Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kockums mekaniska verkstads ab. - Koczalski, Raoul - Kod - Kodachrome - Kodacolor - Kodagu - Kodaikanal - Kodak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOCZALSKI
bl.a. statsisbrytaren ”Ymer”. Varvets hittills
största fartygstyp är 24,400 t dw tankmotorfartyg.
I handelsfartygen installerades tidigare
ångmaskinen av verkstadens egen tillverkning. Sedan 1925
ha handelsfartygen försetts med dieselmotorer,
byggda vid verkstaden på licens från MAN. —
En viktig del av verksamheten är
fartygsrepara-tioner. För torrsättning av fartyg finnas 3
torrdockor, varav den nyanlagda är 190 m lång, den
äldre 159 m och den äldsta 70 m. — En av
verkstadens specialiteter är tillverkning av
järnvägsvagnar. De första levererades redan 1859, och
följ, år undertecknade F. H. Kockum och Nils
Ericson det första kontraktet i landet mellan
Järnvägsstyrelsen och en svensk verkstad om
tillverkning av järnvägsvagnar. Den första i
Sverige byggda sovvagnen levererades av K. 1877,
den första boggievagnen 1885 och den första
svenskbyggda restaurangvagnen 1896. Verkstaden
har hittills levererat o. 1,500 personvagnar och
10,000 godsvagnar I den i samband med
varvs-utbyggnaden uppförda nya vagnverkstaden, som
har en golvyta i markplanet om 16,000 m2,
byggas förutom person- och godsvagnar även
motorlokomotiv och snabbmotortåg för såväl svenska
som utländska järnvägar. — Andra
tillverknings-grenar vid K. äro broar, lyftkranar, ångpannor,
hejarsmide, järngjutgods och signalapparaten
”Tyfon”, som installeras på de flesta i världen
byggda motorfartyg och på de största ångfartygen,
bl.a. de stora atlantjättarna ”Queen Mary” och
”Queen Elisabeth”. — Aktiekapitalet är 15 mkr,
tillverkningsvärdet c:a 100 mkr pr år och antalet
anställda o. 5,000. — Verkst. dir. ha varit:
Gott-fried Kockum 1866—75, A. B. Münter 1873—82,
Hj. Wessberg 1883—1904, G. Ahlrot 1904—36, F.
H. Kockum 1936—40 och G. Lundeqvist sedan
1940. — 1948 övertog K. genom köp av hela
aktiestocken ab. Landsverk i Landskrona. — Litt.: ”K.
1840—1940” (1940). v.S.
Koczalski [kåca’lskii], Raoul, polsk pianist
och tonsättare (f. 1884), har komponerat två
operor och talrika verk för piano, är ansedd som
en av samtidens främsta Chopin-tolkare.
Kod [kåd], dets. som code*.
Kodachrome [kådakrå’m], av Eastman Kodak
Co. utarbetad färgfotografisk metod, som ger
diapositiv i naturliga färger, avsedda för
projektion. K.-film tillverkas som rullfilm, smalfilm
och bladfilm. Fotograferingen utföres med
normala kameror, utan användande av särskilda
filter el. andra tillbehör. Några anvisningar för
filmens framkallning ha ej publicerats, och
fram-kallningen utföres genom fabrikantens försorg
på härför särskilt inrättade laboratorier.
Principen för k. är i stort densamma som för
Agfa-color (se Färgfotografi, sp. 972). Filmen har tre
ytterst tunna, ljuskänsliga bromsilvergelatinskikt,
gjutna över varandra. Det översta påverkas
endast av blått ljus, det mellersta endast av grönt
och det nedersta (närmast celluloidunderlaget)
endast av rött, såsom utförligt beskrives med ill.
å pl. vid Färgfotografi. Mellan de två översta
skikten finns ett gulfärgat gelatinskikt, som har
till uppgift att förhindra blått ljus att påverka
de båda nedre skikten. Detta filterskikt avfärgas
sedan under processen. Färgbilderna i de tre
skikten erhållas liksom hos Agfacolor genom
färgkopplingsframkallning. Denna utföres
emellertid hos K.-processen etappvis. Varje skikt
innehåller således en färglös färgkomponent, som
ger upphov till färgbilderna vid
färgframkall-ningen. Först sker en negativframkallning,
varvid endast svart-vita silverbilder uppstå i de tre
skikten. Därefter följer
omvändningsframkall-ningen, kombinerad med färgframkallning. Det i
de ljuskänsliga skikten kvarvarande, icke
svärtade bromsilvret belyses och framkallas till tre
positivbilder med en speciell färgframkallare, vars
oxidationsprodukter reagera med
färgkomponenterna i resp, skikt, vilka ge upphov till tre
positiva färgbilder, som lagras över de svart-vita
silverbilderna. Hos Agfacolor sker denna
efter-belysning med vitt ljus, så att alla tre skikten
belysas, resp, färgframkallas samtidigt. Vid
K.-processen begagnar man sig av att bromsilvret
även efter negativframkallningen behåller sin
specifika färgkänslighet i de tre skikten och utför
efterbelysning med ljus av olika färg, så att
endast ett skikt påverkas varje gång. Efter
negativframkallningen utsättes sålunda filmen
underifrån (från celluloidsidan) för rött ljus, som
endast påverkar det kvarvarande bromsilvret i
det understa, rödkänsliga skiktet. Detta
framkallas nu, varvid utom den positiva silverbilden
bildas en positiv färgbild. Färgutfällningen blir i
varje punkt proportionell mot den mängd silver,
som samtidigt utreduceras i den positiva
silverbilden. Då processen är subtraktiv, får bilden
blågrön färg, d.v.s. komplementfärg till rött.
Därefter belyses filmen uppifrån med blått ljus,
som nu, liksom vid fotograferingen, endast
påverkar det översta skiktet. Resultatet blir en
positiv silverbild och en mot denna exakt svarande
gul färgbild. Slutl. belyses det mellersta skiktet
och färgframkallas till en svart silverbild och
en rödviolett färgbild. Nu ha alla silversalter i
filmen omvandlats till ett metalliskt silver, varför
filmen är helt svart, så att färgbilderna ej kunna
urskiljas. Efter behandling i ett blekbad, som
löser upp silvret, kvarstå de tre över varandra
lagrade färgbilderna, som tillsammans i
genom-sikt ge en bild i naturliga färger. Urspr.
användes för framställningen av färgen i de tre skikten
en omständlig infärgning i förening med
urblekning, men metoden ändrades 1942 till
färgkopp-ligsframkallning. Kodak införde 1941 två
färg-kopieringsmetoder, Kotavachrome och M
i-n i c o 1 o r, vilka äro identiska med K., men
underlaget utgöres av vitt, ogenomskinligt
cellulosaacetat (se Färgfotografi, sp. 974). En variant
av K. är K o d a c o 1 o r, en rullfilm av
negativtyp, som återger motivets färger som
komplementfärger och användes särsk. för fotografering av
färgbilder, som skola kopieras (se Färgfotografi,
sp. 971 och 973). K.S.
Kodacolor [kådakå’lår], fotogr., se Kodachrome.
Ko’dagu (ko’dagu), dravidiskt folk i det efter dem
benämnda landet, eng. Coorg, mellan Mysore i ö.,
Malabar i n. och Kanara i s. Antal c:a 40,000.
Kodaikanal, luftkurort i Indien, 60 km n.v. om
Madura, 2,200 m ö.h. I K. finns även ett
astrofy-sikaliskt observatorium.
Kodak [kå’-], av Eastman Kodak Company*
an
— 419 —
— 420 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
