Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolbenheyer, Erwin Guido - Kolberg - Kolberger Heide - Kolborste - Kolbotten - Kolbox - Kolbriketter - Kolbullar - Kolbäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLBERG
G. Kolbe: Pietå. Brons. 1930.
av lärdom och med ständig syftning på samtiden
och dess problem. Han har även förf, dikter
(”Lyrisches Brevier”, 1929), dramer och
filosofiska skrifter. K., som dokumenterade sin
lojalitet mot de nationalsocialistiska idéerna med
skrifter som ”Unser Befreiungskampf und die
deutsche Dichtkunst” (1932) och ”Zwei Reden.
Das Geistesleben in seiner volksbiologischen
Be-deutung. Jugend und Dichtung” (1942), åtnjöt
stort anseende under Hitler-regimen. [A.WnjE.
Kolberg [kål’bärk], po. Kolobrzeg, stad i
Pommern, på kusten 100 km n.ö. om Stettin; 37,632 inv.
(1939). K. nämnes redan o. år 1000, var
biskopssäte o. 1100, fick stadsrätt 1255 och slöt sig 1284
till Hansan. Under 30-åriga kriget besattes K.
1627 av de kejserliga och 1631 av svenskarna.
Befästningarna slopades 1885. Stadens främsta
byggnadsminnesmärke är den i tegelgotik o. 1280
—1320 uppförda Mariadomen. ö. om hamnen
ligger den livligt besökta badorten
Kolberger-münde. Fiske, fiskrökerier och mekaniska
verkstäder (båtbyggeri). P.
Kolberger Heide [kåFbärgor håi’do], en 6 km
lång, sandig kuststräcka närmast ö. om Kieler
Föhr-des mynning i Kielbukten. Om de svensk-danska
sjöslagen utanför K. 1644 och 1715 se Femern.
Kolborste, elektrotekn., se Borste.
Kolbotten, se Träkolning.
Kolbox, skeppsb., rum, i vilket kolförrådet för
fartygs eget behov föres. Se Box.
Kolbriketter, se Briketter.
Kolbullar, ett slags pannkaka, gjord av en stadig
smet på mjöl och vatten och salt. Denna gräddas
i fläskflott i stekpanna, vilken står direkt på
glöden. Vanlig föda för skogsarbetare.
Kolbäck, socken i Snevringe hd i Västmanlands
län och församling i Kolbäcks och Säby pastorat
i Munktorps kontrakt av Västerås stift, ö. om
Köping kring Kolbäcksåns nedersta lopp; 47,14
km2, därav 45,89 land; 2,745 inv. (1949). K. är
mest öppen slättbygd och omfattar även några
öar i mälarfjärden Galten. Åkern utgör 51 °/o av
landarealen, skogsmarken 29%. Vid Kolbäcksån
ligger stations- och industrisamhället K o 1 b ä c k
(1,110 inv.), knutpunkt på statsbanan Köping—
Tillberga—Stockholm för järnvägarna till
Oxelösund och Ramnäs; här finnas tingshus och
flera industrier: Kolbäcks elektriska verkstad (55
arb., årligt tillverkningsvärde 1,8 mkr),
betong-varufabrik (25 arb.), sågverk och snickerifabrik,
mindre metallfabriker m.m. I brukssamhället
Sörstafors (300 inv.) norrut vid ån finnas
träsliperi, sulfitfabrik, pappersbruk och
pappers-förädlingsfabrik, tillhörande Sörstafors
pappersbruks ab. (bruket anlagt 1866, nuv. bolag 1944,
aktiekapital 0,5 mkr, c:a 200 arb., årstillverkning
7,000 t papper och 8,000 t torkad sulfitmassa för
avsalu); lastageplats med 2 m djup. Vid
Oxelö-sundsjärnvägen ligger villasamhället
Ströms-h o 1 m (812 inv., därav 139 inom Rytterns sn),
likaledes med lastageplats om 4,5—3 m djup vid
c:a 200 m kajer. Västerkvarns elkraftverk om
2,550 hk vid 6,5 m högt fall i Kolbäcksån tillhör
ASEA. Inom socknen ligga vidare Herrevadsbro*,
Sofielunds skol- och vårdhem, tillhörande
landstinget, Strömsholms* kungsgård, Viby, Strömsvik
(Statens), Amsta o.a. större egendomar. Flera
järnåldersgravfält finnas med högar och
sten-sättningar. Av kyrkan äro skeppet och tornets
nedre del från o. 1200, koret något yngre; valv
Domkyrkan i Kolberg från s.ö.
— 455 —
— 456 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
