Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koiska tyger - Koiso, Kunyaki - Koivisto - Koivulahti - Koj - Kojo, Viljo - Kok - Koka - Kokabusken - Kokain, bensoylmetylekgonin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOKAIN
berömda, säkerligen omönstrade halvsidentyger
från Kos. Silket i k. var trol. inhemskt och
stammade från en ännu i trakten levande
silkesfjäril-art. Detta silke var s.k. vildsilke och härrörde från
av fjärilarna sprängda kokonger samt var
gråaktigt och föga glansigt i mots. till vanligt silke från
i hett vatten dödade puppor.
Koiso, K u n y a k i, japansk militär och
politiker (f. 1880), var vid den manchuriska
konfliktens utbrott 1931 chef för krigsdep:s militära
avd., blev 1932 v. krigsminister och senare s.å.
stabschef för Kwantungarmén i Manchukuo. K.
var 1936—39 befälhavare på Korea och blev
sistn. år kolonialminister i Hiranumas regering,
erhöll 1940 samma post i Yonais kabinett och
blev 1942 generalguvernör på Korea. Vid Tojos
avgång i juli 1944 blev K. ministerpresident med
uppgift att öka Japans krigsansträngningar men
avgick i april 1945 på gr. av landets växande
militära motgångar. K. ställdes 1946 inför de
allierades militärdomstol i Tokyo, anklagad för
aggressionsplaner och krigsförbrytelser, och
dömdes i nov. 1948 till livstids fängelse. S.Br.
Koivisto [kå’-], tidigare kommun och köping
i Finland, avträdda till Sovjetunionen, se Björkö.
Koivulahti [kå’ivolahti], se Kvevlaks.
Koj (från holl. kooi, eg. samma ord som sv. subst.
koja), sovplats på fartyg. En k. är ant. flyttbar,
h ä n g k o j, som på vissa örlogsfartyg förvaras
hoprullad (beslagen) i kojlår och som, då den skall
användas, upphänges i krokar under däcket (se
Hängmatta), el. ock fast el. fällbar, då den
även kallas brits. — Koja, gå till kojs.
Kojo [kåjj’å], Viljo Johannes, finsk
författare och konstnär (f. 1891). K. har studerat
konst under studieresor till Paris, London och
Skandinavien och har sedan 1914 haft
utställningar. Han tillhörde red. för tidn. ”Karj ala” i
Viborg 1925—40. K. har utg. en rad diktsamlingar,
novellböcker och romaner, kännetecknade av fint
artistiskt sinne. Det är särsk. som novellist K.
utmärkt sig. ”Tuulta ja tyyntä” (1947) är ett
urval av hans noveller.
Kok, tekn., en med kraftig gasutveckling
förknippad reaktion vid metallurgiska el. andra
ke-misk-tekniska processer, t.ex. under
färsknings-processen i martinugnar.
Koka [kå’-], de torkade bladen av kokabusken*.
Kokabusken [kå’-], Erythrox’ylon Coca, art av
fam. Erythroxyla’ceae (ordn. Gerania’les), en i Perus
och Bolivias Ander inhemsk buske av 1—2 m höjd
och med små, äggrunt ovala, glänsande,
helbräd-dade blad, vita, oansenliga blommor, gyttrade i
bladvecken, samt röd, enfröig stenfrukt. K. odlas
i ett flertal kulturraser mångenstädes i tropikerna
för vinnande av alkaloiden k o k a i n*. Släktet
Erythroxylon innefattar c:a 200 arter i tropiska och
subtropiska Amerika, däribland E. areola’tum från
Västindien, vilken lämnar bark till rödfärgning,
ävensom gagnvirke, s.k. redwood från Jamaica.
De torkade bladen (koka) av k. ha av gammalt
använts av v. Sydamerikas indianer som
njutningsmedel och för medicinska ändamål. Busken
har odlats sedan urminnes tider av indianerna i
bergstrakterna och urskogarna men förnämligast
på Andernas östsluttningar inom den tempererade
ställde sig skeptiska mot
Blommande gren av
kokabusken.
zonen. Redan tidigt upptäckte indianerna
förmågan hos k:s blad att döva känslor av hunger, törst
och trötthet. Fjällindianerna kunna, om de
medföra ett tillräckligt förråd av koka, stå ut med
dygnslånga vandringar utan att vila, äta el. sova.
Efter Amerikas upptäckt gjorde även de vita
kokans bekantskap men
dess verkan, så att
den (se Kokain) först
i vår tid vunnit
användning i Europa.
Hos indianerna
användes koka på
något olika sätt och med
skilda tillsatser inom
3 områden. I n. Peru,
Ecuador, Columbia
och angränsande
delar av Venezuela
tuggas bladen
tillsammans med osläckt
kalk, vanl. av brända
snäckor.
Kalktillsatsen anses frigöra
alkaloiden men
svärtar och förstör
tänderna. Likheten med
bruket av kalk till beteltuggningen i Indonesien
är av intresse. I övriga delar av det andinska
Peru och Bolivia användas som tillsats kakor
av aska m.m. I urskogsområdet stötas de
torkade bladen till pulver och blandas med aska. —
Kokabladen betraktas av indianerna som
magiska. Njutningen av k. var hos inkas tillåten blott
för hövdingar och inkans anförvanter men är nu
allmän hos fjällindianerna. Ej sällan äro kvinnor
och ogifta män förbjudna att använda koka. K.
brukas vid allahanda sakrala riter, och själva
planteringarna stå ej sällan under medicinmännens
vård el. äro särsk. invigda. Kokabladen ha fordom
använts som värdemätare i Peru. De vita använda
numera ofta en dekokt på kokablad som medicin.
Kokatuggande indianer röka i regel icke men
använda ej sällan tobak som medicin el. för magiska
ändamål. G.;G.Br.
Kokai’n, bensoylmetylekgonin,
C17H21NO4, förekommer tills, med flera andra
alkaloider (cinnamylkokain, tropakokain, a- och
^-truxillin, bensoylekgonin, cinnamylekgonin och
hygrin) till högst I °/o i kokabuskens blad (k
o-k a), ur vilka alkaloiden isolerades 1860 av den
tyske kemisten Niemann. Den fabriksmässiga
framställningen av k. sker dels ur bladen, dels
på syntetisk väg av ekgonin. I produktionslandet
extraheras ur de pulveriserade bladen en
alkaloid-blandning, råkokain, hållande 80—90% k. och
IQ—20% andra alkaloider. Råkokainet kommer i
handeln över London och Hamburg samt
förarbetas på ren k. Den fria alkaloiden är
svår-löslig i vatten och användes därför huvudsaki.
i form av hydroklorid, Cocai’ni hydrochlo’ridum,
som bildar vita, i vatten lättlösliga kristaller med
bitter smak. K. har vidsträckt användning som
lokalbedövningsmedel på gr. av sin egenskap att
förlama de sensoriska nervändarna men ersättes
numera på gr. av sin stora giftighet till stor del
av andra bedövningsmedel, ss. novokain (se
Be
— 437 —
— 438 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
