Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kohlswa jernverks ab. - Kohlsäters ab. - Koholmen - Kohort - Koht, Halvdan - Kohut, Alexander - Kohäger - Kohär - Koidula (Jannsen), Lydia - Koincidens - Koincidensmätare - Koine - Koinobiter, cenobiter - Koïr - Koiska tyger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOHLSÄTERS AB.
även jordbruk, skogshantering samt
sågverks-och kvarnrörelse. Tillverkningen utgöres av
stål-gjutgods och smiden av alla slag,
högtrycksar-matur samt stålkedjor. Aktiekapital 2,25 mkr,
tillverkningsvärde pr år c:a 16 mkr, arbetarantal c:a
825. — Bruket anlades på 1540-talet. 1691
utfärdades de första privilegierna. 1725—65 ägdes bruket
av fru Johanna Margareta Tersmeden. I mitten av
1800-talet utbyggdes det av bruksägare Lars
Lindberg. Dennes arvingar överläto 1892 bruket
till det nuv. bolaget. 1946 försåldes
aktiemajoriteten i K. av Skandinaviska banken till Svenska
maskinverken i Södertälje. — Litt.: H. Carlborg,
”Kohlswa järnverk” (1924). L.Vr.
Kohlsäters ab., Uddeholm, grundat 1894, har
enl. den 1938 ändrade bolagsordningen till
huvudsaklig uppgift att förvärva och förvalta
jordbruks- och skogsfastigheter samt att idka
sågverksrörelse. Företagets aktiekapital utgör 252,000
kr, dess omslutning uppgår till c:a 450,000 kr
och antalet anställda till ett 50-tal. K. drev
på sin tid Kohlsäters bruk, vilket
nedbrann 1937. Bruket anlades 1694 som järnbruk
men ombyggdes 1871 till sågverk och träsliperi,
sedermera utvidgat till kartongpappfabrik. K.
tillhör Uddeholms ab. A.Lg.
Koholmen, se Klädesholmen och Koholmen.
Kohort’ (lat. coh’ors, plur. cohor’tes, inhägnad;
skara, trupp; jfr Cour), fornromersk truppavd.,
urspr. av bundsförvanter ställd till det
republikanska Roms förfogande, sedermera underavd.
av en legion* el. inf.-avd. inom de i romarrikets
provinser uttagna hjälptrupperna. Inom den
fascistiska milisen kallades förband, motsvarande
en bataljon, för k. — Cohors praeto’ria,
fältherrens, sedermera kejsarens livgarde, även = c.
prae-to’ris, en prov.-ståthållares följe. — Cohortes
ur-banae, stadskohorterna, en gendarmerikår för
betryggande av lugnet i Rom. — Cohortes vig’ilum,
Roms brand- och nattväktarkår. H.Sj.
Koht [kot], Halvdan, norsk historiker och
politiker (f. 1873), 1901—07 univ.-stipendiat, 1908
doc. och 1910—35 prof, vid Oslos univ. K. har bl.a.
utg. ”Die Stellung Norwegens und Schwedens
im deutsch-dänischen
Konflikt, zumal
wäh-rend der Jahre 1863
und 1864” (dr-avh.,
1908), ”Henrik
Wer-geland” (s.å.), ”A. O.
Vinje” (1909), ”1814.
Norsk dagbok hundre
aar efterpaa” (1914),
”Socialdemokratie.
Historisk översyn”
(s.å.), ”Johan
Sverd-rup” (3 bd, 1918—
25), ”Amerikansk
kultur i det 19. Aarh.”
(1920; sv. övers. 1922),
”Innhogg og utsyn i norsk historie” (1921),
”Norsk bondereising” (1926), ”Henrik Ibsen”
(1928—29), ”Norsk vilje” (1933) och
”Arbeider-reising”, 2—3 (1936—37; tills, med H. M. Lange).
K. har även varit verksam som utgivare, bl.a. av
Ibsens brev och skrifter. Inom norskt, nordiskt
och internationellt historiskt organisationsarbete
har K. varit en av de främsta ledarna. Hans
produktion visar vidden av hans vetenskapliga
intressen; dess ofta framträdande materialistiska
grundsyn och ämnesval antyder också hans
starka politiska intressen. K. anslöt sig till
socialdemokratiska partiet och blev 1935
utrikesminister under Nygaardsvold, vilken post han
innehade vid krigsutbrottet 1939 och under det för
Norge kritiska skedet under 2:a världskriget, som
utmärktes av Altmarkaffären och det tyska
angreppet 9/4 1940. K. protesterade kraftigt mot
den brittiska neutralitetskränkningen i
Altmarkaffären men anslöt sig genast till dem, som
påyrkade norskt militärt motstånd mot de tyska
angriparna. I juni 1940 följde K. regeringen till
London men avgick i febr. 1941 och vistades
därefter till stor del i Amerika. Om Norges
politik före och efter det norsk-tyska krigets
utbrott har K. utg. ”Norway neutral and invaded”
(1941; sv. övers, s.å.). Den norska
parlamentariska granskningsnämnden av aug. 1945 riktade
vissa angrepp mot den av K. förda
utrikespolitiken, och han själv framförde krav på att ställas
inför riksrätt, vilket emellertid ej ledde till
resultat. I skriften ”Norsk utanrikspolitikk fram
til 9. april 1940” (1947) försvarar han den av
honom förda politiken. Bland K:s senare
produktion märkes även ”The American spirit in
Europé” (1949). B.
Kohut [kåhh’ot], Alexander, judisk
talmud-forskare (1842—94), f. i Ungern, rabbin i New York,
utgav Nathan ben Jechiels talmudlexikon ”Aruch”
från 1000-talet (”Aruch completum”). — Litt.:
”Se-mitic studies in memory of A. K.” (1897, med
biogr.).
Kohäger, BubuVcus lu’cidus, art av fam. hägrar,
helvit, endast de med upprispat fan försedda
ryggfjädrarna äro gula el. ljusröda. Längd 50 cm. Den
förekommer i Sydeuropa, mellersta Asien, Afrika
och på Madagaskar samt lever av insekter. K.
håller gärna till på elefanternas och boskapens
rygg och plockar där de småkryp, som besvära
dessa.
Kohä’r, radiotekn., se Detektor.
Koidula [kåi’dola] (eg. J ann sen), Lydia,
estnisk författarinna (1843—86). K. började sin
författarbana som berättare, och hon var pionjär
som dramatiker och regissör. Sin viktigaste
insats gjorde hon som lyriker. Hon utgav bl.a.
diktsaml. ”Vaino Lilled” (”Ängsblommor”, 1866)
samt ”Emmajöe öpik” (”Näktergalen av
Ema-jögi”, s.å.). K:s patetiska fosterlandshymner och
romantiska kärleksdikter satte sin prägel på den
estniska lyriken under slutet av 1800-talet.
Hennes dikter äro ännu levande; ett urval, ”Valitud
luuletused” (”Valda dikter”), utkom i Sverige
1949- B.Ko.
Koincidens’ (av lat. cad’ere, falla, jfr Kon-),
sammanfallande, sammanträffande.
Koincidensmätare, se Avståndsmätning, sp. 966.
Koine’, se Grekiska språket, sp. 1176, och
Aris-teasbrevet.
Koinobi’ter, cenobiter, se Cenobitorden.
Koir, kokosbast, se Kokospalm.
Koiska tyger [kå’~], genom antika skriftkällor
men ej genom fynd kända, tunna, lätta och vida
— 435 —
— 436 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
