Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kodak - Kodály, Zoltán - Kodama, Gentano - Kodein, metylmorfin - Kodex - Kodiakbjörn - Kodiak Island, Kadiak - Kodicill - Kodifiera - Kodifikation - Kodilj - Kodivision - Kodjupet - Kodok - Kodros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KODROS
vänt varumärke för fotografiska produkter,
avsedda för amatörbruk. Alla spec. för yrkesbruk
tillverkade artiklar bära varunamnet Eastman.
Kodåly [kå’daj], Z o 11 å n, ungersk tonsättare
(f. 1882), prof, vid musikhögsk. i Budapest 1907
—42. K. började tidigt studera violin och var
medl. av kyrkokören i sin hemstad Kecskemét,
vilket inspirerade honom att redan under skolåren
komponera bl.a. en mässa och ett Ave Maria. För
skolorkestern skrev han 1897 en uvertyr, och 1899
fullbordade han en trio för två violiner och viola.
1906 disputerade K. på en akad. avh. om
strofformen i den ungerska folkvisan. Hans intresse
för poesi förde honom till att tonsätta en rad
dikter av Andreas Ady, och hans stora insats har
sedermera kommit att ligga på romans- och
kör-kompositionens område. Han är den förste, som
verkligen förstått att finna en ton, avpassad för
det ungerska språket, hans musik följer texten i
dess minsta nyanser. K:s folkloristiska studier
började 1905, s.å. som Bartök skrev sin första
orkestersvit, varmed hela den ungerska musikens
utveckling vreds in på helt nya vägar. Både
Bartök och K. började samla och uppteckna
gamla ungerska folkmelodier och gjorde därvid
den överraskande upptäckten, att det icke var
zi-genarmusiken, som representerade den egentliga
ungerska folktonen, utan melodier av helt annan
art. I dessa fanns intet av romantikens veka
sensualism; deras kärva, om de gamla
kyrkotonarter-na påminnande tonfall och barbariskt egensinniga
rytmer hade så litet som möjligt att göra med
västerländsk romantik. Denna ungerska folkton
innebar för sina upptäckare ett aktivt verkande
musikaliskt grundelement, vilket tvingade dem till
en radikal omvärdering av sina musikaliska ideal.
K. hade börjat som Debussy-beundrare, och
impressionismens ofta meditativa, stilla tonspråk
skulle även i fortsättningen ha aktiv del i hans
stil. Den ungerska folktonen skulle emellertid föra
honom långt bort från traditionell västerländsk
harmonik. Den omständigheten, att de äkta
ungerska folkmelodierna i hög grad avlägsnat sig
från tonfallen i traditionell dur- och mollskala,
betydde för honom en orientering mot
atonalis-men. Hos K. ingå också de moderna elementen
en förening med äldre tiders stil sådan K. lärt
den av Bach och Palestrina. Genom sina två
stråkkvartetter, en sonat för solovioloncell samt
serenaden från 1920 fick han småningom
internationell betydelse. Hans stora genombrott kom
med körverket ”Psalmus hungaricus”,
komponerat 1923 till 50-årsminnet av städerna Buda och
Pests förening och snart framfört över hela
världen (i Sverige f.g. i radio 1932). 1926 följde den
komiska operan ”Håry Janos”, ur vilken K.
sedermera sammanställde en konsertsvit, som nu
tillhör den internationella orkesterrepertoaren.
Operan handlar om den unge bondsoldaten Håry
Janos och hans äventyr, en ungersk motsvarighet
till Münchhausens och Eulenspiegels fantastiska
upplevelser. Av K:s övriga mera bekanta verk
kunna nämnas hans ”Maroszék-danser” (1930)
och ”Danser från Galanta” (1933), vilka båda
bygga på karakteristiska folkmelodier. K:s ”Te
Deum” tillkom 1936 och framfördes i svensk
radio 1938. Bland hans senare verk märkas
variationer över den ungerska folkvisan
”Påfågeln flög” (1939) och en Concerto för orkester
(1941). H. blev led. av parlamentet 1945 samt
president i Ungerska konstrådet s.å. och i
Ungerska vetenskapsakad. 1946. 1937 utg. han
”Ungersk folkmusik”. P.L.
