.
Kochanowski [kåzanå’skii], Jan, polsk
författare (1530—84), sitt lands mest berömde
renässansskald. Efter resor och studier i Italien och
Frankrike återvände K. till hemlandet, där han 1564—68
var sekr. hos konung Sigismund August, varefter
han mestadels vistades på sitt gods. K. skrev
utmärkt vers både på latin och polska. Ett ståtligt
verk är K:s polska parafras över Psaltaren (1579),
och hans rent personliga poesi har även tagit sig
mäktiga uttryck bl.a. i en rad gripande
sorgekvä-den (”Treny”, 1580). Även politisk satir (”Satyr”,
1564) och munter tillfällighetsdiktning (”Fraszki”,
1584) ägnade han sig åt. K:s efterbildning av
forn-grekiska skådespel, ”De grekiska sändebudens
avfärdande” (1577), har haft betydelse för
uppkomsten av polsk teaterlitteratur men saknar som helhet
dramatiskt liv. Agr.
von Kochen [kåkkGnl, Johan Henrik, 1731
friherre, ämbetsman (1681—1758), anställdes efter
studier i Uppsala och i utlandet 1705 i fältkansliet
och åtföljde Karl XII ända till dennes död, från
1714 som sekr. vid utrikesexp. 1709 sändes K. med
brev från konungen till den fångne Piper, i
kala-baliken vid Bender 1713 blev han fången men snart
utlöst; efter Karls hemkomst förefaller K. ha
fungerat som hans förtrogne sekr. Under frihetstiden
spelade K., som 1720 blev kansliråd och 1727
stats-sekr. och hovkansler, en betydande roll och var
1734 påtänkt till lantmarskalk, vilket han dock
avböjde. Han stod Arvid Horn synnerligen nära
och påstods rent av leda denne, indrogs i hans fall
och avskedades 1739. Vid riksdagarna 1742/43 och
1746/47 tog K. livlig del i mössornas rådslag men
framträder sedermera ej i politiken. Den av K. i
Turkiet förda kanslidagboken är utg. i ”Karolinska
krigares dagböcker”, 4 (1908). PS.
Kochenill’, se Koschenill.
Kocher [kå/ar], Emil T h e o d o r, schweizisk
kirurg (1841—1917).
K. blev redan 1872,
delvis genom
ingripande från
studenternas sida, prof, i
kirurgi i Bern. Denna
befattning lämnade han
1911. K. var
betydande både som praktisk
kirurg och som
vetenskapsman. Hans
förnämsta arbeten
gälla studiet av
skottskador, hjärnskador och
kirurgiska infektioner.
För sina strumaforskningar erhöll K. 1909
nobelpriset i medicin.
Koch-Grünberg [kå/-gry’nbärk], T h e o d o r,
tysk etnograf och forskningsresande (1872—1924),
prof, i Freiburg 1913, chef för Lindenmuseum,
Stuttgart, 1915. K. företog resultatrika
forskningsfärder i Sydamerika (n.v. Brasilien, Guayana,
Venezuela). 1924 deltog han i Hamilton-Rice-exp. till
Orinocos källområde men avled i malaria. Bland
hans arbeten märkas saml. av indianska sagor,
skrifter om hällristningar o.a. samt de stora
verken ”Zwei Jahre unter den Indianern” (2 bd, 1909
—10) och ”Vom Roroima zum Orinoco” (5 bd,
1916—28). G.Br.
Kochi [kåci], hamnstad i Japan på s. kusten av ön
Shikoku vid Tosa-buktens innersta del; 111,630
inv. (1945). K. driver handel med sågade
trävaror. Järnvägsförbindelse med den övriga delen
av ön saknas, vilket verkar hämmande på
näringslivet. K. blev svårt skadat vid jordskalv 21/i2 1946.
Kochia [kå/-], släkte av fam. mollväxter med o.
80 arter i tempererade trakter. Hit hör k v a
stmoll a, K. scopa’ria, som förekommer i Sverige
som adventivväxt, och K. (Bass’ia) hirsu’ta, 1 u d
d-m o 11 a, i Sverige känd blott på saltängar vid
Ölands s. udde.
Kochinhöns [kå/’in-], ras av hönssläktet*.
Kochinkina [kå/in-], fra. Cochinchine, republik i
Viet-Nam i Indokinesiska federationen, Bortre
Indien; 77,600 km2, 5,6 mill. inv. (1943). Huvudstad
Saigon. K. bildas till största delen av floden
Me-kongs stora delta, och endast längst i n. når
Annams bergland in i landet. I övrigt är K. ett
flackt slättland, genomskuret av Mekongs
flodarmar, av vilka de nordliga löpa samman med
floden Dong-nai, som kommer från Annams berg,
medan de sydliga ha bildat en stor halvö, Camau,
vilken befinner sig i ständig tillväxt. Klimatet
är tropiskt. Saigon har under den kallaste mån.
(dec.) en medeltemp. av 25°» och under den
varmaste (april) 29% Redan i maj börja
sommarregnen, och under loppet av de följ. 7 mån.
falla 1,800 mm av årets 1,920 mm nederbörd.
Torrperioden varar 5 mån., men endast febr, och
mars äro helt utan nederbörd. Den naturliga
vegetationen vid floderna är sumpskogen, ett slags
modifierad regnskog, avvikande från denna genom
lägre växt och större yppighet. I sumpskogen
frodas särsk. bambugräsen. På torra områden
härskar savann. Befolkningen utgöres av
anna-miter och khmerer, vilka på sin tid erövrade
landet från folket cham, ett biandfolk av
mon-khmer-stammar och malajer. Sist ha kineser (c:a 397,000)
invandrat till landet. Dessutom finnas 21,000
européer, huvudsaki. fransmän. Med undantag av
halvön Camau, en obebodd vildmark, är landet
väl uppodlat (36% av arealen) och tättbefolkat.
Riset är den viktigaste kulturväxten, och
bevattningen sker genom ett system av kanaler. 1947
skördades 1,3 mill. t ris. Andra viktiga
jordbruksprodukter äro: bönor, sojabönor, maniok, batater,
sockerrör (250,000 t), betelnötter (63,000 t), kopra
(17,000 t) och gummi (35,000 t). Husdjursstocken
utgöres av nötboskap, vattenbufflar och svin.
Såväl i floder och kanaler som i havet bedrives ett
omfattande fiske. Industrien är lokaliserad till de
två stora städerna Saigon och Cholon. De ha
ris
— 409 —
— 410 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