Ko’dama, G e n t a n 0, vicomte, japansk militär
(1852—1906), löjtnant 1871, generallöjtnant 1896,
general 1904. K. utmärkte sig särsk. under
revolutionskrigen 1874—77, var 1898—1900 guvernör på
Formosa, 1900—03 krigsminister och 1903—04
inrikesminister och vice generalstabschef. Under kriget
mot Ryssland 1904—05 var han generalstabschef
hos överbefälhavaren i Manchuriet, marskalk
Oya-ma; 1906 vicomte.
Kodei’n, metylmorfin, C17H17(OCH3) (OH)
ON • H2O, färglösa, i hett vatten lättlösliga men
i kallt vatten svårlösliga, kristalliniska stycken
med bitter smak, finns i mindre mängd i opium
men framställes mest på syntetisk väg,
användes liksom det mera lättlösliga
kodeinfosfa-t e t, Codei’ni phosphas, i doser om 1—2 cg för
lindrande av hostretning.
Kodex, se Codex.
Kodiakbjöm [kå’~], Ur’sus middendoPffi, art av
fam. björnar, som blott förekommer på Kodiak
Island och närmast angränsande delar av fastlandet
i Alaska. Den upptäcktes först 1898 och är icke
blott jordens största björn utan även dess största
nu levande landrovdjur. Man har funnit skinn av
k. av 3 m längd och exemplar av k., som ha vägt
750 kg, lika mycket som tre europeiska bruna
björnar tillsammans. Hårfärgen varierar; det finns
isabellafärgade individer men även svartbruna
med vita hårspetsar. H.
Kodiak Island [kåu’diäk ai’land], K a d i a k, ö,
tillhörande Alaska, belägen ö. om Alaskahalvön,
från vilken den skiljes genom Shelikofsundet;
8,974 km2. Den skogrika ön är bergig och når c:a
1,000 m ö.h.; kusten har många fjordar.
Befolkningen är mest eskimåer, som idka pälsdjursjakt
och ett rikt givande laxfiske. Flottstation.
Kodicill’ (lat. codicilVus, i plur.: skrivtavla, sedan
bl.a. kejserligt reskript, testamentariskt
förordnande, dim. av codex*), tilläggsartikel, särsk. till
testamente el. fredsfördrag. Romersk rätt före
Justinianus uppställde för k. ej så stränga
formfordringar som för testamente, varför k. ofta
anlitades. För modern rätt är en dylik skillnad
mellan k. och testamente okänd.
Kodifie’ra, verkställa en kodifikation*.
Kodifikatio’n (till lat. codex* och facere, göra),
samlande och ordnande av spridda
lagbestämmelser el. sedvanerättsliga regler till ett större,
enhetligt lagverk, t.ex. 1734 års lag i Sverige el.
landslagen 1350, ”Bürgerliches Gesetzbuch”, ”Corpus
juris civilis”, ”Codex juris canonici”.
Kodilj’ (fra. codille, av spa. codillo, eg.: knä, bukt
m.m., dim. av codo, armbåge), dubbelhet i vira
m.fl. kortspel, ofta i förbindelse gå k o d i 1 j,
förk. k o.
Kodivisio’n, log., se Indelning.
Kodjupet, farled med 3,4 m djup, 1,5 km n. om
Vaxholm, Stockholms skärgård. På båda sidor om
farleden försänkningar.
Kodok [eng. utt. kåu’dak], geogr., se Fashoda.
Kodros [kåd’-], grek, myt., sagokung i Aten. Då
-— 421 —
— 422 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
